“D. 27 S. Klart lugnt på morgon 6 gr. kallt. På f. m. var jag i Tolsg. Rydberg och Hulda läser Vårt Land (Konservativ tidning, som verkade “för en konstitutionell, fosterländsk och strängt lagenlig samhällsutveckling”-Nordisk Familjebok). Österbergs i Tolsg. och Aug. Johanssons i Tolsg. gossar, samt Fanny Segergren voro nere på Iglabo sjö och gick på skridsko, en av gossarne var skicklig att äfven gå baklänges. Flickan var nybegynnare, och satte därför många rofvor på isen. På afton vara Fr. Gustafsson, J. H. Österberg och Anton Andreasson uppe hos mig på en stund.”

Skridskoåkare 1901

Tidningen ”Vårt Land” var en konservativ daglig aftontidning, som utgavs i Stockholm 1886-1908.

Tidningens ändamål var “att i Stockholm utgiva en politisk tidning, vilken utkommer dels dagligen samt dels såsom veckoupplaga, och som på kristendomens grundval skall verka för en konstitutionell, fosterländsk och strängt lagenlig samhällsutveckling“. Det för “Vårt land” kännetecknande var dess strävan att hävda kristendomens, särskilt i dess evangelisk-lutherska form, värderingar i samhället och att föra fram dess synpunkter på litteraturens och konstens områden.

Tidningen motsatte sig kraftigt Norges anspråk på full likställighet i unionen, förespråkade protektionism samt lämnade sitt stöd åt Nya lantmannapartiet. Tidningen var att betrakta som ett stridsorgan mot de liberala och socialdemokratiska ideologierna. I början av 1900-talet blev tidningens ställning alltmer bekymmersam till följd av minskade intäkter och försvagad redaktionell ledning; den uppgick 1908 i Nya Dagligt Allehanda, som några år framåt kallade sig “Nya Dagligt Allehanda-Vårt Land“.

Tidningens huvudredaktör och ansvarige utgivare var från början Gustaf Torelius, som efterträddes av Johan Fredrik Nyström (1903-05) och Gustaf E. Ericson (1905-08). Bland tidningens övriga ordinarie medarbetare förtjänar främst Carl David af Wirsén att nämnas; dennes litteraturkritiska verksamhet där var på sätt och vis tidningens mest uppmärksammade del.

Betygsätt sidan!

Betyg 0 / 5. Omdömen 0

Ingen som har tyckt till än

Dela med dig till dina vänner

IGLABO

Iglabo är i en liten vacker by vid kanten av Iglabo sjö strax utanför Vårgårda. På 1600-talet fanns här bara en gård, vilken gjordes till säteri av adelsmannen Nils Nilsson Stiernflycht.

Här "föddes" det unika äpplet "Iglabo Stött" år 1687 och det finns fortfarande kvar på en del gårdar runt omkring och givetvis även i Iglabo.

De viktigaste ägarna till Iglabo har varit adelsfamiljerna Igelström, Stiernflycht, von Schwartzenhoff och Ridderbielke. Läs mer om Iglabos samtliga ägare.

Läs dagens spännande berättelse.

Klicka på bilden nedan så öppnar sig sidan med dagens spännande berättelse.

ROLF BERÄTTAR

Se kortfilmerna där Rolf berättar om adel och torpare, säterier och gårdar, hemskheter och trevliga episoder från förr.

DAGBOK 1889

1889: Februari D. 22 Fr.
"22 Fr. Klart, lugnt, på m. 12 gr. kyla. På f. m. var jag i Nolhagen. Vid 14 m. t. 7 gr. k. i skuggan. På e. m. mulet med något yrväder. Jag arbetade med bokklistring, jag gjorde äfven en virkkrok (eller virknål) åt Hulda. Rydberg stökade med sina redskap. Frun...

ALLA BERÄTTELSER

KÄLLOR

Karl Eriksson “Gårdsägarna Torparn och Knekten”

Abraham Winka: “Iglabo – En gårds historia”

J W A Yllander: “Min dagbok året om 1889”

Svältornas Fornminnesförening: årsskrifter

ArkivDigital: Kyrkoböcker

Linnar Linnarsson: Ett flertal skrifter