TRELLFELKET OCH TEMTEBESA

Bron vid Hudene 1920 Foto Olof Persson

Den skogstrakt som förr kallades Edsveden (även Edsmären) och som även i dag delvis kallas så, var en större kronoallmänning belägen inom södra delen av Laske härad i Skaraborgs län, nordöstra delen av Kullings och nordvästra delen av Gäsene härader i Älvsborgs län. De mest bebodda trakterna tillhörde Larvs, Bitterna, Hudene ock Källunga socknar.

”Leskela” stuga vid Edsveden

Befolkningen här visade spår av blandad härkomst. En gammal sägen var, att under den stora pesten största delen av folket i skogstrakterna dog ut, och att i Hudene socken endast en yngling ock en flicka blivit vid liv. Samma sägen berättar även, att under följande tid, troligen under konung Albrekts eller konung Christoffers dagar, flyttade många tyskar in i riket och slog sig ner i Västergötland, främst i Kinds, Ås, Marks ock Vedens härader, där det breda uttalet ända in i senare tider förrått släktskap med tyskan ock betydligt avviker från den dialekt som talas i angränsande trakter.

Den blonda folktypen utgjorde väl flertalet i dessa trakter i början av detta århundrade; men även den brunetta var starkt representerad, ock ganska många voro mörkhyade med svart hår, mörkblå, eller grå ögon, däribland några med äkta zigenaredrag: svart, stripigt hår ock svarta ögon. En typ, som dock var fåtalig, hade nästan kritvitt, lockigt hår, små grå ögon eller ögon av obestämd färg, vackert regelbundet ansikte ock smärt växt. Många av denna typ gjorde sig kända såsom mindre pålitligt folk. Även den rent lapska typen framträdde hos vissa individer, mält i grannskapet av slätterna.

 

En sägen var vanlig hos de äldre, att då deras förfäder tog landet i besittning, fanns det redan en tät befolkning av »trellfelket», som de jagade undan. Många av dessa trollfolk stannade dock kvar för att såsom trälar sköta de invandrades boskap. Detta gällde i synnerhet på de mera fruktbara slätterna, som på den tiden var skogbeväxta. Småfolket fick där tillåtelse att göra sig små hyddor (»hötter») och jordkulor i närheten av ladugårdarna (därav »laggårstrell»), ja ofta invid själva gårdstomterna, på baksidan av husen (därav tomtar, »temtegubba», »temtebesa», av bese=bära). Många av småfolket gömde sig dock och förde ett tynande liv i bergsklippor och otillgängliga grottor, stora ihåliga ekar ock bokar ock var de kunde finna en säker tillflykt. Vid gamla, ensligt belägna (»enstaka») gårdar visades ännu i slutet av förra århundradet lämningar efter flera jordkulor, som kallades »trelltjällare».

Tomtarna sägas hava varit alldeles oumbärliga för de ensligt boende, såsom varande arbetsamma, trogna ock litet behövande för sitt underhåll, det de själva förskaffade sig genom jakt ock fiske. Man fick dock inte antasta deras gudsdyrkan, för i så fall flyttade de, och hemsöktes av olyckor.

Ortens sägner omtalade även ett »storfelk», som vid invandringen förefanns i de större bergs- och skogstrakterna och vid större sjöar, där även de levde av jakt ock fiske ock om vintern hade sina boningar i otillgängliga bergsgrottor. Det var sällan några av detta storväxta folk beblandade sig med de nye inkräktarna, som de hatade. Även dessa såväl som småfolket ska ha utövat hemliga konster (»trollat») och kallades därför efter den ort, där de vistades eller påträffades, skogstroll (»skogrå»), bergstroll (»härja-» eller »bjäratrell») eller sjötroll (»förå»).

Uthus Källunga. Det perfekta bostället för trollen

Emellertid hade denna orts kraftfulla befolkning ända in i senare tider många jättetyper. Ännu i början av 1800-talet fanns många ovanligt storväxta karlar med enorm kroppsstyrka, såväl blonda som mörklagda.

Äldre människor, som levde ända inpå 1870-talet, berättade, att i deras barndom levde en man i Källunga socken med namnet Hans Lund, som reste omkring ock visade sin styrka. Han skall hava varit av zigenaresläkt ock hade blott en sin like i Sverige ock en i Norge, den senare dock överträffande honom i styrka ock storlek. Många intygade, att Lund kunde hantera en stor kvarnsten med samma lätthet som en vanlig karl en slipsten av 3 fots diameter. Ingen vanlig häst kunde bära denna koloss.

I början på 1700-talet säges en soldat ha funnits i Mjäldrunga med namnet Hälsing, som blev ihjälhuggen av en bonde med en yxa, eftersom han dödat en bondes stora ljur med ett knytnävslag mot tjurens panna när tjuren försökte anfalla honom. Denne man skulle ha varit så storväxt ock stark, att han tog en häst på skuldrorna och bar den, som man bär ett får.

I allmänhet var de storväxta ett rätt fredligt folk ock kunde inte lätt retas lätt eller bli berusade, men om de väl blev retade så blev de riktigt farliga. För övrigt styrde de sin omgivning med kraft och respekterades för sin rättrådighet (»sina resoner»). När det blev bullersamt ock »krakel» uppstod på marknader, auktioner ock andra ställen där folk träffades, behövde de bara visa sig eller dundra fram sitt: »Håll käft, kältringar! tyst, pysslingar!» för att genast bli åtlydda. På detta sätt hjälpte de befolkningen till ett tryggare liv.

Ett uthus i Trollabo Här bodde trollen förr och kanske finns de kvar än

Att det funnits troll i vårt land och då speciellt i västra Sverige råder det väl ingen tvekan om. I Hudene ligger fortfarande Trollabo kvarn och Hudene förskola har två avdelningar: Trollet och Jätten. I Ljur hittar vi Trollö mosse där den stackars avskedade soldaten Anders Alf dränkte sig. Läs mer om detta hemska öde här.

Vi har till och med en hel stad som var bebodd av troll, nämligen Trollhättan!

Betygsätt berättelsen!

Betyg 4.6 / 5. Omdömen 12

Ingen som har tyckt till än

Dela med dig till dina vänner

FÖRSLAG BERÄTTELSER

DAGBOK

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 19 T.

"D. 19 T. halfklart, starkt töväder, slädföret bortskämt. På morgon gick Rydberg till Wårgårda. På e. m. klart. Högg jag ved åt mig. På afton 2 gr. k. Kl 10 kom Rydberg hem. Emil var i Wårgårda med potatis och fick der 6 kronor per tunna. Fredr. Gustafsson på Iglabo...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 18 M.

"D. 18 M. Mulet, lugnt, 2 gr. blidt. På f. m. voro A. Johansson i Eggvena Håkansg. med 2 hästar och A. Eriksson i Hoberg Postg. med 1 häst här och köpte virke. Rydberg körde hem bräder från Krutg. På e. m. var Rydberg i Norunga Prestg. hvarest förrättades auktion å de...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 17 S.

"D. 17 S. Mulet, nästan lugnt på m. 6 gr. k. På f. m. var jag i Nolhagen, en rätt tröttsam promenad, emedan snön största delen af vägen räckte till knävecken, på återvägen mötte jag kommunalnämndsordföranden Fredrik Andersson i Kättlingabo, som promenerande var på väg...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 16 L.

"D. 16 L. Strömoln, lugnt, på m. 6 g. kallt. På f. m. voro Rydberg och Emil ute och skottade upp vägen från Iglabo förbi Tolsg. till Ljur stom. Jag skottade vägar på gården, samt sågade och högg ved åt mig. Frun och Hulda hade tagit sig bak före (eller rättare)...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 15 F.

"D. 15. Fr. klart, lugnt, på m. 7 gr. kallt. På f. m. var jag i Långaredsboden, vid Ljurs bod mötte jag Ljurs snöplog förspänd med 4 hästar, hvars snöskottningsdistrikt räcker från Öna till Stommen. Strax hitom Långared mötte jag Långareds snöplog, äfven förspänd med...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 14 Th.

"D. 14 Th. Mulet på m. 5 gr. k., blåst och starkt yrväder, På e. m. 3 gr. blidt, starkare blåst och snöyra. Jag har hela dagen arbetat med att sätta skaft på skedar och knifvar. Hulda hjelpte Emil med tröskning. På afton, frun är orolig öfver att Rydberg ej hemkommer...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 13 O.

"D. 13 O. Strömoln på m. 11 gr. kallt. Något blåsigt. Hulda blef hastigt illamående under natten, men är nu på morgon kry igen. På f. m. satte jag skaft på 3-ne afbrutna metallskedar, den ena skänkte jag till frun, den andra till Alma och den 3-dje till Hulda. På e....

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 12 T.

"D. 12 T. Klart, på morgon 17 gr. k. På f. m. var jag i Nolhagen med tidningar, samt återtog äldre tidningar. Rydberg körde hem ved från skogen. Vid m. t. 10 gr. kallt. På e. m. gjorde jag blanksmörja, Rydberg sålde sitt lilla gula sto till J. H. Österberg, och reste...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 11 M.

"D. 11 M. Första rättegångsdagen med Gäsene härad. 18 gr. kyla, strömoln, narigt. Voro Rydberg och jag vid tinget i Ljung. Några handlingar emottogs ej från någondera af parterna, utan saken dem emellan kommer att vid detta tinget afslutas. Jag slapp att vittna, men...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 10 S.

"D. 10 S. På m. halfklart nästan lugnt 12 gr. k. vid m. t. 10 gr. På e. m. klart var Petersson uppe hos mig. Karl Andersson i Gundlered var hos Rydberg. Flickorna Hulda och Nanny voro äfven en stund uppe hos mig och sågo i mina böcker." Hulda...

 

BookBeat

Över 200.000 ljudböcker på lager

Prova på GRATIS i två veckor. Klicka här.

ALLA BERÄTTELSERNA

KÄLLOR

Abraham Winka: En Gårds Historia

Linnar Linnarsson: Bygd By och Gård

Karl Eriksson: Gårdsägarn Torparn och Knekten

J. W. A. Yllander: Min dagbok året om 1889

Stig Svenssons memoarer: Bondeminnen

Stefans Hemsida

Svältornas Fornminnesförenings: årskrifter

Kyrkoböcker