SPINNHUS

Göteborgs spinnhus 1916

FATTIGA OCH UTSLAGNA BLIR BILLIG ARBETSKRAFT

År 1735 beslöt riksdagen, för att ytterligare öka produktiviteten inom textilindustrin och samtidigt få bort lösdrivare från gatorna, att ett spinnhus, d v s ett kvinnofängelse, skulle inrättas i varje län.

De absolut vanligaste brotten för vilket straff utdömdes var under slutet av 1700-talet lösdriveri, snatteri och tiggeri, alltså brott som begåtts av fattiga eller utslagna människor.

RÄTTSFALL

Låt oss titta på några speciella fall från Göteborgs Spinnhus.

En hel del kvinnor, i regel änkor eller ogifta, dömdes för ”liderlighet” och fick i regel ett halvt års fängelse. Det var dock inte enbart kvinnor som dömdes för detta brott, även om det var vanligast.

Den 23 maj 1783 dömdes den 45 åriga kvinnan Ingrid Lundberg för ”liderlig lefnad” till ”insatt till förbättring”, dvs ett icke tidsbestämt straff. Hon blev utlämnad två månader senare till sin man.

Soldatänkan Kirstin Frimodig, 78 år gammal, dömdes 1783 till ett halvt års fängelse för tiggeri. Hon släpptes dock efter två veckor efter att Major Kerulf von Volfens intygat att soldaten Söderberg ”skall föda henne”. Här avses troligast Mårten Fredrik Kjerrulf, adlad Kjerrulff von Wolffen 1772, till Hällered i Sandhults socken och Röll i Bredareds socken, båda i Älvsborg. Möjligen dog hon 1801 på Tomterna och var då 93 år gammal.

Johannes Hultman, 18 år, fick sitta i fängelse ett halvt år för ”lösdrifveri och olofvligt kortspel”.

1787 fick soldatflickan Christina, som bara var 13 år gammal sitta ett halvt år i fängelse för ”snatteri”.

Hustrun Maria Catharina Hellstrand dömdes den 4 juni 1787 till 3 års fängelse för koppleri. Hon lyckades fly ett år senare men var bara på fri fot i fyra dagar innan hon fångades in igen.

Annika Svensdotter dömdes den 21 juni 1787 till fyra års fängelse för ”blodskam” (incest). Hon ankom till Göteborgs spinnhus den 14 augusti samma år. Hon fick sitta av hela sin tid utan att bli benådad.

1806 fick Andreas Andersson en månads fängelse för ”oljud på gatan”.

Änkan Anna Jonsdotter i Bråten dömdes den 22 november 1810 till livstids fängelse för ”blodskam” (incest). Den fjärde april 1811, ett halvt år senare dog hon i fängelset.

Pigan Nilla Pehrsdotter dömdes till livstids fängelse av Kunglig Majt den 14 september 1810. Brottet var barnamord. Hon dog i fängelset den 12 januari 1813.

Anna Brita Andersdotter Komlösa Fristad dömd för mord 29/1 1817. Hon var född den 5/2 1798 på Östergården i Komlösa, Fristads socken och alltså bara 19 år gammal. Hon fick 10 års fängelse för mordet.

Hon dog den 27/9 1818 alltså ett drygt halvår efter att hon bli fängslad på Göteborgs Spinnhus.

Förre båtkarlen Eric Andersson fick 3 månaders fängelse 1848 för att han var ”sysslolös”.

Färre artilleristen Johan Sahlman dömdes den 20 april 1849 till en månads fängelse för att han ”rymt från FattigBaraque

Den 14 juni 1849 dömdes ”qwinspersonerna” Lena Lundahl, Anna Kanon, Lowisa Tysk, Brita Lovisa Lundberg, Maria Öman, till en månads fängelse för att de varit ”liderliga”.

Den 26/6 1849 fängslas Johan Sahlman igen denna gång för tiggeri. Han får då två månaders fängelse.

Den femte februari 1822 får ”qwinnopersonenMaria Kultman två års fängelse för ”förtegat framfödande af barn”.

Stina Olofsdotter dömdes den förste mars 1827 till två års fängelse för att hon ”laggt foster å lön”. Hon flyttades senare till Kruthuset.

B. W. CARLBERGS SPINNHUS

Originalritningen från 1737

Två år efter att lagen om spinnhus antagits av den svenska riksdagen fick arkitekten Bengt W Carlberg uppdraget att rita ett tukt- och spinnhus för 250 personer i Göteborg.

Byggnaden började uppföras 1741 och stod klar året därpå, 1742, men var då bara ett stenhus på två våningar med plats för endast 45 personer.

1867 STRAFFARBETE

Spinnhuset var från början anpassat för både kvinnor och män, men från 1830 fanns här bara det ”täcka könet”. Om det i mitten på 1800-talet främst var ”försvarslösa” kvinnor som vistades på Spinnhuset, så förändrades detta radikalt i juni 1867. Då började spinnhuset att användas för kvinnor, som dömts till straffarbete. Spinnhuset i Göteborg byggdes aldrig om till cellfängelse som många andra fängelser på 1820-talet.

Den 7 mars 1835 utfärdades en instruktion för verksamheten, där det om föreståndarens åtaganden i punkten 1 sägs: ”Att, i enlighet med gällande Författningar, utfärdade Reglementen och serskildt erhållne föreskrifter från Styrelsen öfwer Fängelser och Arbets-Inrättningar i Riket, förwalta Inrättningen, samt hålla hand öfwer den inre ordningen och arbetet, så att Fångarne med flit, stillhet och noggranhet fullgöra hwad dem, enligt fastställd arbetsordning, blifwa anbefaldt.”

Under 1800-talet fanns det i huvudsak tre fängelser som tog emot kvinnor som begått grova brott i Sverige. Det var Norrmalms kvinnofängelse i Stockholm, Spinnhuset i Göteborg och spinnhuset i Norrköping.

1895 ETT ”HEM” FÖR ALLA KVINNOR

Kvinnor på Spinnhusets fängelsegård i Göteborg 1898 Foto Göteborgs stadsmuseum

År 1895 blev detta gemensam straffanstalt för alla landets kvinnliga fångar, vilka dömts till över fyra års straffarbete och benämndes Centralfängelset, Stampen.

Göteborgs spinnhus Foto Göteborgs stadsmuseum

1909 GULLBERGSBROHEMMET I DAG

Göteborgs spinnhus idag

Fängelset lades ner den siste mars 1909 och fångarna flyttades till fängelset i Landskrona. I samband med detta ändrades namnet till Gullbergsbrohemmet.

Huvudbyggnaden är närmare 1500 kvadratmeter och gårdsbyggnaderna är 928 kvadratmeter. Gullbergsbrohemmet består av några av Göteborgs äldsta hus och har ett av de få i Göteborgs ytterstad från mitten av 1700-talet.

Husets entré med sitt stengolv, några rum i ursprunglig storlek och äldre snickerier är speciellt värdefulla delar i huvudbyggnaden och har yngre paneler från barnhemstiden. Från fängelsetiden finns dörrar bevarade i huvudbyggnaden och i en passage genom gårdshusets källarvåning. Huvudbyggnaden är en tvåvånings putsad stenbyggnad med ett brant valmat skiffertak, en profilerad taklist och fönstren jämnt fördelade över fasaden.

Betygsätt berättelsen!

Betyg 4.6 / 5. Omdömen 11

Ingen som har tyckt till än

Dela med dig till dina vänner

FÖRSLAG BERÄTTELSER

DAGBOK

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 19 T.

"D. 19 T. halfklart, starkt töväder, slädföret bortskämt. På morgon gick Rydberg till Wårgårda. På e. m. klart. Högg jag ved åt mig. På afton 2 gr. k. Kl 10 kom Rydberg hem. Emil var i Wårgårda med potatis och fick der 6 kronor per tunna. Fredr. Gustafsson på Iglabo...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 18 M.

"D. 18 M. Mulet, lugnt, 2 gr. blidt. På f. m. voro A. Johansson i Eggvena Håkansg. med 2 hästar och A. Eriksson i Hoberg Postg. med 1 häst här och köpte virke. Rydberg körde hem bräder från Krutg. På e. m. var Rydberg i Norunga Prestg. hvarest förrättades auktion å de...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 17 S.

"D. 17 S. Mulet, nästan lugnt på m. 6 gr. k. På f. m. var jag i Nolhagen, en rätt tröttsam promenad, emedan snön största delen af vägen räckte till knävecken, på återvägen mötte jag kommunalnämndsordföranden Fredrik Andersson i Kättlingabo, som promenerande var på väg...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 16 L.

"D. 16 L. Strömoln, lugnt, på m. 6 g. kallt. På f. m. voro Rydberg och Emil ute och skottade upp vägen från Iglabo förbi Tolsg. till Ljur stom. Jag skottade vägar på gården, samt sågade och högg ved åt mig. Frun och Hulda hade tagit sig bak före (eller rättare)...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 15 F.

"D. 15. Fr. klart, lugnt, på m. 7 gr. kallt. På f. m. var jag i Långaredsboden, vid Ljurs bod mötte jag Ljurs snöplog förspänd med 4 hästar, hvars snöskottningsdistrikt räcker från Öna till Stommen. Strax hitom Långared mötte jag Långareds snöplog, äfven förspänd med...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 14 Th.

"D. 14 Th. Mulet på m. 5 gr. k., blåst och starkt yrväder, På e. m. 3 gr. blidt, starkare blåst och snöyra. Jag har hela dagen arbetat med att sätta skaft på skedar och knifvar. Hulda hjelpte Emil med tröskning. På afton, frun är orolig öfver att Rydberg ej hemkommer...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 13 O.

"D. 13 O. Strömoln på m. 11 gr. kallt. Något blåsigt. Hulda blef hastigt illamående under natten, men är nu på morgon kry igen. På f. m. satte jag skaft på 3-ne afbrutna metallskedar, den ena skänkte jag till frun, den andra till Alma och den 3-dje till Hulda. På e....

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 12 T.

"D. 12 T. Klart, på morgon 17 gr. k. På f. m. var jag i Nolhagen med tidningar, samt återtog äldre tidningar. Rydberg körde hem ved från skogen. Vid m. t. 10 gr. kallt. På e. m. gjorde jag blanksmörja, Rydberg sålde sitt lilla gula sto till J. H. Österberg, och reste...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 11 M.

"D. 11 M. Första rättegångsdagen med Gäsene härad. 18 gr. kyla, strömoln, narigt. Voro Rydberg och jag vid tinget i Ljung. Några handlingar emottogs ej från någondera af parterna, utan saken dem emellan kommer att vid detta tinget afslutas. Jag slapp att vittna, men...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 10 S.

"D. 10 S. På m. halfklart nästan lugnt 12 gr. k. vid m. t. 10 gr. På e. m. klart var Petersson uppe hos mig. Karl Andersson i Gundlered var hos Rydberg. Flickorna Hulda och Nanny voro äfven en stund uppe hos mig och sågo i mina böcker." Hulda...

 

BookBeat

Över 200.000 ljudböcker på lager

Prova på GRATIS i två veckor. Klicka här.

ALLA BERÄTTELSERNA

KÄLLOR

Abraham Winka: En Gårds Historia

Linnar Linnarsson: Bygd By och Gård

Karl Eriksson: Gårdsägarn Torparn och Knekten

J. W. A. Yllander: Min dagbok året om 1889

Stig Svenssons memoarer: Bondeminnen

Stefans Hemsida

Svältornas Fornminnesförenings: årskrifter

Kyrkoböcker