NILS NILSSON STIERNFLYCHT

Tjälvesta Herrgård

Nils Nilssons var son till Nils Olofsson, gästgivare och förmögen bonde i Lilla Åkatorp i Vedums socken och Elin Olofsdotter i hennes andra gifte. Fadern Nils dog år 1600 tre månader innan sonen föddes. Två år efter faderns död gifte sig modern Elin om med Bengt Haraldsson, som innehade gården Iglabo dit Elin och Nils flyttade efter bröllopet. 1604 föddes sonen Harald, som kom att växa upp tillsammans med halvbrodern Nils på Iglabo.

HALVBRÖDER PÅ IGLABO

Nils Nilsson, som var född den 15 juni 1600 på Stora Åkatorp, erhöll en vårdad uppfostran. Efter studier vid Skara gymnasium och Uppsala akademi erhöll han en befattning i den kungliga räkenskapskammaren

Jönköpings slott 1605

TRE DROTTNINGARS HOVDAM

Den första mars 1631 gifte sig Nils Nilsson med kammarjungfrun Sara Larsdotter. Bröllopet stod på Stockholms slott. Sara var född den 1 februari 1608 och dotter till ståthållaren på Jönköpings slott Lars Christiernsson och hans hustru Brita Eriksdotter. Sara hade från 15 års ålder arbetat på slottet och bl a tjänat tre drottningar före giftermålet. Dessa tre drottningar var:

  • Kristina av Holstein-Gottorp, gemål till Karl IX.
  • Maria Eleonora, gemål till Gustaf II Adolf.
  • Drottning Kristina.

Drottning Kristina

Eftersom drottning Kristina föddes under den tid som Sara Larsdotter var kammarjungfru på slottet, får vi anta att Sara var en av hennes barnsköterskor eller ”ammor”, som det hette på den tiden. Sara hade därvid skött sig så bra, att drottningen, för att visa sitt särskilda välbehag, först anordnade bröllopet på Stockholms slott och sedan gav makarna Iglabo i förläning. Det var troligen Nils Nilsson Stiernflycht som lät uppföra mangårdsbyggnaden, som finns än i dag.

Familjen Nils Nilsson kom efter giftermålet att bosätta sig i den svenska provinsen Stralsund, där Nils fått tjänst i den pommerska staten. Här föddes flera av parets nio barn. I Pomern utförde han ett lika omsorgsfullt som gott arbete. Det heter om honom, att han ”i flera år där förestod och dirigerade alla kommunalsakerna”.

När kamrerbefattningen vid rikets räkenskapskammare i Stockholm skulle tillsättas 1635 blev Nils hemkallad som innehavare av denna befattning. Man hade lärt känna hans duglighet där ute. Under närmare tjugo år förestod han nu kungliga majestäts räknekammare i Stockholm. Under sommartiden vistades han på den av honom grundade sätesgården Iglabo, som av honom bebyggdes och sattes i ordning.

Tjälvesta herrgård

30 mars 1644 fick Nils Nilsson och hans hustru Sara Larsdotter, hela egendomen Tjälvesta i förläning med full frälsefrihet. Det är troligt, att det var här som familjen bodde, när den inte var i Stockholm. Hur ofta de besökte Iglabo känner vi inte till.

Stiernflychts adelsvapen

Den 14 september 1645 adlades Nils Nilsson av drottning Kristina. Han antog namnet Stiernflycht och fick nummer 332 på Riddarhuset. I vapnet finns en stjärna och tre ekollon samt ett par vingar, som symboliserar flykten.

IGLABO I DONATION

När Harald Bengtsson Igelströms mor dog 1637 blev Harald troligen ägare till Iglabo, men då han vid samma tid flyttade till Livland, där han ägde flera gårdar, är det troligt, att han gått med på att halvbrodern Nils skulle få överta gården.

Iglabo som på karta 1687

Den förste oktober 1646 erhöll Nils Nilsson-Stiernflycht kronohemmanet Iglabo i donation. Han gjorde gården till säteri. Med stor sannolikhet var det under hans tid som nuvarande huvudbyggnaden uppfördes. År 1647 blev Nils Nilsson-Stiernflycht utnämnd till assessor vid kammarrevisionen, och han vistades följaktligen mesta tiden i Stockholm.

Snavlunda kyrka. Det Stiernflychtska gravkoret undersöktes 1937

Nils Nilsson-Stiernflycht avled den 2 februari 1658. Han ligger begraven i Snavlunda kyrka. Hustru Sara överlevde sin man i 31 år och dog 81 år gammal den 4 oktober 1689.

Även Sara ligger begraven i Snavlunda kyrka. Ett porträtt av makarna Stiernflycht finns på Stjernsunds slott. På Nils Nilsson-Stiernflychts epitafium står det:

“Kongl.maij’s och Sweries rykes tromann och commisarius uthi den kongl. Cammarrevsionen i Stockholm den edle och välborne Niels Nielsson Stiernflycht till tielfwestad och Iglerboo är född åhr 1600 och i herranom salig afsomnade på sin gård Tielfwestad den 2 februari åhr 1658.

Renov. 1691 av leutenanten wälborne herr Johan Stiernflycht”

EN BARNRIK FAMILJ

Nils Nilsson-Stiernflycht och hans hustru Sara hade nio barn. Tyvärr dog flera av dem redan i späd ålder. De nio barnen var följande:

  • Nils, född i Stralsund 30/4 1632, död ogift 14/12 1680.
  • Lorentz, född i Stralsund 14/3 1633, död 29/9 1653.
  • Erik, född i Stralsund 15/2 1634, död 21/6 1650.
  • Gustaf, född 8/5 1635, död samma år 18/5.
  • Helena, född i Stockholm 30/5 1636, död 1/9 1679. Hon var gift med Åker Wrång (Nr 603)
  • Anna, född 28/6 1638, död samma år 12 juli.
  • Harald, född i Stockholm 22/10 1640, död 21/12 1642.
  • Christian, född i Stockholm 10/5 1644, död 22/12 1669, gift med Sigrid Ekehielm. Han blev ägare till Iglabo.
  • Johan, född i Stockholm 18/9 1648, död 14/7 1703, gift med Anna Grund.

Betygsätt sidan!

Betyg 4 / 5. Omdömen 2

Ingen som har tyckt till än

Dela med dig till dina vänner

IGLABO

Iglabo är i en liten vacker by vid kanten av Iglabo sjö strax utanför Vårgårda. På 1600-talet fanns här bara en gård, vilken gjordes till säteri av adelsmannen Nils Nilsson Stiernflycht.

Här "föddes" det unika äpplet "Iglabo Stött" år 1687 och det finns fortfarande kvar på en del gårdar runt omkring och givetvis även i Iglabo.

De viktigaste ägarna till Iglabo har varit adelsfamiljerna Igelström, Stiernflycht, von Schwartzenhoff och Ridderbielke. Läs mer om Iglabos samtliga ägare.

Läs dagens spännande berättelse.

Klicka på bilden nedan så öppnar sig sidan med dagens spännande berättelse.

ROLF BERÄTTAR

Se kortfilmerna där Rolf berättar om adel och torpare, säterier och gårdar, hemskheter och trevliga episoder från förr.

DAGBOK 1889

1889: Februari D. 22 Fr.
"22 Fr. Klart, lugnt, på m. 12 gr. kyla. På f. m. var jag i Nolhagen. Vid 14 m. t. 7 gr. k. i skuggan. På e. m. mulet med något yrväder. Jag arbetade med bokklistring, jag gjorde äfven en virkkrok (eller virknål) åt Hulda. Rydberg stökade med sina redskap. Frun...

ALLA BERÄTTELSER

KÄLLOR

Karl Eriksson “Gårdsägarna Torparn och Knekten”

Abraham Winka: “Iglabo – En gårds historia”

J W A Yllander: “Min dagbok året om 1889”

Svältornas Fornminnesförening: årsskrifter

ArkivDigital: Kyrkoböcker

Linnar Linnarsson: Ett flertal skrifter