PLACERING I KYRKAN

PLACERING I LJURS KYRKA

Placeringen i kyrkan var oerhört viktig under 17 och 1800-talen. Den visade tydligt på besökaren sociala status. Genom att följa de tilldelade placeringarna över tiden kan man se hur statusen för olika människor och gårdar förändras. Nedan kan vi bland annat se att ägarna till Stora Långared hade lägre status än till och med drängarna på Iglabo 1735. Detta är anmärkningsvärt och hade givetvis en stor påverkan också i det dagliga livet.

Mycket gammal kyrkobänk

Det är också intressant att veta att under medeltiden hade endast de förnämsta inom menigheten en sittplats i kyrkan. Först under slutet av medeltiden började bänkar i kyrkorna förekomma. I början var dessa bänkar privata ditplacerade av enskilda och förstås rika inflytelsefulla människor. Dessa bänkar kunde köpas och säljas och till och med ärvas. Detta gällde även när kyrkan själv började placera ut bänkar.

Ornunga gamla kyrka interiör. 1200-talet.

I början på 1700-talet förändrades detta mönster då kyrkan menade att bänkarna tillhörde dem och de kunde hyra ut dem. Givetvis kostade en plats längst fram i kyrkan mer än den som var längre bak. Allra längst bak fanns det friplatser som fick utnyttjas av de allra fattigaste i den mån de inte var tvungna att stå upp.

Kvinnorna satt på den vänstra sidan och männen på den högra.

Den 13 maj 1732 ”blef efter socknemännens enhälliga påstående och överenskommande på sockenstämman följande stohleindelning presenterad och stadfästad nämligen:

1732 PLACERING LJURS KYRKA

”Placeringslista 1732” Klicka på bilden för förstoring

MANFOLKSSIDAN

  1. Igglabo*
  2. Åhsen**
  3. Halla Stommen
  4. Svenstorp 1 Hökared 2
  5. Igglabo drängstohl
  6. Lilla Långared 2
  7. Kättlingabo Lilla Gunlered 1 Liurska qvarn
  8. Kämpag. 1 Säfesiöos 2 Äspenäs 1
  9. och Frälseg. 1
  10. i Gunlered 2 Vesterg. ibid Lilleg. i Liur
  11. i Liur 2 Vesterg. ibid 2
  12. Stora Långered 3
  13. i Åhred*** 3
  14. i Åhred
  15. Liursered 3
  16. Fristohlar
  17. Fristohlar
  18. Fristohlar

*1732 ägs Iglabo av Ulrik Ludvig von Schwartzenhoff. Ulrik var son till Bengt von Schwartzenhoff som hade köpt Iglabo 1684 av Johan Nilsson Stiernflycht. Vid den här tiden hade det äpple, Iglabo stöttäpple, som Bent von Schwartzenhoff låtit inympa på Iglabo 1687, säkert vuxit sig stort och kraftigt. Dessa äpplen finns fortfarande på gårdarna i Iglabo, och sen ett par år även på den plats där det antagligen först växte för 333 år sedan.

** På Åsen bodde vid den här tiden Per Andersson, född 1707 i Spångakil och gift med Kerstin Persdotter från Mellomgården i Ornunga, där deet skulle utspelas sig hemska scener nästan exakt 100 år senare. Läs om dem här.

Kaptensbostället Åsen rankas som näst finast efter säteriet Iglabo medan Stora Långared som också var ett säteri har fått platser i kyrkan först på den 12e raden.

Bengt von Schwartzenhoff hade Åsen som kompanichefsboställe men bodde aldrig där, så i praktiken hade Iglabo raderna 1, 2 och 5 och detta visar att Iglabo var oerhört inflytelsefullt på den här tiden.

***Åred Västergården och Nedergården har fått placeringar i Ljurs kyrka fastän de tillhörde Nårunga församling.

Det var även på Åsen som år 1847 soldaten Anders Alf förtvivlad försökte få fram lite mat till sina hungrande barn genom att plocka upp överblivna korn från marken. För detta fick han sota med livet. Läs om denna hjärtskärande berättelse här.

QVINNFOLKSSIDAN

  1. Till Igglabo
  2. Till Åhsen
  3. Brudestohl elliest pigestohl till Åhsen och Igglabo
  4. Halla Stommen
  5. Hökared Lilleg. Liur
  6. i Åhred
  7. i Åhred
  8. Lilla Långared
  9. Kättlingabo L. Gunlered Frälseg.
  10. Kämpag. Skatteg.
  11. Säfesiöos Äspenäs
  12. i Liur Liurs qvam
  13. Tholsgården
  14. Stora Långared
  15. Hiulsered
  16. i Gunlered Vesterg. ibid
  17. Fristohl

1785 års placering i ljurs kyrka

MANSSIDAN

  1. Säteriet Iglabo*
  2. Säteriet Stora Långared**
  3. Ljur Stommen
  4. Halla
  5. Ingel*** vid qvarnen och Kjellerbacken
  6. Säteriet Stora Långared, Åsen och Kjettlingabo
  7. Lilla Långared och Svenstorp
  8. Iglabo torpare och drängar
  9. Hökared och Espenäs
  10. Hjulsered och Lilla Gunnered
  11. … och Lilla Gunnered
  12. Ljur Frälsegården, Tholsgården, Lillegården och Corp. Furlander
  13. Stora Gunnered och Soldat Norbeck
  14. Ljur Skattegården och Västergården
  15. Åred Västergården och Nedergården

KVINNO SIDAN

  1. Säteriet Iglabo
  2. Bondefolk xxx på Iglabo och Ljurs xx
  3. Säteriet Stora Långared
  4. Stommen och Halla
  5. Åsen och Kjettlingabo
  6. Lilla Långared och Svenstorp
  7. Hökared, Espenäs och Kjellerbacken
  8. Hjulsered och Lilla Gunnered
  9. Ljur Kämpagården och Säfsjöos
  10. Ljur Frälsegården, Tholsgården och Lillegården
  11. Stora Gunnered och Norbecks …
  12. Ljur Skattegården och Wästergården
  13. Iglabo …
  14. Åred Västergården och Nedergården
  15. Övriga Soldater och torpare xxx i socknen

1785 har säteriet Stora Långared fått en mer betydande plats i kyrkan eftersom man tilldelats rad 2 efter Iglabo.

Åred Västergården och Nedergården har fortfarande plats i Ljurs kyrka trots att de tillhör Nårunga församling.

* 1785 ägdes Iglabo av Carl Gustaf Timell. Han var gift med Anna Dorothea von Schwartzenhoff som var dotter till Otto Wilhelm von Schwartzenhoff och Anna Maria Elfman. Otto Wilhelm hade själv aldrig varit ägare till Iglabo men det hade dock hans broder Ulrik Ludvig von Schwartzenhoff. Läs mer om Timell och de andra ägarna här.

** Att Stora Långared blivit förnämare mellan 1732 och 1785 berodde på att kapten Gustaf Lilliehöök af Fårdala (Nr 1) köpt gården. Han dog 1784 men hans änka, Magdalena Catharina Elisabet Bruce, bodde kvar här tills hon dog 1905.

***Ingel Jonsson var en vida omtyckt och rådfrågad man vid Ljurs kvarn. Läs mer om honom och kvarnen här.

Läs mer om Ljurs gamla kyrka här.

 

Betygsätt berättelsen!

Betyg 0 / 5. Omdömen 0

Ingen som har tyckt till än

Dela med dig till dina vänner

FÖRSLAG BERÄTTELSER

DAGBOK

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 19 T.

"D. 19 T. halfklart, starkt töväder, slädföret bortskämt. På morgon gick Rydberg till Wårgårda. På e. m. klart. Högg jag ved åt mig. På afton 2 gr. k. Kl 10 kom Rydberg hem. Emil var i Wårgårda med potatis och fick der 6 kronor per tunna. Fredr. Gustafsson på Iglabo...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 18 M.

"D. 18 M. Mulet, lugnt, 2 gr. blidt. På f. m. voro A. Johansson i Eggvena Håkansg. med 2 hästar och A. Eriksson i Hoberg Postg. med 1 häst här och köpte virke. Rydberg körde hem bräder från Krutg. På e. m. var Rydberg i Norunga Prestg. hvarest förrättades auktion å de...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 17 S.

"D. 17 S. Mulet, nästan lugnt på m. 6 gr. k. På f. m. var jag i Nolhagen, en rätt tröttsam promenad, emedan snön största delen af vägen räckte till knävecken, på återvägen mötte jag kommunalnämndsordföranden Fredrik Andersson i Kättlingabo, som promenerande var på väg...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 16 L.

"D. 16 L. Strömoln, lugnt, på m. 6 g. kallt. På f. m. voro Rydberg och Emil ute och skottade upp vägen från Iglabo förbi Tolsg. till Ljur stom. Jag skottade vägar på gården, samt sågade och högg ved åt mig. Frun och Hulda hade tagit sig bak före (eller rättare)...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 15 F.

"D. 15. Fr. klart, lugnt, på m. 7 gr. kallt. På f. m. var jag i Långaredsboden, vid Ljurs bod mötte jag Ljurs snöplog förspänd med 4 hästar, hvars snöskottningsdistrikt räcker från Öna till Stommen. Strax hitom Långared mötte jag Långareds snöplog, äfven förspänd med...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 14 Th.

"D. 14 Th. Mulet på m. 5 gr. k., blåst och starkt yrväder, På e. m. 3 gr. blidt, starkare blåst och snöyra. Jag har hela dagen arbetat med att sätta skaft på skedar och knifvar. Hulda hjelpte Emil med tröskning. På afton, frun är orolig öfver att Rydberg ej hemkommer...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 13 O.

"D. 13 O. Strömoln på m. 11 gr. kallt. Något blåsigt. Hulda blef hastigt illamående under natten, men är nu på morgon kry igen. På f. m. satte jag skaft på 3-ne afbrutna metallskedar, den ena skänkte jag till frun, den andra till Alma och den 3-dje till Hulda. På e....

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 12 T.

"D. 12 T. Klart, på morgon 17 gr. k. På f. m. var jag i Nolhagen med tidningar, samt återtog äldre tidningar. Rydberg körde hem ved från skogen. Vid m. t. 10 gr. kallt. På e. m. gjorde jag blanksmörja, Rydberg sålde sitt lilla gula sto till J. H. Österberg, och reste...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 11 M.

"D. 11 M. Första rättegångsdagen med Gäsene härad. 18 gr. kyla, strömoln, narigt. Voro Rydberg och jag vid tinget i Ljung. Några handlingar emottogs ej från någondera af parterna, utan saken dem emellan kommer att vid detta tinget afslutas. Jag slapp att vittna, men...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 10 S.

"D. 10 S. På m. halfklart nästan lugnt 12 gr. k. vid m. t. 10 gr. På e. m. klart var Petersson uppe hos mig. Karl Andersson i Gundlered var hos Rydberg. Flickorna Hulda och Nanny voro äfven en stund uppe hos mig och sågo i mina böcker." Hulda...

 

BookBeat

Över 200.000 ljudböcker på lager

Prova på GRATIS i två veckor. Klicka här.

ALLA BERÄTTELSERNA

KÄLLOR

Abraham Winka: En Gårds Historia

Linnar Linnarsson: Bygd By och Gård

Karl Eriksson: Gårdsägarn Torparn och Knekten

J. W. A. Yllander: Min dagbok året om 1889

Stig Svenssons memoarer: Bondeminnen

Stefans Hemsida

Svältornas Fornminnesförenings: årskrifter

Kyrkoböcker