ALLA BERÄTTELSER

SOLDATROTLAR I LJUR

Ljurs socken i Västergötland ingick i Gäsene härad, ingår sedan 1971 i Vårgårda kommun och motsvarar från 2016 Ljurs distrikt.

Socknens areal är 19,82 kvadratkilometer varav 19,17 land. År 2000 fanns här 358 invånare. Som sockenkyrka används sedan 1851 Nårunga kyrka i Nårunga socken.

Administrativ historik

Socknen har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Ljurs församling och för de borgerliga frågorna bildades Ljurs landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Vårgårda landskommun som 1971 ombildades till Vårgårda kommunFörsamlingen uppgick 2006 i Nårunga församling.

1 januari 2016 inrättades distriktet Ljur, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Gäsene härad. De indelta soldaterna tillhörde Älvsborgs regemente, Gäseneds kompani.

Geografi

Ljurs socken ligger öster om Alingsås kring övre Säveån och med sjön Säven i söder. Socknen är en kuperad skogsbygd med inslag av odlingsbygd på mark som var del av SvältornaEn flik av insjön Säven ligger i socknen. Huvuddelarna av sjön är fördelade på Tämta socken i Borås kommun och Nårunga socken i Vårgårda kommun.

Fornlämningar

En hällkista från stenåldern är funnen. Från järnåldern finns gravar och stensättningar.

Befolkningsutveckling

Befolkningen ökade från 327 1810 till 581 1880 varefter den minskade till 321 1970 då den var som minst under 1900-talet. Därpå vände folkmängden tillfälligt uppåt igen till 353 1980 innan den på nytt sjönk till 343 1990.

Namnet

Namnet skrevs 1443 Liwr och kommer från kyrkbyn. Namnet innehåller ljur, ‘glugg, glänta’.[10]

SOLDATROTARNA I LJUR

Rote nummer

301 Ljur Västergården

302 Ljur Tolsgården

303 Halla

304 Hjulsered

305 Sävsjöos

308 Lilla Långared

SOLDATERNA I LJUR

Västergårdens rote nr 301. I slutet. av 1600-talet bodde här soldaten Månsson-Nordahl. Flera soldater i tjänst hade här sitt soldattorp. Några stupade i krig under Karl XII:s tid. I början av 1800-talet tjänade klarinettblåsare Magnus Hedberg, under 1870-talet Casper Seger och i slutet av samma sekel tjänade Anders Petter Sanden. År 1896 flyttade emellertid Sanden till sin hustrus hem i Bänatorp, men stod kvar i tjänst till 1901.

Då soldattorpet nu stod obebott flyttade Alexander Johansson från Lilla Långared hit. Han friköpte torpet 1905 da det officiellt fick benämningen Åbacken 1: l. Han rustade upp torpet med nya byggnader, såväl bostad som ladugård. Alexander f. 1852 var gift med Selma f. Gabrielsson från Ekelund.

Deras fosterson Åke Persson f. 1910 och hans maka Anna f. Ljung från Horla är nu ägare.

För Tolsgårdens rote nr 302, nu kallat Osdal, tjänade i början på 1820-talet Nils Att f. 1782. Att blev avskedad i förtid. Han stod då utan förtjänst med hustru och fem små barn. Han uppförde då en ryggåsstuga, Enebacken, på sockenmarken nära Korpås.

Att efterträddes av Anders Stål f. 1823.

Senare soldater har varit Anders Herrman f. 1837, Lines Lindell f. 1869 och Oskar Blomgren f. 1873. Lindell blev efter några år förflyttad till Asklanda. Oskar Blomgren blev den siste soldaten och han friköpte torpet. Han kallade torpet Osdal efter herrgården Osdal, som inköptes till övningsmark för Älvsborgs regemente. Sonen David f. 1907 och makan Gunhild f. Andersson från Gungstorp i Nårunga övertog stället i slutet av 1930-talet.

En soldat för Halla rote nr 303, stupade i kriget under början av 1800-talet. Förmodligen hände detta i kriget mot Napoleon i Pommern. Då Kattenhagens skans, år 1807 stormades av Älvsborgs regemente, stupade många älvsborgssoldater. Kapten Ulrik von Schwartzenhoff på Iglabo blev illa sårad och tillfångatagen.

Omkring sekelskiftet tjänade August Wallén för denna rote, som också blev den siste soldaten.

För Hjulsereds rote nr 304, nu kallat Nortorp, tjänade under 1800-talet flera generationer Lod och Väst. Från början av 1880-talet tjänstgjorde Anton Norén, vilken vid indelningsverkets avveckling köpte torpet. Sannolikt gavs det namnet Nortorp då, med anspelning på ägarens namn. År 1912 inköptes torpet av Albin Johansson från Åbacka i Ornunga, vilken några år var bosatt i hustruns hem Stenkullen inom Algutstorp. Sonen Einar f. 1899 övertog stället efter föräldrarnas död 1941 och var innehavare till sin död 1981. Arvsfonden blev sedan säljare och vid auktionen 1982 inköptes fastigheten av Sven Johansson, Lillegården. Anton Norén övertog arrendet å kronojägarebostället Gundlered Smedsgården.

För roten 305 Sävsjöos tjänade i början på 1800-talet Sven Sääf. Under 1800-talet innehades tjänsten av Carl Petter Hjalmar. Hjalmar var son till soldat Sten vid Stenhögen. Hjalmar hade svårt att komma till rätta med livets förhållanden. Alt detta kunde bero på honom själv, förstod han inte utan sökte efter andra syndabockar. Han var särskilt förargad på soldattjänsten och rotebönderna. Efter några år blev det för besvärligt för Hjalmar, varför han utan förvarning rymde till Amerika.

Hjalmars efterträdare blev Albert Hernqvist f. 1864. Denne var son till soldat Andreas Snygg I. 1828 och dotterson till soldat Karsk. Hernqvist och hans hustru Augusta hade två döttrar och tre söner. Efter soldattjänsten flyttade Hernqvist till Skogslund, ett från St. Långared inköpt markområde, som han bebyggde med manbyggnad och ekonomibyggnad. 1936 flyttade familjen till Fristad.

Soldaten Alf tjänade på 1830-talet för Lilla Långareds Rote nr 308. Efter det att han ertappats som tjuv tog han sitt liv år 1847. Hans öde skildras under särskild rubrik.

Näste soldat hette Bra. Han var med på kommenderingen mot Danmark år 1848. Efter hemkomsten berättade Bra, om de märkvärdiga ting han sett i det främmande landet. Bras berättelser var dråpliga. Han ljög dock så grovt, att det inte gick i folk. Oxarna var så stora att om en vallpojk ledde i varje horn kunde de inte höra varandras röst. Om en ko blev betäckt innan den leddes in i den ena ändan av ladugården, var den kalvfärdig då den kom till den andra ändan. Biflugorna var stora som gäss. På fråga om hur stora bikuporna var, svarade Bra, oförsiktigt nog, att de var som våra. På fråga hur bina då kunde komma in, svarade Bra: “De feck daj saj säk om”. (Det fick de se sig om). Länge användes uttrycket: “De feek daj saj säk om, sa Bra.

Från mitten av 1800-talet tjänade Carl Rapp för roten. Denne var en arbetsmyra av ovanligt slag. Han odlade egenhändigt upp stora arealer, på närbelägna Sjötorps utmark. Han odlade så mycket, att han på området kunde föda 3 å 4 kor och en oxe.

Rapps nya ställe kallades Skottsen eller Anderstorp. Namnet Skottåsen härledde sig av, att då Ornunga Marker var skoglösa, var det härifrån fri utsikt över ljunghedarna och Ornunga sjö. Marken var därför lämplig som skjutbana. Älvsborgs regemente hade ofta sin skarpskjutning här. Rapp byggde bra hus på Anderstorp, vilket han friköpt. Då husen var färdiga, bosatte han sig här. Rapp och hans hustru hade två söner och fem döttrar. Sönerna Johan och Otto samt dottern Sabina emigrerade till Amerika. Dottern Selma var gift med soldaten Ågren. Emma var hushållerska åt fanjunkare Ternstech på Åsen. Senare var hon bosatt i Herrljunga. Ada var gift med soldaten Oskar Blomgren vid Stommen. Dottern Ida och hennes man Artur Andersson övertog Anderstorp.

Soldattorpet Karlsborg, som Rapp lämnade, arrenderades först av en son till soldaten Bra, som hette Magnus, (”Brasa Magnus”). Efter dennes död innehades torpet av snickaren Gustaf Johansson. Denne kallades ”Rappa-Gustaf”. Gustafs son Karl och hustrun Hedvig övertog torpet. Karl Gustafssons sonson Ingemar Gustafsson äger nu stället.

Säterierna Iglabo och Stora Långared, som varande frälse hade sina särskilda skyldigheter vid mobilisering och hade inte med den vanliga knekthållningen att göra.

Före mitten av 1800-talet hade officerarna inte kontant lön, utan de hade sina löneboställen. Befälhavaren för Gäsene kompaniområde hade Åsen i Ljur till löneboställe.

DAGBOK 1889

19 September Torsdag
"D. 19 Th. Halfmulet nästan lugnt, på morgon 10 graders blidt. Rydberg hjelpte Slättgren med stenfoten till verandan. Frun, Alma och Hulda bakade. Emil hade hjelp att taga upp potatis. Jag arbetade på mitt lilla skåp. Mot aftonen regn. Vid m. t. 14 gr. blidt. på afton...

FÖRHANDSBESTÄLL "ORIGINAL PÅ BÖGDA"

Nu kan du förhandsbeställa boken "ORIGINAL PÅ BÖGDA" och få den levererad före jul. Boken handlar om speciella människor som levt i Svältbygderna. Där finns berättelsen om "Ljurskamjölnaren", "Ledsbackabarnen", "Anders Alf", "Petter-Smed" och många fler.

Pris: 395 kr plus frakt 65 kr = 460 kr

20% rabatt vid förhandsbeställning senast 30/9 2021 315 kr, plus frakt 65 kr. Total 380 kr.

Använd koden ORIGINAL20 när du betalar för att få rabatten eller Swisha med namn till 0735392030 eller maila mig.

KÄLLOR

Karl Eriksson "Gårdsägarna Torparn och Knekten"

Abraham Winka: "Iglabo - En gårds historia"

J W A Yllander: "Min dagbok året om 1889"

Svältornas Fornminnesförening: årsskrifter

ArkivDigital: Kyrkoböcker

Linnar Linnarsson: Ett flertal skrifter

Oskar Lidén: Svältorna och Livet i Svältbygden förr och nu