LUCIA – SANTA LUCIA

”Sankta Lucia, ljusklara hägring, sprid i vår vinternatt gläns av din fägring”

 Finns det något vackrare än Lucia?

 Säg lucia eller luciatåg och många ser framför sig en vitklädd flicka med ljuskrona som högtidligt skrider fram, åtföljd av tärnor, stjärngossar och möjligen någon tomte. Den här utformningen av ett luciatåg uppstod under 1900-talets mitt, när luciafirandet blev allmänt i Sverige. Högtidens historia är dock betydligt äldre och mer mångfacetterad än så. Plockar man isär den i sina beståndsdelar så finner man bland annat ett italienskt helgon, medeltida karnevaler, en napolitansk båtsång, brudtärnor och pepparkakor.

 

 

Halmfigur ”Lussebrua” från Jösse i Värmland. Denna påklädda halmdocka bars runt från gård till gård och dansades och skojades med vid Luciafirande.

 

Bakgrunden till dagens luciafirande finns i det folkliga, västsvenska lussefirandets karnevalsliknande utklädningsupptåg den 13 december. I lussegången, som den beskrivs vid 1800-talets slut, förekom lussebrudar, lussekärringar och lussegubbar och det var vanligt att flickorna klädde ut sig till pojkar och tvärtom. Skolpojkar från Västsverige bidrog till luciatraditionens spridning när de påbörjade sina studier i universitetsstäderna i Lund och Uppsala. År 1869 firade Västgöta, Värmlands och Göteborgs nationer gemensam lucia i Lund. Iklädda vita nattskjortor vandrade de manliga studenterna runt, väckte professorerna och förde dem till en gemensam luciafrukost vid Akademiska föreningen. Senare, på 1910-talet, var det fortfarande endast de västsvenska studenterna som firade lucia i Uppsala.

 

LUCIA PÅ SLUTET AV 1800-TALET

 

 

Lucia på Skansen slutet av 1800 talet

 

Luciafirande på Koberg i Västergötland 1848. Akvarell av Fritz von Dardel. Eriksson, Ann-Marie

 

LUCIA PÅ TIDIGT 1900-TAL

 

Lucia med tärnor och marskalker. I Bu skola Renström, Georg

 

Lucia i Lima 1906. Berta Olsson (Lassar-Olle) från Lassargården i Heden är klädd till Lussebrud. Bakom henne står Jenny Martinsson, Elin Johansson och Olga Johansson från Sörbäcken. Persson, Per

 

Lucianatten förknippades också på många håll med övernaturliga makter och har ända in på 1900-talet av många ansetts vara en lämplig natt för så kallad ”årsgång”, det vill säga att fastande och tigande uppsöka en korsväg, varvid det kommande årets händelser skulle visa sig.

 

Lucia idag

LUCIA HELGONET

 

Lucia målning av Francisco de Zurbarán, 1598-1664, Chester Dale Collection

 

Lucia (latin för ”den lysande”, ”ljusbärerskan”), född cirka 283 i Syrakusa, Sicilien, död 304 i Syrakusa, var en jungfru och sedermera martyr och helgon. Hon vördas inom Romersk-katolska, med festdag den 13 december.

 

Den unga kristna jungfrun Lucia led troligen martyrdöden under kejsar Diocletianus förföljelse. Hon avbildas i den kristna konsten med ett svärd eller en dolk och ett sår i halsen. Hon kan också hålla två ögon på ett fat, vilken åsyftar legenden att hon före sin död rev ut sina ögon och sände dem till sin trolovade. Guds moder gav henne dock ett par nya och ännu vackrare ögon. Som attribut har hon därutöver en palmkvist och en oljelampa eller ett ljus i handen.

 

Lucia föddes i en rik familj i Syrakusa på Sicilien, under romartiden, cirka 283 efter Kristus. Hon var dotter till en grekisk mor vid namn Eutychia och en romersk patricier. Hennes far dog emellertid när hon var fem år gammal och hon blev uppfostrad av sin mor. Redan som liten skall hon ha avlagt kyskhetslöfte; dock berättade hon inte det för någon. När hon blev äldre lovade modern bort henne. Hon lyckades försena förlovningen och bad till Gud att han skulle hjälpa henne. Då blev hennes mor sjuk i blödarsjuka som ingen lyckades bota. Lucia övertalade därför modern att vallfärda till Catania och helgonet Agatas grav. När de kom fram skall Agata ha uppenbarat sig för Lucia och sagt ”Varför ber du mig om något du själv kan ge din moder? Din tro har botat henne!” Modern blev frisk, och lovade Lucia att inte gifta bort henne till någon man. Men friaren kände sig kränkt och angav henne för ståthållaren till kejsare Diocletianus, som förföljde de kristna.

 

Lucia blev arresterad och torterad men förlorade inte sin tro på Gud. Hon dömdes till att bli glädjeflicka på en bordell. Hon uppges då ha sagt att då hon inte gav sig frivilligt skulle hennes kyskhet vara dubbelt värd. När hon skulle åka genom staden till bordellen på ett spann bakom oxar, frös spannet fast i marken och gick inte att rubba. De hällde då kokande olja på henne men hon blev inte skadad. I sin desperation körde någon ett svärd genom halsen på henne men inte heller då dog hon. Hon levde ända tills någon kom för att ge henne den sista smörjelsen.

 

Santa Lucias kista i kyrkan San Geremia i Venedig

 

Lucias reliker förvarades i kyrkan Santa Lucia i Venedig. Kyrkan revs 1861 för att bereda bygget av järnvägsstationen och relikerna flyttades till den närbelägna kyrkan San Geremia där de fortfarande finns att beskåda. Venedigs järnvägsstation bär idag helgonets namn: Venezia Santa Lucia. I Syrakusas katedral på Sicilien kan man beskåda en av hennes underarmar.

Betygsätt berättelsen!

Betyg 4.3 / 5. Omdömen 3

Ingen som har tyckt till än

Dela med dig till dina vänner

FÖRSLAG BERÄTTELSER

DAGBOK

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 19 T.

"D. 19 T. halfklart, starkt töväder, slädföret bortskämt. På morgon gick Rydberg till Wårgårda. På e. m. klart. Högg jag ved åt mig. På afton 2 gr. k. Kl 10 kom Rydberg hem. Emil var i Wårgårda med potatis och fick der 6 kronor per tunna. Fredr. Gustafsson på Iglabo...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 18 M.

"D. 18 M. Mulet, lugnt, 2 gr. blidt. På f. m. voro A. Johansson i Eggvena Håkansg. med 2 hästar och A. Eriksson i Hoberg Postg. med 1 häst här och köpte virke. Rydberg körde hem bräder från Krutg. På e. m. var Rydberg i Norunga Prestg. hvarest förrättades auktion å de...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 17 S.

"D. 17 S. Mulet, nästan lugnt på m. 6 gr. k. På f. m. var jag i Nolhagen, en rätt tröttsam promenad, emedan snön största delen af vägen räckte till knävecken, på återvägen mötte jag kommunalnämndsordföranden Fredrik Andersson i Kättlingabo, som promenerande var på väg...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 16 L.

"D. 16 L. Strömoln, lugnt, på m. 6 g. kallt. På f. m. voro Rydberg och Emil ute och skottade upp vägen från Iglabo förbi Tolsg. till Ljur stom. Jag skottade vägar på gården, samt sågade och högg ved åt mig. Frun och Hulda hade tagit sig bak före (eller rättare)...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 15 F.

"D. 15. Fr. klart, lugnt, på m. 7 gr. kallt. På f. m. var jag i Långaredsboden, vid Ljurs bod mötte jag Ljurs snöplog förspänd med 4 hästar, hvars snöskottningsdistrikt räcker från Öna till Stommen. Strax hitom Långared mötte jag Långareds snöplog, äfven förspänd med...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 14 Th.

"D. 14 Th. Mulet på m. 5 gr. k., blåst och starkt yrväder, På e. m. 3 gr. blidt, starkare blåst och snöyra. Jag har hela dagen arbetat med att sätta skaft på skedar och knifvar. Hulda hjelpte Emil med tröskning. På afton, frun är orolig öfver att Rydberg ej hemkommer...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 13 O.

"D. 13 O. Strömoln på m. 11 gr. kallt. Något blåsigt. Hulda blef hastigt illamående under natten, men är nu på morgon kry igen. På f. m. satte jag skaft på 3-ne afbrutna metallskedar, den ena skänkte jag till frun, den andra till Alma och den 3-dje till Hulda. På e....

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 12 T.

"D. 12 T. Klart, på morgon 17 gr. k. På f. m. var jag i Nolhagen med tidningar, samt återtog äldre tidningar. Rydberg körde hem ved från skogen. Vid m. t. 10 gr. kallt. På e. m. gjorde jag blanksmörja, Rydberg sålde sitt lilla gula sto till J. H. Österberg, och reste...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 11 M.

"D. 11 M. Första rättegångsdagen med Gäsene härad. 18 gr. kyla, strömoln, narigt. Voro Rydberg och jag vid tinget i Ljung. Några handlingar emottogs ej från någondera af parterna, utan saken dem emellan kommer att vid detta tinget afslutas. Jag slapp att vittna, men...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 10 S.

"D. 10 S. På m. halfklart nästan lugnt 12 gr. k. vid m. t. 10 gr. På e. m. klart var Petersson uppe hos mig. Karl Andersson i Gundlered var hos Rydberg. Flickorna Hulda och Nanny voro äfven en stund uppe hos mig och sågo i mina böcker." Hulda...

 

BookBeat

Över 200.000 ljudböcker på lager

Prova på GRATIS i två veckor. Klicka här.

ALLA BERÄTTELSERNA

KÄLLOR

Abraham Winka: En Gårds Historia

Linnar Linnarsson: Bygd By och Gård

Karl Eriksson: Gårdsägarn Torparn och Knekten

J. W. A. Yllander: Min dagbok året om 1889

Stig Svenssons memoarer: Bondeminnen

Stefans Hemsida

Svältornas Fornminnesförenings: årskrifter

Kyrkoböcker