ALLA BERÄTTELSER

MORDET PÅ POSTDILIGENSEN

Postdiligens på 1860 talet på sträckan Lidköping  Skövde  Hjo

Foto 1860  Järnvägsmuseet

1636 blev det en skyldighet för vissa bönder att befordra postgången från en ort till en annan. I början på 1800-talet blev det även en nödvändighet att organisera persontransporter och då uppstod det så kallade skjutsväsendet

1831 var starten för en diligensrörelse i postverkets regi. Denna gick under namnet Paketposten och trafikerade linjen Stockholm–Ystad sedermera utsträckt till Malmö och Helsingborg. På grund av olönsamhet drogs emellertid linjen in redan 1835. Istället föredrog postverket att anlita den enskild diligenstrafik som delvis var understödd av statsmedel och som uppehölls från 1830-talet.

Först 1850 återupptogs, till en början försöksvis, postverket en egen diligenstrafik som efter hand utvidgades och under 1860-talet nådde sin storhetstid. Ännu år 1867 tillryggalades cirka 60 procent av all post per landsväg med postdiligens. Fler personer än två per häst fick inte medföras, dock kunde om de resande så medgav ett barn av högst sex års ålder få följa med mot halv avgift.

Med diligenserna befordrades förutom passagerare och brev även paket. Hastigheten beräknades i allmänhet till en mil på en timme och 15–20 minuter.

I Inrikes Tidningar kunde man läsa följande berättelser under våren 1772:

“Den från Stockholm och flera andra orter och till Göteborg destinerade Posten som den 9 februari klockan 9 på kvällen färdades från Skara, blev rånad och bortförd vid hemmanet Åstorp vid vägen mot Vånga av en krögare ifrån Mellby och Genneved (numera Gendalen/red anm) socken i Älvsborgs län, vid namn Jonas Svensson, som överfallit och med kniv illa skurit postridaren Daniel Svensson över strupen och nacken, samt därpå kastat kroppen, som han, rövaren, trodde var död, bakom en buske. Postridaren levde emellertid och ligger nu under fältskärarens hand.” 

Postrånaren blev gripen redan nästa dag.  Det hölls förhör med honom i landskansliets lokaler och efter att man hittat 16 000 Riksdaler i hans ficka erkända han brottet. Han fick därmed aldrig njuta av sitt byte utan fick sitta i ”järn” i avvaktan på en snabb rannsakan, dom och därpå följande straff.

Smedja i Genneved Stora Mellby socken

Efter egen utsaga under förhöret skall en garnisonssoldat vid namn Schmidt varit medkumpan vid missgärningen. Denne sattes därför på efterspaning.

Den 6 mars 1772 hölls urtima ting i Mariestad med häradshövding Lindecrona som president och tillkallad nämnd från Skånings härad, över krögaren Jonas Svensson från Genneved i Älvsborgs län, vilken i egenskap av förövare natten mellan den 9 och 10 februari detta år begått ett rån av Stockholmsposten på landsvägen mellan Skara och Stora Vånga. Han dömdes att mista högra handen, halshuggas och steglas, men eftersom Urtima tingsrättens utslag måste underställas Kungliga Göta Hovrätt vidare prövande så blev gärningsmannen återsänd till Mariestads Kronofängelse för att där hållas under säker bevakning till dess att Kungliga Hovrättens fällt sitt utslag.

Den 24 mars samma år bekräftade och stadfäste Kungliga Göta Hovrätt domen.

Då Jonas Svensson skulle avrättas fann den själavårdande prästen inte honom beredd att möta döden och gjorde därför en skriftlig ansökan till landshövdingen om att avrättningen skulle skjutas upp. Denne beslutade genom en resolution att ge anstånd med domens verkställande till den 20 juni.

Illustration av spetsgård kring avrättningsplats (hämtad från artikel om Källbackens avrättningsplats i Häggsjö by på gränsen mellan Ångermanland och Medelpad)

Klockan 10 på förmiddagen den 20 juni 1772 kom Jonas Svensson till avrättningsplatsen ”Långeskogen” efter det att domen lästs upp och spetsgården ställts upp.

Stupstock

Det märktes att gärningsmannen nu var väl förberedd inför döden eftersom han frimodigt bad närvarande åskådare att be för sig och sedan lade han sig frivilligt tillrätta på stupestocken.

När den dömde lagt halsen i urgröpningen i stupstocken steg skarprättaren fram ur de bakre leden och höjde bilan högt i luften. Med ett snabbt hugg högg han av Jonas högra hand. Han höjde omgående bilan igen och svingade den kraftfullt neråt mot den dömdes hals och skiljde huvudet från kroppen.

 

Stegling

Den fasansfulla avrättningen var dock inte ännu tillända. Skarprättaren svingade sin bila ett flertal gånger och högg kroppen i bitar. Hans medhjälpare plockade upp kroppsdelarna och spikade upp dem på fem olika steglar.

Postdiligensens väg från Skara mot Vånga och platsen där mordet skedde

Klicka på kartan för en förstoring.

Betygsätt sidan!

Betyg 4.8 / 5. Omdömen 15

Ingen som har tyckt till än

Dela med dig till dina vänner

FÖRHANDSBESTÄLL "ORIGINAL PÅ BÖGDA"

Nu kan du förhandsbeställa boken "ORIGINAL PÅ BÖGDA" och få den levererad före jul. Boken handlar om speciella människor som levt i Svältbygderna. Där finns berättelsen om "Ljurskamjölnaren", "Ledsbackabarnen", "Anders Alf", "Petter-Smed" och många fler.

Pris: 395 kr plus frakt 65 kr = 460 kr

20% rabatt vid förhandsbeställning senast 30/9 2021 315 kr, plus frakt 65 kr. Total 380 kr.

Använd koden ORIGINAL20 när du betalar för att få rabatten eller Swisha med namn till 0735392030 eller maila mig.

HAR DU LÄST DEN HÄR?

DAGBOK 1889

26 September Torsdag
"D. 26 Th. Duggregn, kom snickaren Gustaf Petersson i Ödegärdet hit, för att fortsätta arbetet med förstuguqvisten till nya byggningen. På f. m. var jag i Långaredsboden och köpte 1000 spånspik åt Rydberg samt sirap till frun. På e. m. visade sig på en gång 2 vackra...

FÖRHANDSBESTÄLL "ORIGINAL PÅ BÖGDA"

Nu kan du förhandsbeställa boken "ORIGINAL PÅ BÖGDA" och få den levererad före jul. Boken handlar om speciella människor som levt i Svältbygderna. Där finns berättelsen om "Ljurskamjölnaren", "Ledsbackabarnen", "Anders Alf", "Petter-Smed" och många fler.

Pris: 395 kr plus frakt 65 kr = 460 kr

20% rabatt vid förhandsbeställning senast 30/9 2021 315 kr, plus frakt 65 kr. Total 380 kr.

Använd koden ORIGINAL20 när du betalar för att få rabatten eller Swisha med namn till 0735392030 eller maila mig.

KÄLLOR

Karl Eriksson "Gårdsägarna Torparn och Knekten"

Abraham Winka: "Iglabo - En gårds historia"

J W A Yllander: "Min dagbok året om 1889"

Svältornas Fornminnesförening: årsskrifter

ArkivDigital: Kyrkoböcker

Linnar Linnarsson: Ett flertal skrifter

Oskar Lidén: Svältorna och Livet i Svältbygden förr och nu