LJURHALLA POSTSTATION

Ljurskaboa och Ljurhalla poststation

När Postverket övertog ansvaret från Kronobrevbäringen för postföringen 1874 var ambitionen att det i varje socken skulle finnas en poststation. I Älvsborgs län var det många socknar som inte ansågs ha behov. När Nårunga och Asklanda fick sina poststationer 1875, blev både Ljurs och Ornungas socknar utan. En postskjuts som kördes mellan Asklanda och Nårunga av Anders Petter Pettersson i Asklanda för 1 krona och 30 öre per mil fick bli deras förbindelse med yttervärlden. Med detta nöjde sig Ljursborna i flera år. Handlare August Nilsson i Halla tog varor till sin affär från Vårgårda och hade samtidigt ordnat med lösväska för sin egen korrespondens, och för flera av sina kunder med poststationen i Vårgårda.

Korpås

I början av juli månad 1896 skriver den blott 19-åriga Naemi Eriksson i Korpås till Kungliga Generalpoststyrelsen en ansökan att få öppna en poststation i sin affär vid nämnda ställe. Naemi var dotter till August Eriksson och syster till Karl Eriksson och Oskar Lidén.

En kärrpostlinje skulle inrättas från Ljung till Nårunga med Linus Dalqvist i Frinnestad som entreprenör, och Naemi Eriksson skriver: ”Eftersom den kommer att passera nämnda ställe, som ligger alldeles vid vägen, då kunde det ju inte bli så mycket besvär, och som jag är fullt kompetent att sköta en postbefattning, så kunde det väl låta sig göra.”

Asklanda Handelsbod 1903

Interiör Asklanda Handelsbod

På hennes ansökan skriver föreståndarna i Nårunga, Karl Albert Engström och Frans Johan Källander i Asklanda i sina remissyttranden att de anser stationen onödig. Källander anför bl.a. ”Min enskilda övertygelse är den, att på en station i Korpås skulle ej kunna avyttras frimärken för ett större belopp än tio kronor i kvartalet.” Han skriver också i en syrlig kommentar att sökanden ej är myndig och äger blott vanlig folkskolebildning. Ansökan avstyrkes av Kronofogden i Kulling, Erik Westerlund, liksom av Länsman J. Nilsson i Gäsene.

När det inte gick för Ornunga att få en poststation är det nu Ljursbornas tur att försöka. Den 30 oktober 1896 skriver Handlanden August Nilsson i Halla en ansökan där han förklarar sig villig att utan ersättning av statsmedel, fram till sekelskiftet, sköta en poststation i Ljur, med villkor att den förlägges till hans bostad. Denna ansökan hade föregåtts av en skrivelse till Postinspektionen i Västra distriktet undertecknad av bland annat August Johansson, ordföranden i Ljurs kommunalnämnd och fjärdingsman Janne Augustsson i Hökared, jämte ett antal sockenbor i Ljur.

Denna ansökan bifalls, och den första januari 1897 öppnas en poststation i August Nilssons affär.

Ljurskaboa i Ljurhalla 1930-talet

Nu är det första gången man möter namnet Ljurhalla. Postinspektören i Västra Distriktet, Albert Bäckström, har i en marginalanteckning i ansökningshandlingarna noterat namnlikheten med orten Lur i Bohuslän, samt risk för felsortering av försändelser, och skriver: ”Den ifrågavarande poststationen skulle möjligen kunna benämnas Ljurhalla.” Alltså en sammanslagning av sockennamn och fastighetsbeteckning.

1902 blir August Nilssons dotter Hanna föreståndare med en årslön av 125 kronor. Hon är då 21 år gammal. I december 1906 skriver hon i ett brev till Kungliga Generalpoststyrelsen att hon vill ha 180 kronor i årslön annars anser hon sig uppsagd från sin befattning. Hennes krav avslås och den sista mars 1907 slutar hon sin befattning.

I januari 1907 får Postmästaren i Herrljunga 6 styck intyg, vilka samtliga stöder en ansökan från Naemi Eriksson i Korpås, med anhållan att få öppna en poststation vid sin affär.

Linus Johansson, ordförande i Ornungas Kommunalnämnd skriver i sitt intyg att eftersom Korpås ligger mitt emellan Asklanda och Nårunga är det för orten lämpligast att den förlägges dit. Kyrkoherde Åstrands i Nårunga intyg har en särskild poäng. Tydligen för att ej stöta sig med Ljursborna, önskar han att hans intyg till förmån för Naemi Eriksson skall vara konfidentiellt: ”mellan mig och herrar tjänstemän.” De övriga intygen är skrivna av komminister G. Sandzen i Asklanda, Kommunalmannen N H. Olsson i Ornunga, samt Nämndemannen J W. Carlsson och Kronojägare G. A. Frantzich båda från Gundlered. Alla intygen är daterade den 15 januari 1907.

I februari 1907 beslutade Postdirektionen om förflyttning till Korpås. Med bibehållet namn fanns poststationen nu i Ornunga socken, Naemi Eriksson får 125 kronor i årslön.

Protestskrivelserna från Ljursborna kommer nu i strid ström in till Postinspektionen. Bland annat presenterar man ett förslag till kontrakt med Torparen Henning Andersson på Åsen om lantbrevbäring, vilket förkastas.

Postuppbörden hade efter flyttningen till Korpås ökat från 404 kronor, till 1302, vilket togs som bevis att flyttningen var rätt genomförd.

Skriftväxlingen mellan intressenterna för en återflyttning av Poststationen och Postinspektionen fortsatte. En skrivelse undertecknad med över 60 namn skickas till Gäsene Härads Länsmanskontor för yttrande, och Landsfiskal Nilsson är inte nådig i sin kritik. Han skriver att placeringen vid Korpås är ett stort misstag, som ej skulle blivit begånget om korrespondenterna och fögderitjänstemännen avfordrats yttrande före frågans avgörande.

Efter två år flyttas poststationen tillbaka till Ljur. Från första april 1909 är Smeden Emil Svensson i Söderlund föreståndare. Till sina övriga färdigheter hade han också förmågan att kunna skriva med båda händerna samtidigt. Hans dotter Hilda övertar postsysslan från första januari 1915. När Astrid Norén blir föreståndare första april 1936 flyttas posten lite närmare affären, där blir den kvar till första maj 1948 när Mirjam Andersson tillträder. Då inryms postlokalen i ett uthus vid affären.

Nils Elmander tillträdde en tjänst som lantbrevbärare första augusti 1944. Poststationen i Ljurhalla betjänade sammanlagt 127 hushåll, och bedömdes i en utredning 1956 lämplig att nedläggas och ersättas med lantbrevbärare från Nårunga.

Den 16 april 1957 samlas Ljursborna till ett möte i folkskolan för att ge sina synpunkter på förslaget om indragning av poststationen. Olof Korpås sitter ordförande för mötet som är mycket välbesökt, med många inlägg av olika talare. Man anar lite av den gamla sockenrivaliteten i en del av inläggen. ”Jag kan inte tänka mej att få ett brev under adress Nårunga,” säger t.ex. en talare. En annan tror att lantbrevbäraren inte hinner med sitt arbete på en dag, utan måste sova över när han kommer bortåt Åred.

Men inga protester hjälpte, och den 31 mars 1958 indras poststationen. Då har Mirjam Andersson påbörjat vidareutbildning i postens tjänst och Ruth Dalström blir den sista i raden av åtta olika föreståndare under de 61 år som Ljurhalla hade egen poststation.

Dagen efter nedläggningen kunde man i Elfsborgs Läns Tidning se ett sista stämpelavtryck från Ljurhalla samt en vers av signaturen Petterson

Till hela befolkningens sorg och vånda

Blev Ljurhalla poststation stängd på månda’

På livets förgänglighet ges exempel

Och ovan vi visar en sista stämpel

Densamma blev för vår räkning viken

Ruth Dalström slog sedan igen butiken.

Svältornas fornminnesförenings årsskrift 1997

LJUR HALLA AFFÄREN

c 1878–1914

  • August Nilsson f 1852 i Skogsbygden Handlare
  • h78 Hanna Lovisa Karlsdotter f 1853 i Åred
  • d Hilda f 1879 se nedan
  • d Hanna f 1881 gift 11 i Nårunga
  • d Betty f 1882 till Borås 1899
  • s Nils Adolf f 1884 död 1912

1914-c 1940

  • Johan Rickard Andersson f 1886 i Hjulsered
  • h14 Hilda Nilsson f 1879 i Ljurs Affär se ovan
  • d Greta Ingeborg f 1915
  • d Märtha Lovisa f 1919 gift Efraimsson Driveslätt Långared
  • d Lisa Kristina f 1925 gift Torolphi Alingsås

c 1940-c 1965

  • Carl Wilhelm Carlsson f 1905 i Fullestad handlare
  • h Birgitta Helena Mattsson f 1912 i Fullestad
  • s Carl Sven-Olof f 1940 se nedan
  • s Per-Arne Wilhelm f 1942 t Kullings-Skövde 1962
  • d Kerstin Helena f 1945 till Kullings-Skövde 62

Familjen flyttade till Kullings Skövde 1962

c 1965-      

  • Carl Sven-Olof Vårhall f 1940 i Ljurhalla se ovan
  • h 62 Gun Ingegerd Karlsson f 1942 i Molla
  • s Carl Mikhael f 1964
  • s Carl Christer f 1964
  • s Ulf Johan f 1966
  • s Lars Fredrik f 1968

Betygsätt berättelsen!

Betyg 0 / 5. Omdömen 0

Ingen som har tyckt till än

Dela med dig till dina vänner

FÖRSLAG BERÄTTELSER

DAGBOK

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 19 T.

"D. 19 T. halfklart, starkt töväder, slädföret bortskämt. På morgon gick Rydberg till Wårgårda. På e. m. klart. Högg jag ved åt mig. På afton 2 gr. k. Kl 10 kom Rydberg hem. Emil var i Wårgårda med potatis och fick der 6 kronor per tunna. Fredr. Gustafsson på Iglabo...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 18 M.

"D. 18 M. Mulet, lugnt, 2 gr. blidt. På f. m. voro A. Johansson i Eggvena Håkansg. med 2 hästar och A. Eriksson i Hoberg Postg. med 1 häst här och köpte virke. Rydberg körde hem bräder från Krutg. På e. m. var Rydberg i Norunga Prestg. hvarest förrättades auktion å de...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 17 S.

"D. 17 S. Mulet, nästan lugnt på m. 6 gr. k. På f. m. var jag i Nolhagen, en rätt tröttsam promenad, emedan snön största delen af vägen räckte till knävecken, på återvägen mötte jag kommunalnämndsordföranden Fredrik Andersson i Kättlingabo, som promenerande var på väg...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 16 L.

"D. 16 L. Strömoln, lugnt, på m. 6 g. kallt. På f. m. voro Rydberg och Emil ute och skottade upp vägen från Iglabo förbi Tolsg. till Ljur stom. Jag skottade vägar på gården, samt sågade och högg ved åt mig. Frun och Hulda hade tagit sig bak före (eller rättare)...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 15 F.

"D. 15. Fr. klart, lugnt, på m. 7 gr. kallt. På f. m. var jag i Långaredsboden, vid Ljurs bod mötte jag Ljurs snöplog förspänd med 4 hästar, hvars snöskottningsdistrikt räcker från Öna till Stommen. Strax hitom Långared mötte jag Långareds snöplog, äfven förspänd med...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 14 Th.

"D. 14 Th. Mulet på m. 5 gr. k., blåst och starkt yrväder, På e. m. 3 gr. blidt, starkare blåst och snöyra. Jag har hela dagen arbetat med att sätta skaft på skedar och knifvar. Hulda hjelpte Emil med tröskning. På afton, frun är orolig öfver att Rydberg ej hemkommer...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 13 O.

"D. 13 O. Strömoln på m. 11 gr. kallt. Något blåsigt. Hulda blef hastigt illamående under natten, men är nu på morgon kry igen. På f. m. satte jag skaft på 3-ne afbrutna metallskedar, den ena skänkte jag till frun, den andra till Alma och den 3-dje till Hulda. På e....

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 12 T.

"D. 12 T. Klart, på morgon 17 gr. k. På f. m. var jag i Nolhagen med tidningar, samt återtog äldre tidningar. Rydberg körde hem ved från skogen. Vid m. t. 10 gr. kallt. På e. m. gjorde jag blanksmörja, Rydberg sålde sitt lilla gula sto till J. H. Österberg, och reste...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 11 M.

"D. 11 M. Första rättegångsdagen med Gäsene härad. 18 gr. kyla, strömoln, narigt. Voro Rydberg och jag vid tinget i Ljung. Några handlingar emottogs ej från någondera af parterna, utan saken dem emellan kommer att vid detta tinget afslutas. Jag slapp att vittna, men...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 10 S.

"D. 10 S. På m. halfklart nästan lugnt 12 gr. k. vid m. t. 10 gr. På e. m. klart var Petersson uppe hos mig. Karl Andersson i Gundlered var hos Rydberg. Flickorna Hulda och Nanny voro äfven en stund uppe hos mig och sågo i mina böcker." Hulda...

 

BookBeat

Över 200.000 ljudböcker på lager

Prova på GRATIS i två veckor. Klicka här.

ALLA BERÄTTELSERNA

KÄLLOR

Abraham Winka: En Gårds Historia

Linnar Linnarsson: Bygd By och Gård

Karl Eriksson: Gårdsägarn Torparn och Knekten

J. W. A. Yllander: Min dagbok året om 1889

Stig Svenssons memoarer: Bondeminnen

Stefans Hemsida

Svältornas Fornminnesförenings: årskrifter

Kyrkoböcker