DÖMDA TILL FATTIGDOM

STINA OLOFSDOTTER

”Den 5 augusti 1847 erhöll pigan Maria Stina Olofsdotter utflyttningsbevis till Borås, att hon är född i Hol 25/10 1816, vaccinerad, försvarlig i sin kristendomskunskap, ordentlig, till nattvardsgång och levnad, med undantag av första gången begånget lägesmål, härav barnet Anders Peter blivit framfött i Ödegärde den 3 juli 1847, att hon för lägesmålet ej ännu undergått hemlig kyrkoplikt, att någon hennes äktenskapsförbindelse inte är känd ej heller anmält för pastorn i Nårunga, att hon utflyttar härifrån till Borås, så framt som erhåller sin husbondes Johan Larssons i Gundlered tillstånd att nu lämna sin tjänst hos honom.”

Såkhult Siene målning av Josef Åhman

Maja Stina och tvillingsystern Ingeborg föddes den 25 oktober 1816 på gården Såkhult i Siene, där hennes föräldrar, Olle Larsson och Johanna Hansdotter var bönder. Då hade familjen redan fått tre döttrar. Den äldsta dottern, Lena, var 7 år. Den näst yngsta, Britta, dog när hon var ett halvt år gammal. Minstingen Anna Britta var bara ett och ett halvt år gammal, så nu hade familjen fyra små flickor att mätta och ta hand om.

Man kan förstå att familjen hade det mycket knapert på det lilla torpet. Med bara flickor fanns det heller inga utsikter att få hjälp med att ta hand om torpet när  föräldrarna blev gamla.

Så föddes då äntligen på sensommaren 1821, som den siste i barnaskaran, en son som fick namnet Johannes. Då var systrarna mellan 5 och 12 år gamla.

Gården Malryd i Tämta

PIGA

Piga som mjölkar Foto August Christian Hultgren

Det var inte så konstigt att flickorna fick lämna hemmet tidigt för att ta tjänst som pigor i bygden. Redan som 16-åring ger sig Maria Stina iväg för att ta en tjänst hos bonden Johannes Svensson i Malryd i Tämta. Han hade kommit dit från Trollö i Ornunga 1828.

Redan ett år senare, den 28 oktober 1833, flyttar hon hem till Såkhult igen. Antagligen fick hon inte vara kvar eftersom husbonden skulle lämna gården. I flyttbetyget skriver  kyrkoherden att Maria Stina är ärlig och kan läsa utantill behjälpligt.

Maria Sina stannar på torpet i Såkhult i ett år innan hon 19 år gammal lämnar hemmet igen för att bli piga i Nårunga.

Smedsgården Gundlered

”OÄKTA” BARN

Den 3 juli 1847 föder hon en son, som får namnet Anders Peter och som döps i Algutstorp av kyrkoherde Wallentin Yllander, som var far till J. W. A. Yllander, som bodde på Iglabo mellan 1877 och 1910. Dopvittnen var Anders Svensson i Åsgärde, Lars Olofsson i Häradsvad, drängen Johannes Olofsson i Ödegärde, Maja Stinas bror och Christina Eliasdotter. Maja Stina var då piga hos svågern Johannes Larsson på Smedsgården i Gundlered i Ljur.

Det är för ”brottet” att få ett barn som ensamstående, eller kanske bättre sagt att ha haft sexuellt umgänge innan hon var gift, som hon döms för ”lägersmål” och får ”hemlig kyrkotjänst” som straff. Kyrkan var kanske kvinnans största fiende på den här tiden.

Något år senare flyttade hon till tvillingsystern Ingeborg Olofsdotter och hennes man Lars Andreasson, på torpet Åtorp under Ödegärdet i Nårunga.

Den 16 december 1851 får Maja Stina sitt andra ”oäkta” barn, som föds i systerns enkla backstuga. Flickan, som fick namnet Johanna Catharina, är dotter till en ”Sven” och kallas därmed Svensdotter. Att barnet var ”oäkta” betydde att det inte var äkta, dvs ett riktigt barn. Kanske var det då inte så konstigt att många kvinnor och framför allt unga fattiga flickor, i ren förtvivlan över ett omöjligt liv, tog till den desperata åtgärden att göra sig av med detta icke äkta barn.

Maja Stina som var 35 år gammal när dottern föds står där ensam med ett nyfött barn, inneboende i en backstuga hos den ensamstående systern Ingeborg, som också har ett elvaårigt ”oäkta” barn. Sonen Anders Petter finns inte i familjen så antagligen dog han som litet barn. Han skulle i annat fall varit runt 4-5 år.

När dottern Johanna Catharina var 13 år gifte Anna Britta sig den  9 september 1864 i Nårunga med torparen och änkemannen Andreas Andersson, född den 25 april 1808 i Stenkärr under Hoberg i Kullings-Skövde församling. Den 17 september samma år flyttar hon från Åtorp till makens torp Stenkärr. Maja Stina var då 48 år gammal och maken 56 år. Andreas var högrest, 175 cm lång, med mörkt brunt hår, blå ögon, avlångt ansikte, och normal vikt.

Maja Stina hade vi den här tiden aldrig haft ett eget hem. Hon hade alltid tvingats bo som piga hos någon bonde eller som inneboende hos någon av systrarna. Hon hade fött två ”oäkta” barn, varav ett hade dött tidigt. Hon hade blivit straffad av kyrkan och därför utestängd från den gemenskapen. Hon hade inget arbete och inga tillgångar. Hon kan inte ha varit särskilt attraktiv på äktenskapsmarknaden.

Därför är det kanske inte så konstigt att hon fick ”nöja” sig med en före detta dräpare till make. Andreas var nämligen tidigare straffad för dråp och satt 10 år i fängelse på Malmö fästning mellan 1836 och 1846.

ANDREAS ANDERSSON

Klicka på kartan för förstoring

När Andreas och Maja Stina gifte sig den 9 september 1864 var han änkling med 3 barn i åldern tio till sexton år. Han var i stort behov av en kvinnas hjälp i hemmet och med barnen.

När Andreas kom till Malmöhus slottsfängelse 1834 fanns där ungefär 700 fångar. Det var byggt för 312 intagna, så det var otroligt trångt. Han sista tid på anstalten 10 år senare fanns det nästan 1000 intagna, varav 150 saknade sängplats.

I fängelset fick Andreas jobba med ombyggnadsarbeten samt med tillverkning av linne- och blångarnsvävnad och strumpstickning. En del av sysselsättningen ägde rum utanför anstalten. Intagna kunde lejas av lokalbefolkningen för såväl vedsågning som hantlangning vid nybyggen. Fångar från Malmöhus grävde också de s k pildammarna i Malmö.

ANNA MARIA ANDERSDOTTER – FÖRSTA HUSTRUN

Efter att han, fånge nummer 40, år 1846 blivit frisläppt från Malmö fästning 1846, gifte han sig den 31 december 1847 med  den nio år yngre Anna Maria Andersdotter. Nio månader senare föddes deras första barn, sonen August. Sonen Carl Johan föddes två år senare och sen tog det fyra år innan sonen Hermann kom till världen.

Deras första dotter Mathilda föddes 1857 och sen kom Gustaf Alfred den 5 september 1860. En vecka efter Gustaf Adolfs födelse dog Mathilda och sen tog det bara ytterligare en vecka så var Gustaf Adolf död.

Ett och ett halvt år senare föddes ytterligare en flicka, som fick namnet Mathilda efter sin död syster. Då hade modern Anna-Maria varit sängliggande en längre tid.  Två år senare dog Andreas hustru Anna Maria.

TVÅ TRAGISKA LIV TAR SLUT

Gammal gumma framför torp Foto August Christian Hultgren

Andreas dog som fattighjon på Gunnleberg i Hoberg 1669, fem år efter giftermålet med Maja Stina.

Maja Stina levde ensam kvar i backstugan i ytterligare 13 år.

Ytterligare två tragiska människoöden i Sveriges fattigdom på 1800-talet hade nått sina slut.

LÄGERSMÅL

Mökränkning, lägersmål, lönskaläge, lägra, besova, hävda och otidigt sängelag.

Magnus Erikssons giftabalk. Illustration från ungefär 1430

Mökränkning var sexuellt umgänge mellan två ogifta personer av motsatt kön. Mannen och hans släkt var skyldig att betala böter som kompensation till kvinnans släkt för att hon inte längre var oskuld.

Mannen och hans släkt betalade för kränkning av mön oavsett om samlaget skett med kvinnans samtycke eller inte.

Under 1600-talet fick kyrkan mer inflytande och eftersom kyrkan ansåg att individerna som utövat brottet skulle dömas ändrades reglerna så att både mannen och kvinnan straffades. I och med de ändrade reglerna kallade man istället brottet för lönskaläge eller lönskaläger. Ibland används ordet lägersmål som betyder sexuellt förhållande mellan man och kvinna som inte var gifta med varandra.

När det i en dombok står att en man lägrat, hävdat eller besovit en kvinna betyder det att han har haft sexuellt umgänge med henne.

Om två ogifta personer gifte sig med varandra efter lägersmålet betalar de endast böter för otidigt sängelag (för att ha haft sexuellt umgänge för tidigt).

1734 ÅRS LAG

Enligt 1734-års lag (började gälla 1/9-1736) gällde detta:

  • 1§ Lägrar ogift man en ogift kvinna ska mannen böta 10 Daler och kvinnan 5 Daler. Sker detta en andra gång ska de böta dubbelt och tredje gången tredubbelt. Vid fyra gånger eller fler ska mannen böta 80 Daler och kvinnan 40 Daler varje gång.
  • 2§ Av dessa böter får fadern, modern eller den som är målsman målsägarrätt (= rätt till andel i böter) om de kärar (= går till tinget och anklagar de som begått brottet). Om den som är målsman inte kärar får istället den som är utsedd på konungens vägnar att kära vara målsägare. (Detta brukade vara länsmannen och det var han som då fick en del av böterna.) Ger han någon skuld och inte kan bevisa det ska han plikta för olaga tillmäle (= felaktig beskyllning).
  • 3§ Om den som har gjort lönskaläge inte orkar böta (= inte har ekonomisk möjlighet att betala böter) ska den plikta (= straffas) på annat sätt. En man som gjort lönskaläger för första gången straffas då med 14 dagars fängelse på vatten och bröd eller med arbete vid kyrka, slott eller fästning. Om han straffas för samma sak för andra gången blir straffet dubbelt. Kvinnans straff ska vara hälften av mannens.
  • 4§ Lägrar någon en kvinna som är dumbe (=stum) så böter han tveböte (= dubbla böter). En husbonde som lägrar sin tjänstepiga böter också dubbelt för lönskaläge eller för hor om det är det brottet gäller. Den som lägrar en avvita (= svagsint, galen, fånig) kvinna eller en övermaga (= omyndig, underårig) böter som förut sagt.
  • 5§ Tar mannen den som han lägrat till äkta maka ska de ge 2 Daler vardera till kyrkan för otidigt sängalag.
  • 6§ Lägrar förmyndare mö (ung ogift kvinna) som är under hans värjo (= beskydd) straffas han med fängelse på vatten och bröd eller med annan kroppsplikt (= kroppsstraff). Hur hårt straffet bli beror på omständigheterna. Kvinnan betalar efter lag. Lägrar en läromästare den som ska undervisas blir straffet detsamma som för förmyndare.
  • 7§ Om någon haft lägersmål med flera olika personer och inte varit lagförd (= dömd) för något av lägersmålen tidigare ska personen dömas till enfald bot (= enkla böter) för vardera brottet. (När en person haft lägersmål med 2 eller flera olika personer men inte tidigare varit dömd för något lägersmål räknas varje lägersmålen som ett första gången begått lägersmål. Då blev böterna enkla för varje brott och inte dubbelt belopp för det andra lägersmålet , tredubbelt för tredje osv. som det skulle blivit om personen redan varit dömd för lägersmål.)
  • 8§ Om någon avlat flera barn med samma kvinna men inte varit åtalad däremellan räknas det som ett lägersmål.

SIENE SÅKHULT 1812-1826

  • Olle Larsson f 7/5 1779 Alingsås från Alingsås 1812 1837
  • H Johanna Hansdotter f 1/3 1783 Långared Ulvarås d 1862
  • D Lena f 24/3 1809 Alingsås till Nårunga okt 1830, bodde på 1850 talet som änka i en backstuga på Ödegärdet i Nårunga tillsammans med sina tre barn,
    • August Jacob, f 16/9 1842 Häradsvad
    • Olaus, f 9/9 1845 Häradsvad
    • Johanna Christina, f 12/6 1850 Häradsvad
  • D Brita f 1/5 1813 Såkhult d 20/1 1814 Såkhult
  • D Anna Brita f 15/3 1815 Såkhult till Nårunga 1833
  • D Ingeborg f 25/10 1816 Såkhult tvilling t Nårunga 1834
    • Oä s August Carlsson f 24/2 1840 Ödegärdet
  • D Maria Stina f 25/10 1816 Såkhult tvilling t Bredared 1932
  • S Johannes f 18/8 1821 Såkhult

1839-1878 LJUR GUNDLERED SMEDSGÅRDEN GÅRD 2

  • Johannes Larsson f 1813 Ryagärde Ornunga d 1890
  • h Anna Britta Olofsdotter f 15/3 1815 Såkhult Siene

1861-1878 KULLINGS-SKÖVDE HOBERG STENKÄRR

  • Andreas Andersson f 25/4 1808 Herrljunga t Gunnleberg Hoberg Postgården 1868, torpare sen fattighjon, d 11/4 1869 Gunnleberg Hoberg Postgården; ”1834 dömd för dråp och därför på Malmö fästning 1836-1846 straffad”
  • H1 31/12 1847 Anna Maria Andersdotter f 7/5 1817 Hoberg Skattegården, dotter till Anders Arvidsson Hjelte, soldat i Fagrabo, och Ella Andersdotter, d 8/1 1863 Stenkärr (enligt husförhörsprotokoll dog hon i halssjukdom i Stenkärr men enligt dödsboken Kullings-Skövde C:3 sid 217 bodde hon på Nohlgården. Kanske löd Stenkärr under denna gård)
  • S August f 16/9 1848 Stenkärr t Gunnleberg Hoberg Postgården 1868 fr Lena 1870 t Lena 13/6 1878
  • S Carl Johan f 12/11 1850 Stenkärr t Hol 1868
  • S Hermann f 17/11 1854 Stenkärr
  • D Mathilda f 15/9 1857 Stenkärr d 13/10 1860 Hoberg Öfre
  • S Gustaf Alfred f 5/9 1860 Stenkärr, d 26/10 1860 Hoberg Öfre
  • D Mathilda f 5/3 1862 Stenkärr t Gunnleberg Hoberg Postgården
  • H2 9/9 1864 Maja Stina Olofsdotter f 2/10 1816 (skall vara 25/10) Siene, till Malryd Tämta 22/10 1832 , fr Alingsås till Ödegärdet Nårunga 1861, t Gunnleberg Hoberg Postgården 1868, d 31/8 1882 Gunnleberg Kullings-Skövde
    • Oä s Anders Petter f 3/7 1847
    • Oä d Johanna Catharina Svensdotter f 16/12 1851 Åtorp Ödegärdet Nårunga fr Nårunga 1864 t Stenkärr Kullings-Skövde t Nårunga 1868

Betygsätt berättelsen!

Betyg 4.7 / 5. Omdömen 10

Ingen som har tyckt till än

Dela med dig till dina vänner

FÖRSLAG BERÄTTELSER

DAGBOK

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 19 T.

"D. 19 T. halfklart, starkt töväder, slädföret bortskämt. På morgon gick Rydberg till Wårgårda. På e. m. klart. Högg jag ved åt mig. På afton 2 gr. k. Kl 10 kom Rydberg hem. Emil var i Wårgårda med potatis och fick der 6 kronor per tunna. Fredr. Gustafsson på Iglabo...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 18 M.

"D. 18 M. Mulet, lugnt, 2 gr. blidt. På f. m. voro A. Johansson i Eggvena Håkansg. med 2 hästar och A. Eriksson i Hoberg Postg. med 1 häst här och köpte virke. Rydberg körde hem bräder från Krutg. På e. m. var Rydberg i Norunga Prestg. hvarest förrättades auktion å de...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 17 S.

"D. 17 S. Mulet, nästan lugnt på m. 6 gr. k. På f. m. var jag i Nolhagen, en rätt tröttsam promenad, emedan snön största delen af vägen räckte till knävecken, på återvägen mötte jag kommunalnämndsordföranden Fredrik Andersson i Kättlingabo, som promenerande var på väg...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 16 L.

"D. 16 L. Strömoln, lugnt, på m. 6 g. kallt. På f. m. voro Rydberg och Emil ute och skottade upp vägen från Iglabo förbi Tolsg. till Ljur stom. Jag skottade vägar på gården, samt sågade och högg ved åt mig. Frun och Hulda hade tagit sig bak före (eller rättare)...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 15 F.

"D. 15. Fr. klart, lugnt, på m. 7 gr. kallt. På f. m. var jag i Långaredsboden, vid Ljurs bod mötte jag Ljurs snöplog förspänd med 4 hästar, hvars snöskottningsdistrikt räcker från Öna till Stommen. Strax hitom Långared mötte jag Långareds snöplog, äfven förspänd med...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 14 Th.

"D. 14 Th. Mulet på m. 5 gr. k., blåst och starkt yrväder, På e. m. 3 gr. blidt, starkare blåst och snöyra. Jag har hela dagen arbetat med att sätta skaft på skedar och knifvar. Hulda hjelpte Emil med tröskning. På afton, frun är orolig öfver att Rydberg ej hemkommer...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 13 O.

"D. 13 O. Strömoln på m. 11 gr. kallt. Något blåsigt. Hulda blef hastigt illamående under natten, men är nu på morgon kry igen. På f. m. satte jag skaft på 3-ne afbrutna metallskedar, den ena skänkte jag till frun, den andra till Alma och den 3-dje till Hulda. På e....

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 12 T.

"D. 12 T. Klart, på morgon 17 gr. k. På f. m. var jag i Nolhagen med tidningar, samt återtog äldre tidningar. Rydberg körde hem ved från skogen. Vid m. t. 10 gr. kallt. På e. m. gjorde jag blanksmörja, Rydberg sålde sitt lilla gula sto till J. H. Österberg, och reste...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 11 M.

"D. 11 M. Första rättegångsdagen med Gäsene härad. 18 gr. kyla, strömoln, narigt. Voro Rydberg och jag vid tinget i Ljung. Några handlingar emottogs ej från någondera af parterna, utan saken dem emellan kommer att vid detta tinget afslutas. Jag slapp att vittna, men...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 10 S.

"D. 10 S. På m. halfklart nästan lugnt 12 gr. k. vid m. t. 10 gr. På e. m. klart var Petersson uppe hos mig. Karl Andersson i Gundlered var hos Rydberg. Flickorna Hulda och Nanny voro äfven en stund uppe hos mig och sågo i mina böcker." Hulda...

 

BookBeat

Över 200.000 ljudböcker på lager

Prova på GRATIS i två veckor. Klicka här.

ALLA BERÄTTELSERNA

KÄLLOR

Abraham Winka: En Gårds Historia

Linnar Linnarsson: Bygd By och Gård

Karl Eriksson: Gårdsägarn Torparn och Knekten

J. W. A. Yllander: Min dagbok året om 1889

Stig Svenssons memoarer: Bondeminnen

Stefans Hemsida

Svältornas Fornminnesförenings: årskrifter

Kyrkoböcker