GARVERIET PÅ IGLABO

Garvare på Sidvalls garveri i Uppsala 1897.

© Henri Ostis Fotografi Atelier/Upplandsmuseet

DE FÖRSTA GARVARNA

1861 kom Vilhelm Rafstedt, född 1836 i Vänersborg, som garvare till Iglabo efter att ha arbetat en tid på Nolgården, Öna i Nårunga. Han var ensam och gifte sig antagligen inte med sin blivande hustru Lovisa Maestoso, f 16/12 1836 Dalaholm och d 21/3 1911 på Färgeriet i Kulltorp, Tuna fs, Kalmar län, förrän han flyttat från Iglabo, Vilhelm stannade två år som garvare på Iglabo.

Året efter, dvs 1862, som Vilhelm kommit till Iglabo blev Johan Robert Rundqvist inneboende och började arbeta som garvaregesäll. Han kom tillsammans med hustrun Augusta Bohlin, som var från Jönköping. Robert gjorde två års gesällarbete som garvare och sen flyttade han och familjen till Norra Unnaryd i Småland. Där fick de en son, Carl Herman.

1866 var de tillbaka igen på Iglabo och då var Rundqvist färdigutbildad garvare. Samma år dog sonen Carl Herman Rundqvist, endast 2 år gammal. Familjen stannade två år på Iglabo och precis innan de flyttade därifrån föddes dottern, Maria Christina.

SVÅGERN TAR ÖVER GARVERIET

Huruvida Johan Segergren, svåger till Ernst Johan Rydberg, som ägde Iglabo och som var gift med Johanna Lovisa Segergren, köpte eller bara tog över garveriet vet vi inte. Det var dock troligtvis Johan Segergren som lät bygga boningshuset och övriga lokaler vid Iglabosjön nordöstra strand. Garvare Rundqvist och Rafstedt måste dock haft egna lokaler för sitt garveri, men vi vet inte exakt var. Kanske var det på samma plats. Under alla omständigheter måste det ha varit i direkt anslutning till sjön, för ett garveri kräver mycket vatten.

Segergren säges ha varit mån om sina kunder och för att tillmötesgå dem, brukade han en gång om året köra runt i bygden med det färdiga lädret. Han kunde därför tidvis ha rätt stora lager liggande hemma på Iglabo.

TJUVAR

Vid denna tid fanns det i trakten en vitt utgrenad tjuvliga, som gjorde påhälsningar där det passade. Vid ett tillfälle, när garvaren hade ett synnerligen stort lager hemma, slog tjuvarna till och tog hela partiet. Garvaren var naturligtvis ansvarig för det han tagit emot, varför han måste hålla ägarna skadeslösa för lädret. Då han därtill saknade försäkringar för sin verksamhet, blev förlusten av tjuvarnas besök mycket kännbar.

Kallelser till borgenärerna i konkursen

Det berättas att Segergren aldrig kunde repa sig från denna förlust. Han fick därför lämna garveriet och sökte sedan sin utkomst på ett litet hemman i Tämta.

Numera är endast husgrunden precis vid Iglabo sjöns strand kvar av det som en gång var garveri på Iglabo. Platsen är ändock något magisk eftersom man kan känna att här har det levt och arbetat människor som fått slita hårt för brödfödan och som ändå tvingades bort från sitt hem.

Här i det lilla bostadshuset bodde familjen och här föddes garvarens sex barn.

OM GARVERI

Garvare vid Mattons läderfabrik i Gävle

 Foto från 1905© Länsmuseet i Gävleborg

Garvning är en uråldrig teknik för att bereda hudar.

Den vanligaste metoden under 1800-talet var så kallad vegetabilisk garvning. Vid garvning av t.ex. sulläder var utgångsmaterialet färska, saltade eller torkade hudar från fullvuxna nötkreatur.

Först blöttes de torra hudarna upp, helst i rinnande vatten.

Därefter avskavdes fett m.m. från deras köttsida.

Genom så kallad smultning i varma rum där ånga kunde komma till användning, uppmjukades hudarna så att också hår och överhud kunde skavas bort, så kallad pälning.

Efter ytterligare någon rengöring inleddes själva garvningen, som bestod i att hudarna lagrades, varvade med ekbark, i kar som var nedsänkta i jorden. Karen fylldes sedan med vatten och täcktes med lock.

Efter sex till åtta veckor i ett kärl kunde ompackning av hudarna ske i ytterligare ett annat där de kunde bli kvar tre till fyra månader. Flera kärlbyten kunde förekomma så att hudarna sammanlagt kom att ha legat i kar under ett till två år.

Därefter togs hudarna upp, rengjordes, torkades, klappades, manglade m.m.

(Text Glenn Murback)

 KRONOLOGI

  • 1827-05-12 Johan Segergren född i Buttorp, Sexdrega (P)
  • 1835-03-24 Johan Robert Rundqvist föds i Alingsås (P)
  • 1836-01-23 Vilhelm Rafstedt föds i Vänersborg
  • 1861 Wilhelm Rafstedt flyttar från Nolgård, Öna, Nårunga (P) till Iglabo, Nårunga (P)
  • 1862 Johan Robert Rundqvist flyttar från Sibbarp (N) till Iglabo, Ljur (P)
  • 1862–1864 Johan Robert Rundqvist är färgaregesäll i Iglabo, Ljur (P)
  • 1863 Augusta Bohlin flyttar från Jönköpings Sofia (F) till Iglabo, Ljur (P)
  • 1864 Johan Robert Rundqvist och hustrun Augusta Bohlin flyttar från Iglabo, Ljur (P) till Stengårdshult (F)
  • 1864-07-04 Carl Herman Rundqvist föds i Norra Unnaryd (F)
  • 1866 Johan Robert Rundqvist och hustrun Augusta Bohlin flyttar från Norra Unnaryd (F) till Iglabo, Ljur (P)
  • 1866 till 1868 Johan Robert Rundqvist färgare i Iglabo, Ljur (P)
  • 1866-08-19 Carl Herman Rundqvist dör i Iglabo, Ljur (P)
  • 1868-07-13 Maria Christina Rundqvist föds på Iglabo
  • 1868 Familjen Rundqvist flyttade från Iglabo till Skölvene
  • 1870 Gustaf Otto Rundfeldt är hyresgäst på Iglabo
  • 1870–1886-11-16 Johan Segergren är garvare i Iglabo, Ljur (P)
  • 1873-09-27 Johan Segergren gm i Södra Björke Christina Andersdotter f 24/4 1841 S Björke d 1926
  • 1874-09-20 Johan Segergrens dotter Nanny Ceresia föds på Iglabo. Gm 9/11 1900 Herman Karlsson
  • 1876-02-06 Johan Segergrens dotter Thekla Konsensia föds på S Björke (varför när de bodde på Iglabo?)
  • 1877-03-21 Gustaf Otto Rundfeldt dör i Iglabo, Ljur (P)
  • 1877-06-08 Johan Segergrens dottern Lubbi Sofia föds på Iglabo gm 16/5 1901 Adolf Backlund
  • 1880-01-26 Johan Segergrens son Johan Uno föds på Iglabo
  • 1881-07-12 Johan Segergrens son Karl Birger föds på Iglabo d 16/5 1973 Hestra, Tämta. Gm Hilda Amalia Gustafsson
  • 1884-09-14 Johan Segergrens dotter Elise Dorothea föds på Iglabo gm Hallberg
  • 1886-11-16 Familjen Segergren flyttar från Iglabo, Ljur (P) till Tämta (P)
  • 1898-02-12 Johan Robert Rundqvist dör
  • 1909-04-08 Johan Segergrens dör i Hestra, Tämta (P)
  • 1926 Johan Segergrens hustru Christina Andersdotter dör
  • 1953-06-15 Maria Christina Rundqvist dör i Lunds domkyrkoförsamling
  • 1973-05-16 Johan Segergrens son Karl Birger dör i Hestra, Tämta

RUNDQVIST UTREDNING

Maria Christina Rundqvist.

  • Född 1868-07-13 i Iglabo, Ljur (P)
  • Flyttade 1868 från Iglabo, Ljur (P) till Skölvene (P)
  • Död 1953-06-15 i Lunds domkyrkoförsamling (M)

Carl Herman Rundqvist

  • Född 1864-07-04 i Norra Unnaryd (F)
  • Död 1866-08-19 i Iglabo, Ljur (P)

f Johan Robert Rundqvist

  • Född 1835-03-24 i Alingsås (P)
  • Flyttade 1862 från Sibbarp (N) till Iglabo, Ljur (P)
  • Färgaregesäll från 1862 till 1864 i Iglabo, Ljur (P)
  • Flyttade 1864 från Iglabo, Ljur (P) till Stengårdshult (F)
  • Flyttade 1866 från Norra Unnaryd (F) till Iglabo, Ljur (P)
  • Färgare från 1866 till 1868 i Iglabo, Ljur (P)
  • Flyttade 1868 från Iglabo, Ljur (P) till Skölvene (P)
  • Död 1898-02-12

m Augusta Bolin

  • Född 1836-03-11 i Länghem (P)
  • Flyttade 1863 från Jönköpings Sofia (F) till Iglabo, Ljur (P)
  • Flyttade 1864 från Iglabo, Ljur (P) till Stengårdshult (F)
  • Flyttade 1866 från Norra Unnaryd (F) till Iglabo, Ljur (P)
  • Flyttade 1868 från Iglabo, Ljur (P) till Skölvene (P)
  • Död 1924-03-02 i Lunds domkyrkoförsamling (M)

VILHELM RAFSTEDT

Född 23/1 1836 i Vänersborg och död 15/4 1922 i färgeriet, Kulltorp, Tuna Socken i Kalmar Län, son till Jöran Rafstedt (f 1/5 1787 Rävlanda) och Anna Greta Sahlberg, f 1793 och d 9/5 1867 i Vänersborg

Gm Lovisa Maestoso, f 16/12 1836 i Dalaholm, Götene och d 21/3 1911 i Färgeriet, Tuna Församling, Kalmar län, dotter till Olof Maestoso och Margaretha Hvalström

D Cecilia Theresia Rafstedt, f 13/7 1866 i Linköping och d 12/10 1856 i Vänersborg, gm August Ahrens (f 24/5 1861 i Norge och d 21/3 1897 i Modala Glasbruk, Emmaboda

  • 1669 Truls Rafstedt föds, gm Hanna
  • 1693 Truls och Hannas son Per föds, gm Kjerstin
  • 1734-10-14 Per och Kjerstins son Hans föds
  • 1740 Truls Rafstedt dör
  • 1760-06-21 Hans son Christoffer föds i Önnestad, gm Boel Göthesdotter, f 18/7 1753
  • 1787-05-01 Christoffer och Boels son Jörn föds i Rävland, gm Anna Greta Sahlberg f 1793 och d 9/5 1867 i Vänersborg
  • 1831 Christoffer Rafstedt dör i Vittskövle
  • 1836-01-23 Vilhelm Rafstedt föds i Vänersborg (P), gm Lovisa aestoso, f 16/12 1836 i Dalaholm, Götene
  • 1860 Vilhelm Rafstedt flyttar från Ulricehamn (P) till Nolgård, Öna, Nårunga (P)
  • 1860–1861 Vilhelm Rafstedt är färgare i Nolgård, Öna, Nårunga (P)
  • 1861 Vilhelm Rafstedt flyttar från Nolgård, Öna, Nårunga (P) till Iglabo, Nårunga (P)
  • 1866-07-13 Vilhelm och Lovisas dotter Cecilia Theresisa föds i Linköping
  • 1889-06-08 Cecilia och August Ahrens son Hugo Gerhard Ahrens föds i Ekeberga, gm Agda Maria Linnea Johansson
  • 1897-01-01 August Ahrens dör på Modala Glasbruk i Emmaljuga
  • 1911-03-21 Lovisa Maestoso dör på Färgeriet i Kulltorp, Tuna, Kalmar län
  • 1922-04-15 Vilhelm Rafstedt dör på Färgeriet i Kulltorp, Tuna, Kalmar län
  • 1948-08-03 Hugo Gerhard Ahrens dör i Växjö
  • 1956-10-12 Cecilia Theresia Rafstedt dör i Vänersborg

RUNDFELDT UTREDNING

Gustaf Otto Rundfeldt.

  • Född 1832-07-26 i Norrköping
  • Hyresgäst omkring 1870 i Iglabo, Ljur (P)
  • Död 1877-03-21 i Iglabo, Ljur (P)

Kan han möjligtvis ha varit garvare också? Det verkar troligt eftrsom han var på Iglabo under tiden garveriet fanns.

Betygsätt berättelsen!

Betyg 4.4 / 5. Omdömen 16

Ingen som har tyckt till än

Dela med dig till dina vänner

FÖRSLAG BERÄTTELSER

DAGBOK

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 19 T.

"D. 19 T. halfklart, starkt töväder, slädföret bortskämt. På morgon gick Rydberg till Wårgårda. På e. m. klart. Högg jag ved åt mig. På afton 2 gr. k. Kl 10 kom Rydberg hem. Emil var i Wårgårda med potatis och fick der 6 kronor per tunna. Fredr. Gustafsson på Iglabo...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 18 M.

"D. 18 M. Mulet, lugnt, 2 gr. blidt. På f. m. voro A. Johansson i Eggvena Håkansg. med 2 hästar och A. Eriksson i Hoberg Postg. med 1 häst här och köpte virke. Rydberg körde hem bräder från Krutg. På e. m. var Rydberg i Norunga Prestg. hvarest förrättades auktion å de...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 17 S.

"D. 17 S. Mulet, nästan lugnt på m. 6 gr. k. På f. m. var jag i Nolhagen, en rätt tröttsam promenad, emedan snön största delen af vägen räckte till knävecken, på återvägen mötte jag kommunalnämndsordföranden Fredrik Andersson i Kättlingabo, som promenerande var på väg...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 16 L.

"D. 16 L. Strömoln, lugnt, på m. 6 g. kallt. På f. m. voro Rydberg och Emil ute och skottade upp vägen från Iglabo förbi Tolsg. till Ljur stom. Jag skottade vägar på gården, samt sågade och högg ved åt mig. Frun och Hulda hade tagit sig bak före (eller rättare)...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 15 F.

"D. 15. Fr. klart, lugnt, på m. 7 gr. kallt. På f. m. var jag i Långaredsboden, vid Ljurs bod mötte jag Ljurs snöplog förspänd med 4 hästar, hvars snöskottningsdistrikt räcker från Öna till Stommen. Strax hitom Långared mötte jag Långareds snöplog, äfven förspänd med...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 14 Th.

"D. 14 Th. Mulet på m. 5 gr. k., blåst och starkt yrväder, På e. m. 3 gr. blidt, starkare blåst och snöyra. Jag har hela dagen arbetat med att sätta skaft på skedar och knifvar. Hulda hjelpte Emil med tröskning. På afton, frun är orolig öfver att Rydberg ej hemkommer...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 13 O.

"D. 13 O. Strömoln på m. 11 gr. kallt. Något blåsigt. Hulda blef hastigt illamående under natten, men är nu på morgon kry igen. På f. m. satte jag skaft på 3-ne afbrutna metallskedar, den ena skänkte jag till frun, den andra till Alma och den 3-dje till Hulda. På e....

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 12 T.

"D. 12 T. Klart, på morgon 17 gr. k. På f. m. var jag i Nolhagen med tidningar, samt återtog äldre tidningar. Rydberg körde hem ved från skogen. Vid m. t. 10 gr. kallt. På e. m. gjorde jag blanksmörja, Rydberg sålde sitt lilla gula sto till J. H. Österberg, och reste...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 11 M.

"D. 11 M. Första rättegångsdagen med Gäsene härad. 18 gr. kyla, strömoln, narigt. Voro Rydberg och jag vid tinget i Ljung. Några handlingar emottogs ej från någondera af parterna, utan saken dem emellan kommer att vid detta tinget afslutas. Jag slapp att vittna, men...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 10 S.

"D. 10 S. På m. halfklart nästan lugnt 12 gr. k. vid m. t. 10 gr. På e. m. klart var Petersson uppe hos mig. Karl Andersson i Gundlered var hos Rydberg. Flickorna Hulda och Nanny voro äfven en stund uppe hos mig och sågo i mina böcker." Hulda...

 

BookBeat

Över 200.000 ljudböcker på lager

Prova på GRATIS i två veckor. Klicka här.

ALLA BERÄTTELSERNA

KÄLLOR

Abraham Winka: En Gårds Historia

Linnar Linnarsson: Bygd By och Gård

Karl Eriksson: Gårdsägarn Torparn och Knekten

J. W. A. Yllander: Min dagbok året om 1889

Stig Svenssons memoarer: Bondeminnen

Stefans Hemsida

Svältornas Fornminnesförenings: årskrifter

Kyrkoböcker