VON SCHWARTZENHOFFS RING

 Hällstads kyrka

När Hällstads kyrka uppfördes i början av 1800-talet var det som ersättning för en tidigare liten medeltida kyrka.

Den äldsta graven på norra sidan är den von Schwartzenhoffska familjegraven. Här vilar majoren och riddaren av Kungliga Svärdsorden Carl-Gustav von Schwartzenhoff (död 1806), hans fru Charlotta Björnberg, dotter Hedvig Maria och son Ulric Crispin (Christoffer) von Schwartzenhoff.

Släktens alla manliga medlemmar hade samtliga varit officierare allt sedan Ulrics farfars far Bengt Schwarts adlats 1682 och Ulric ville inte vara sämre han utan skrevs in som volontär vid Västgötska kavalleriets regemente redan som nioåring.

Ulrik Christoffer von Schwartzenhoff Tavla målad I Tyskland 1807

Att medlemmar ur ätten von Schwartzenhoff ligger begravda på norra sidan av kyrkogården, den som förr betraktades som ”mindre helig”, föregås av en märkvärdig dispyt kyrkan, sockenbor och Ulrik Crispin von Schwartzenhoff emellan. Den senare önskade helt enkelt sig och sin familj en bättre plats, längre fram, i kyrkan. För detta var han villig att skänka kyrkan bland annat pengar till en ny orgel och Påvagården, som i sådant fall skulle bli boställe för socknens organist. Det här gick inte kyrkan med på utan refererade strikt till jordebokens bestämmelser som då förespråkade att von Schwartzenhoffs rättmätiga plats i kyrkbänkarna låg under början av läktaren i långhuset. En rad dispyter följde, varpå majoren snart inte ens ville bli begraven med andra Hällstadbor utan istället jordfästas i ett stenröse han låtit sammanställa på sin gård i Hov. Ej heller detta godkändes utan den gamle majorens familjegrav hamnade till slut på den norra sidan av kyrkan. Den som förr bara tjänade som gravgård för självspillingar och brottslingar.

Gården Hov i Hällstad

Ett udda öde som kanske mildras något av att Ulric, jordfäst vid den sidan om kyrkan, åtminstone skulle få skymta sin älskade gård Hov vid färden från jorden till himlen.

VON SCHWARTZENHOFFS RING

Riksarkivet (statsheraldikern) kunde i brevsvar den 22 december 2004 svara på en fråga från Gunnar S H Munthe i Åhus om vem ägaren var till en signetring som idag finns i hans ägo.

Ägaren var av allt att döma överstelöjtnanten Ulrik Christoffer von Schwartzenhoff, född 1755 och död 1821). Skölden visar nämligen adliga ätten von Schwartzenhoffs sköldemärke med tre svarta morianhuvuden i fält av guld och ordenstecknet för Svärdsorden, som Ulrik Christoffer var den ende innehavaren av inom sin ätt.

På insidan av ringen anger Munthe att det är graverat ”Stroilsund” eller dylikt.

Signetringen har varit i släkten Munthes ägo åtminstone från och med Gunnars farfar, professor Henrik Munthe (1860–1958).

Betygsätt berättelsen!

Betyg 5 / 5. Omdömen 2

Ingen som har tyckt till än

Dela med dig till dina vänner

FÖRSLAG BERÄTTELSER

DAGBOK

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 19 T.

"D. 19 T. halfklart, starkt töväder, slädföret bortskämt. På morgon gick Rydberg till Wårgårda. På e. m. klart. Högg jag ved åt mig. På afton 2 gr. k. Kl 10 kom Rydberg hem. Emil var i Wårgårda med potatis och fick der 6 kronor per tunna. Fredr. Gustafsson på Iglabo...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 18 M.

"D. 18 M. Mulet, lugnt, 2 gr. blidt. På f. m. voro A. Johansson i Eggvena Håkansg. med 2 hästar och A. Eriksson i Hoberg Postg. med 1 häst här och köpte virke. Rydberg körde hem bräder från Krutg. På e. m. var Rydberg i Norunga Prestg. hvarest förrättades auktion å de...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 17 S.

"D. 17 S. Mulet, nästan lugnt på m. 6 gr. k. På f. m. var jag i Nolhagen, en rätt tröttsam promenad, emedan snön största delen af vägen räckte till knävecken, på återvägen mötte jag kommunalnämndsordföranden Fredrik Andersson i Kättlingabo, som promenerande var på väg...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 16 L.

"D. 16 L. Strömoln, lugnt, på m. 6 g. kallt. På f. m. voro Rydberg och Emil ute och skottade upp vägen från Iglabo förbi Tolsg. till Ljur stom. Jag skottade vägar på gården, samt sågade och högg ved åt mig. Frun och Hulda hade tagit sig bak före (eller rättare)...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 15 F.

"D. 15. Fr. klart, lugnt, på m. 7 gr. kallt. På f. m. var jag i Långaredsboden, vid Ljurs bod mötte jag Ljurs snöplog förspänd med 4 hästar, hvars snöskottningsdistrikt räcker från Öna till Stommen. Strax hitom Långared mötte jag Långareds snöplog, äfven förspänd med...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 14 Th.

"D. 14 Th. Mulet på m. 5 gr. k., blåst och starkt yrväder, På e. m. 3 gr. blidt, starkare blåst och snöyra. Jag har hela dagen arbetat med att sätta skaft på skedar och knifvar. Hulda hjelpte Emil med tröskning. På afton, frun är orolig öfver att Rydberg ej hemkommer...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 13 O.

"D. 13 O. Strömoln på m. 11 gr. kallt. Något blåsigt. Hulda blef hastigt illamående under natten, men är nu på morgon kry igen. På f. m. satte jag skaft på 3-ne afbrutna metallskedar, den ena skänkte jag till frun, den andra till Alma och den 3-dje till Hulda. På e....

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 12 T.

"D. 12 T. Klart, på morgon 17 gr. k. På f. m. var jag i Nolhagen med tidningar, samt återtog äldre tidningar. Rydberg körde hem ved från skogen. Vid m. t. 10 gr. kallt. På e. m. gjorde jag blanksmörja, Rydberg sålde sitt lilla gula sto till J. H. Österberg, och reste...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 11 M.

"D. 11 M. Första rättegångsdagen med Gäsene härad. 18 gr. kyla, strömoln, narigt. Voro Rydberg och jag vid tinget i Ljung. Några handlingar emottogs ej från någondera af parterna, utan saken dem emellan kommer att vid detta tinget afslutas. Jag slapp att vittna, men...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 10 S.

"D. 10 S. På m. halfklart nästan lugnt 12 gr. k. vid m. t. 10 gr. På e. m. klart var Petersson uppe hos mig. Karl Andersson i Gundlered var hos Rydberg. Flickorna Hulda och Nanny voro äfven en stund uppe hos mig och sågo i mina böcker." Hulda...

 

BookBeat

Över 200.000 ljudböcker på lager

Prova på GRATIS i två veckor. Klicka här.

ALLA BERÄTTELSERNA

KÄLLOR

Abraham Winka: En Gårds Historia

Linnar Linnarsson: Bygd By och Gård

Karl Eriksson: Gårdsägarn Torparn och Knekten

J. W. A. Yllander: Min dagbok året om 1889

Stig Svenssons memoarer: Bondeminnen

Stefans Hemsida

Svältornas Fornminnesförenings: årskrifter

Kyrkoböcker