"D. 17 L. Nästan mulet och blåst. Aug. Johansson i Nolhagen fick golfvet färdigt i salen i nya byggningen samt fönsterna insatta i hela nedre våningen. Peter Bengtsson i Kyrketorp (Bråthalla) var här och satte in glas i fönsterna. Jag var i Långaredsboden och köpte ost åt Alma, samt 110 liter lingon åt Rydberg. Under tiden reste der förbi en afdelning af Göta artileri med 6 kanonvagnar, alla förspända med 6 till 7 hästar samt 2 trossvagnar med 4 hästar för hvarje på väg från Fristadhed, der de varit sedan i går, åter till Tångaheden med officerarne som redo utgjorde hästarnas antal 60. En vacker syn. På e. m. regnade åtskilliga skurar."

(Titelbilden föreställer Artilleri till häst runt 1889)

Fristads hed i Fristad var åren 1745–1914 mötesplats och lägerplats för Älvsborgs regemente. År 1797 samlades hela regementet vid mötesplatsen, det efter att endast använts för bataljonsmöten åren 1745–1797. I oktober 1914 lämnade regementet Fristads hed för att flytta in i sitt nyuppförda kasernetablissement i Borås.

Fristad hed runt 1890

År 1862 upprättade bönderna i Hägrunga by ett avtal med Kungliga Göta Artilleriregemente, A2, om försäljning av Tåliga hed. Regementet som var förlagt till Kviberg i Göteborg behövde för sina övningar ett större område och heden ansågs lämplig för sin närhet till Vårgårda station och den goda tillgången på vatten. Från Dösebacka flyttades stallar, officers-, proviant- och möbelbaracker, ammunitionsförråd och andra byggnader. Underofficerare och manskap fick nöja sig med att bo i tält ända fram till 1933 då förläggningsbaracker restes.

Marschvägen från Heden i Göteborg till Tånga hed var sju mil lång och på hästarnas tid tog den två dagar i anspråk. Kolonnen med sina 13 staber, 800 värnpliktiga, 700 hästar, 36 kanoner, lika många ammunitionsvagnar och 18 packvagnar sträckte sig utefter en två kilometer lång sträcka av marschvägen som gick under namnet Tångavägen. När regementet med musikkåren i täten anlände till Vårgårda gick ortsborna man ur huse för att välkomna och se på ståten.

I en dagordning upprättad 1898 kan man läsa att reveljen gick klockan 5 på morgonen. Den spelades av musikkåren som marscherade runt hela lägret. Så följde vattning, rykt och fodring av hästarna, frukost, korum och därefter tre timmars körning, riktövningar och målskjutning med tidvis skarp ammunition. Efter middagen kom ett eftermiddagspass där fotexercis ingick och så småningom gick taptot.

Naturreservatet Tånga Hed

◊◊◊---------------◊◊◊

 

IGLABO

Iglabo är i en liten vacker by vid kanten av Iglabo sjö strax utanför Vårgårda. På 1600-talet fanns här bara en gård, vilken gjordes till säteri av adelsmannen Nils Nilsson Stiernflycht.

Här "föddes" det unika äpplet "Iglabo Stött" år 1687 och det finns fortfarande kvar på en del gårdar runt omkring och givetvis även i Iglabo.

De viktigaste ägarna till Iglabo har varit adelsfamiljerna Igelström, Stiernflycht, von Schwartzenhoff och Ridderbielke. Läs mer om Iglabos samtliga ägare.

Läs dagens spännande berättelse.

Klicka på bilden nedan så öppnar sig sidan med dagens spännande berättelse.

ROLF BERÄTTAR

Se kortfilmerna där Rolf berättar om adel och torpare, säterier och gårdar, hemskheter och trevliga episoder från förr.

DAGBOK 1889

AFOTO
FOTOARKIV

ALLA BERÄTTELSER

KÄLLOR

Karl Eriksson “Gårdsägarna Torparn och Knekten”

Abraham Winka: “Iglabo – En gårds historia”

J W A Yllander: “Min dagbok året om 1889”

Svältornas Fornminnesförening: årsskrifter

ArkivDigital: Kyrkoböcker

Linnar Linnarsson: Ett flertal skrifter