”D. 12 T. Klart, på morgon 17 gr. k. På f. m. var jag i Nolhagen med tidningar, samt återtog äldre tidningar. Rydberg körde hem ved från skogen. Vid m. t. 10 gr. kallt. På e. m. gjorde jag blanksmörja, Rydberg sålde sitt lilla gula sto till J. H. Österberg, och reste sedan till Vårgårda för att derifrån resa antingen till Göteborg eller Vara marknad i och för att köpa sig en större häst. Frun och Alma stickade strumpor. Hulda sydde på en brun kofta åt sig. Petersson var uppe hos mig en stund. På afton 10 graders kyla. Jag hade äfven hem från Nolhagen en gräddsnipa af nysilver som Johannes hade lagat.”

Hästmarknad i Falköping 1910 Foto Falköpings museum

Blanksmörja var förr ofta flytande, men är numera vanligen i fast form. Den användes för att ”blanka” läder, och kallades även blanksvärta.

Man kan själv göra blanksmörja, här kommer tre olika recept:

Innehållet är bensvärta, sirap, socker, glycerin, tran, svavelsyra och stearin.

  1. Blanda 6 delar bensvärta (1), 28 delar sirap, 4 delar socker, 6 delar tran (2) och 1 del svavelsyra och lägg till ytterligare en portion av 4 delar barkextrakt, 18 delar bensvärta och 3 delar svavelsyra.
  2. 2 kilo kimrök (3), 250 gram bensvärta, 2,5 kilo glycerin (4), 2,5 kilo sirap, 85 gram guttaperka (5), upplöst i kloroform (6), 320 gram bomolja (7), 32 gram stearin, 160 gram gummi och 750 gram vatten
  3. 123 delar vatten, 16 delar gummilacka (8), 8 delar borax (9), 0,12 delar kamfer (10), 0,1 delar anilinblått och 0,84 delar anilinsvart (11)

Receptet kommer från ”Kemisk handbok från 1883”.

(1) Bensvärta görs av sämre kvalitet av benkol, som i sin tur är kol framställt genom förkolning av ben utan syretillträde.

Tranoljelampa från 1800-talet Foto Nordiska Museet

(2) Tran är en flottig olja som utvinns ur fisklever eller kroppar av andra havsdjur, och som är rik på vitamin A, vitamin D och omättade fettsyror. Tidigare kokade man styckade djur för att få deras tran. Under den största sillperioden 1753–1809 fanns över 500 trankokerier bara i Bohuslän. Före 1860 blev tran använt som olja för lampor och smörjmedel. Tran används också för tvålframställning och för kosmetiska produkter. Tran, åtminstone sältran, har också använts för att fetta in och mjukgöra läder i slutet av garvningsprocessen.

(3) Kimrök är ett fint kolpulver som används till målarfärg, tryckfärger med mera samt som tillsats i bildäck och andra industriprodukter. Ofta används dess engelska namn ”carbon black” även i Sverige, och i sin egenskap av pigment har det även andra namn. Kimrök består av sot som bildats vid ofullständig förbränning av organiska material. Det har framställts i alla tider. Exempelvis tillverkade 1700- och 1800-talens svenska allmogemålare sitt svarta pigment genom att bränna björknäver och låta röken sota insidan av en plåtburk. Man har också använt sot från oljelampor. Traditionellt framställd kimrök innehåller en del tjära eller fett.

(4) Glycerin eller propantriol är ett kemiskt ämne och utgör den enklaste trevärda alkoholen. Det är en söt, trögflytande, färg- och luktlös vätska. Ämnet syntetiserades första gången 1779 av Carl Wilhelm Scheele. Blandar man propantriols ester med salpetersyra får man nitroglycerin….

Många användningsområden utnyttjar ämnets höga viskositet. Det används i många hudkrämer och dylikt som konsistensgivare och ibland också i tvål, ofta då kallad glycerintvål.

Glycerin rekommenderas som lämpligt vårdmedel för gummi, till exempel gummistövlars ytskikt. Glycerol finns också i vissa munvatten, då det har en bakteriehämmande effekt och tränger igenom biofilm.

Gummiträd

(5) Guttaperka är ett gummiliknande material, som tillverkas av latex från stora träd, huvudsakligen guttaperkaträdet, som framför allt växer i Indonesien, Materialet blev känt i Europa först 1820 men hade använts i Ostindien flera hundra år tidigare. Vulkaniseringsprocessen uppfanns i Nordamerika 1839 och kom till Europa 1842.

(6) Kloroform är ett av de äldsta bedövningsmedlen vid operationer. Det ansågs ha flera fördelar i jämförelse med eter, bland annat var det inte brandfarligt och det har dessutom en behagligare doft. Mot slutet av 1800-talet insåg man dock att kloroform också hade en tendens att orsaka leverskador, samt hjärtarytmier, och eter blev det dominerande narkosmedlet.

(7) Bomolja är den sämre sorts olivolja som erhålles vid tredje pressningen av olivträdets frukt. Bomolja används exempelvis som bränsle i oljelampor och till skinn- och läderberedning.

(8) Gummilacka är råvarn i schellack, även stavat shellack, vilket är en av flera förädlingsprodukter av ett harts som bildas då sköldlöss suger sav från olika ostindiska, mjölksaftförande träd.

(9) Borax, är ett färglöst mineral, som förekommer naturligt som mineralet tinkal. Vanligast förekommer borax som utkristalliseringar vid stränderna och på botten av utloppslösa sjöar tillsammans med soda och bergssalt.

(10) Kamfer utgör ett vitt, transparent, vaxartat, kristallint, fast ämne med mycket säregen lukt. I Ostasien har kamfer sedan årtusenden utvunnits ur en olja som finns i trädet japankamfer och som i kontakt med luft bildar kristaller med säregen lukt och först brännande, sedan kylande smak.

Indigo

(11) Anilin är en färglös, mycket giftig och illaluktande olja. Den framställdes första gången av den tyske kemisten Otto Unverdorben år 1826 genom destillering av naturligt indigo, som är en tropisk växt.

Betygsätt sidan!

Betyg 5 / 5. Omdömen 1

Ingen som har tyckt till än

Dela med dig till dina vänner

FÖRSLAG BERÄTTELSER

DAGENS BERÄTTELSE

DAGBOK 1889

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 19 T.
"D. 19 T. halfklart, starkt töväder, slädföret bortskämt. På morgon gick Rydberg till Wårgårda. På e. m. klart. Högg jag ved åt mig. På afton 2 gr. k. Kl 10 kom Rydberg hem. Emil var i Wårgårda med potatis och fick der 6 kronor per tunna. Fredr. Gustafsson på Iglabo...

ALLA BERÄTTELSER

KÄLLOR

Karl Eriksson ”Gårdsägarna Torparn och Knekten”

Abraham Winka: ”Iglabo – En gårds historia”

J W A Yllander: ”Min dagbok året om 1889”

Svältornas Fornminnesförening: årsskrifter

ArkivDigital: Kyrkoböcker

Linnar Linnarsson: Ett flertal skrifter