ALLA BERÄTTELSER

“D. 13 S. 4-de Böndagen, mulet och blåst. Rydberg var i Norunga kyrka, derifrån följde han med Herr A. P. Larsson till Trollö på middag, samt stannade der till afton. På e. m. strömoln, var jag ute och tog mig en motion. För öfrigt var jag inne och läste hela dagen. Vi voro bjudna på kaffe hos Emil och Alma, hvilka sedermera voro bjudna på qvällsmat hos herrskapet Rydberg.”

  

Nårunga kyrkas interiör någon gång i början på 1900-talet.

Observera kaminen till höger i bild som värmde upp kyrkan

 

VAD MAN KÖPTE I LÅNGAREDSBODEN

Yllander gick flera gånger i veckan till Långaredsboden för att handla och hämta tidningar och post. Mestadels var det tidningen Idun han hade med sig hem till kvinnorna på Iglabo. Han handlade de mest varierande saker såsom; kaffe, ättika, pressjäst, mässingstråd, ost, lingon, tumstock, korngryn, vetemjöl, tobak, bomullstyg (kallat domestik), öl, gasolja, spånspik, krita, kimrök, kängsnören, spik, stubintråd, papper, smörsalt, tändstickor, veke, lampglas, risgryn och fotogen.

Tidningen Idun som Yllander var och hämtade i Långaredsboden. Utgiven 11/10 1889

Klicka på bilden för att läsa hela tideningen

Som vi kan se var det nästan uteslutande nödvändiga varor. Den enda lyx man kostade på sig, eller i alla fall lät Yllander gå och handla, var tidningen Idun.

Det fanns handelsbodar betydligt närmare Iglabo, till exempel i Korpås, som bara låg några hundra meter bort, men ändå valde man oftast att handla i Långaredsboden. Måhända kan det ha berott på att Hulda Rydberg var förälskad i A. P. Larssons son Johan, som hon gifte sig med några år senare.

BÖNDAGAR

Böndagar är av den världsliga överheten förordnade “tacksägelse-, bot- och böndagar” och förekommer i de flesta evangeliska kyrkor.

I Sverige var de brukliga redan under medeltiden. För att avvända en smittosam sjukdom lät Magnus Ladulås 1280 och 1289 påbjuda allmän fasta och bättring.

Gustav Vasa lät 1544 anordna åtta på varandra följande bönedagar till avvärjande av oväder och andra landsolyckor, och sedan bestämde han att årligen fyra bönedagar skulle firas efter varandra.

Erik XIV förnyade 1567 påbudet om bönedagars hållande. Även Karl IX, Gustav II Adolf och drottning Kristina lämnade föreskrifter i samma syfte.

År 1676 bestämdes att de stora böndagarna skulle vara fyra till antalet. De firades då på fredagar, men från och med 1773 på lördagar. Under en period växlade de mellan lördagar och söndagar för att efter 1807 enbart hållas på söndagar.

Datum för böndagarna fastställdes för ett år i taget genom det så kallade böndagsplakatet. Under perioden 1676–1807 fördelade sig böndagarna på följande sätt:

  • första böndagen inföll vanligen i mars eller april, men ibland i maj
  • andra böndagen inföll vanligen i maj eller juni men ibland i april
  • tredje böndagen inföll vanligen i juni eller juli men ibland i augusti
  • fjärde böndagen inföll vanligen i augusti, september eller oktober men ibland i november

De datum som angavs i böndagsplakatet följdes emellertid inte slaviskt. Detta gällde inte minst i lappmarken, där första böndagen ofta inföll vid en tidpunkt då det var svårt att färdas och övriga böndagar då den fjällsamiska befolkningen befann sig långt från kyrkplatserna. Under 1700-talet började man därför alltmer anpassa böndagarna till för befolkningen lämpliga tidpunkter.

Bovalls kyrka

Från och med 1807 firades i Svenska kyrkan böndagarna på fyra speciella söndagar, för särskilda böneämnen. Dessa avskaffades i 1983 års evangeliebok i Sverige.

De fyra böndagarna är

  • Botdagen (har ersatts av Askonsdagen)
  • Reformationsdagen (även kallad Sexagesima)
  • Missionsdagen (kallas även Heliga Trefaldighetens dag)
  • Tacksägelsedagen

Av dessa är det bara Tacksägelsedagen som fortfarande har en egen söndag i den rikssvenska kyrkoalmanackan.

ANDERS PETTER LARSSON

A P Larsson som han kallades startade Långaredsboden. Den gick så bra så att han kunde lägga under sig flera gårdar, bland annat Sjölid och Lilla Långared. Läs om Handelsbodarna i våra trakter här: www.iglabo.se/berattelser/handelsbodar

Han och hustrun Maja Lisa Andersdotter även sonen Oskar, som tog namnet Blomgren när han blev soldat på Stommen och fick bo på soldattorpet Osdal.

A P Larssons son Johan gifte sig med Hulda Rydberg på Iglabo.

ORNUNGA TROLLÖ

  • Anders Petter Larsson f 20/5 1837 i Trollö död 17/2 1900 Trollö
  • h 1/7 1859 Maja Lisa Andreasdotter f 27/1 1842 i Stenhögen d till Sjölid 4/12 1900
  • s Johan Ludvig f 8/10 1862 Trollö död 13/8 1865 Trollö
  • d Ida Charlotta f 4/7 1867 Trollö d 31/1 1915, t Sjölid 4/12 1900, gift 17/12 1905 med Karl Johan Svantesson f 25/5 1867 t Sjölid 4/12 1900, t Södra Hökåsen 18/11 1925
  • s Johan Edvin f 1/9 1870 Trollö gift 5/11 1893 med Hulda Paulina Rydberg, f 25/4 1871 Iglabo d 20/12 1929 Iglabo till L Långared, dotter Anna Emilia f 25/9 1894 Lilla Långared, d 20/12 1929 Iglabo, gm Natanael Oskar Andersson
  • s Oscar Albin f 31/7 1876 Trollö död 12/8 1876 Trollö
  • s Oscar Evald f 1/7 1880 Trollö t Sjölid 4/12 1900 till USA

DAGBOK 1889

16 September Måndag
"16 M. Klart, lugnt, något nattfrost. Termometern visade på m. 1 gr. blidt. Vid in. t. 13 gr. blidt. Rydberg körde bräder från Krutg. Jag var hos Skomakaren Nils Peter Andersson med ett par stöflar åt Rydberg, för att halfsulas. Vid m. t. 13 gr. blidt. Potatis togs...

FÖRHANDSBESTÄLL "ORIGINAL PÅ BÖGDA"

Nu kan du förhandsbeställa boken "ORIGINAL PÅ BÖGDA" och få den levererad före jul. Boken handlar om speciella människor som levt i Svältbygderna. Där finns berättelsen om "Ljurskamjölnaren", "Ledsbackabarnen", "Anders Alf", "Petter-Smed" och många fler.

Pris: 395 kr plus frakt 65 kr = 460 kr

20% rabatt vid förhandsbeställning senast 30/9 2021 315 kr, plus frakt 65 kr. Total 380 kr.

Använd koden ORIGINAL20 när du betalar för att få rabatten eller Swisha med namn till 0735392030 eller maila mig.

KÄLLOR

Karl Eriksson "Gårdsägarna Torparn och Knekten"

Abraham Winka: "Iglabo - En gårds historia"

J W A Yllander: "Min dagbok året om 1889"

Svältornas Fornminnesförening: årsskrifter

ArkivDigital: Kyrkoböcker

Linnar Linnarsson: Ett flertal skrifter

Oskar Lidén: Svältorna och Livet i Svältbygden förr och nu