ALLA BERÄTTELSER

“D. 27 L. Strömoln, lugnt, var jag i Långared och köpte risgryn och socker åt fru Rydberg. På e. m. var Andr. Johansson i Grutlanda här och brandförsäkrade Rydbergs nya ladugård. Rydberg var i Norunga och mätte upp 3 600 fot timmer.

(Titelbilden föreställer byggnadsarbetare framför ett hus. Jönköpings museum)

◊◊◊—————◊◊◊

Av Yllanders text får vi veta att Rydberg mätte upp 3.600 fot timmer som skulle användas till hans nya undantagshus som höll på att byggas i Iglabo. Detta motsvarar ungefär 1000 meter stammar som skulle sågas upp till brädor och reglar.

Svenska mått- och viktsystem före 1855

Fram till 1855 användes följande längdmått i Sverige:

Enheten för längdmåttet var alnen.

1 mil = 6000 famnar

1 famn = 3 alnar

1 aln = 2 fot

1 fot = 2 kvarter

1 kvarter = 6 verktum

1 verktum = 12 verklinjer. Linjer användes dock i praktiken endast i speciella tillämpningar, t ex storleken på lampglas för fotogenlampor. I stället föredrog man delar av verktum, såsom halva, fjärdedels och åttondels tum.

Enheten för ytmåttet var tunnlandet.

Enheten för torra varors mått var tunnan.

Enheten för våta varors mått var kannan.

Enheten för viktualievikten var skålpundet. (livsmedel)

Enheten för guld- och silvervikten var skålpundet.

Enheten för medicinalvikten var skålpundet (libran).

Enheten för övriga vikter var skeppundet.

Svenska mått- och viktsystem efter 1855

Efter 1855 gällde fot alltjämt som grundenhet för längdmått, och dess definition ändrades inte:

Dessa längdmått avskaffades officiellt 1888 i samband med metersystemets införande.

1 gammal linje motsvarade 2,0618… mm. Ofta räckte den precisionen, men 1 nylinje = 2,969 mm kunde ibland vara ett för grovt mått. Därför infördes nya enheter, gran om en tiondels nylinje och skrupel om en tiondels gran vilket var tillräcklig precision för vardagens alla tillämpningar.

Med den gammalstavning som gällde 1855 – – 1906 skrev man ref, plural refvar samt linie, som alltså är synonymer till nutida rev, revar, linje.

Grundenhet                                                                                      

1 fot = 0,296 9 m                                                                                                       

1 rev = 10 stänger = 29,69 m 

1 stång = 10 fot = 2,969 m     

1 skrupel = 0,1 gran = 29,69 μm

Större enheter

1 mil = 360 revar = 10,688 4 km

1 linje = 0,1 tum = 2,969 mm

1 gran = 0,1 linje = 0,296 9 mm

Mindre enheter

1 tum = 0,1 fot = 2,969 cm

Förväxla ej med den medicinalvikt som användes 1688 – – 1862, där 1 scrupel = 20 gran à 1,237 g. Lägg märke till att i detta fall var enheten scrupel större än gran, alltså tvärt om vad som gällde för längdmått.

Enheten för ytmåttet var kvadratfoten.

Enheten för torra varors mått var kubikfoten.

Enheten för våta varors mått var kannan.

Enheten för vikten var skålpundet.

DAGBOK 1889

16 September Måndag
"16 M. Klart, lugnt, något nattfrost. Termometern visade på m. 1 gr. blidt. Vid in. t. 13 gr. blidt. Rydberg körde bräder från Krutg. Jag var hos Skomakaren Nils Peter Andersson med ett par stöflar åt Rydberg, för att halfsulas. Vid m. t. 13 gr. blidt. Potatis togs...

FÖRHANDSBESTÄLL "ORIGINAL PÅ BÖGDA"

Nu kan du förhandsbeställa boken "ORIGINAL PÅ BÖGDA" och få den levererad före jul. Boken handlar om speciella människor som levt i Svältbygderna. Där finns berättelsen om "Ljurskamjölnaren", "Ledsbackabarnen", "Anders Alf", "Petter-Smed" och många fler.

Pris: 395 kr plus frakt 65 kr = 460 kr

20% rabatt vid förhandsbeställning senast 30/9 2021 315 kr, plus frakt 65 kr. Total 380 kr.

Använd koden ORIGINAL20 när du betalar för att få rabatten eller Swisha med namn till 0735392030 eller maila mig.

KÄLLOR

Karl Eriksson "Gårdsägarna Torparn och Knekten"

Abraham Winka: "Iglabo - En gårds historia"

J W A Yllander: "Min dagbok året om 1889"

Svältornas Fornminnesförening: årsskrifter

ArkivDigital: Kyrkoböcker

Linnar Linnarsson: Ett flertal skrifter

Oskar Lidén: Svältorna och Livet i Svältbygden förr och nu