EN MÄRKLIG PLATS I LJUR

Ernst och Lovisa Rydberg barnbarnen Ragnar och Anna Johansson Yllander på trappan Foto 1903

Borås Tidning 4/10 1900

Den 4 oktober år 1900 kunde man läsa en artikel som handlade om Iglabo i Borås Tidning. Jag återger den här ordagrannt men med några förklaringar och bilder.

”Bland mera märkliga platser inom Ljur vill jag nämna Iglabo säteri. Det har fordomtima ägts af förnämliga personligheter med adliga anor. För omkring 60 år sedan utgjorde det med flere tillhörande gårdar ett stort gods som då ägdes af en Schwartzenhoff.

Då försåldes emellertid godset i mindre lotter. Den del å hvilken åbyggnaderna voro belägna köptes då af mönsterskräddaren C. Rydberg, hvarefter den öfvertogs af hans son, dåvarande inspektören hos överstelöjtnanten G. Lilliehöök å Sällerhög i Asklanda. E. Rydberg, som nu överlåtit den åt sin måg, kommunalnämndsordföranden Emil Johansson.

Den gamla manbyggnaden, som ännu finnes kvar, ehuru den är något förkortad i norra ändan (Ernst Rydberg lät kapa byggnaden 6 meter för att få pengar för virket. Huset byggdes dock ut 4 meter igen under 2000-talet/RL), erbjuder i sin byggnadskonstruktion åtskilligt af intresse. Den är nederst timrad af ganska breda ekstockar (dessa började växa på 1300-talet och sågades ner i början på 1600-talet/RL). En lång sal sträcker sig utefter byggnadens ena sida och i denna finnes den gammalmodiga spisen ännu kvar.

Enligt sägnen skulle en kapten (här avses von Schwartzenhoff/RL), som för längesedan ägde stället, hafva exercerat med en afdelning soldater i denna sal. Samme kapten skulle en gång hafva rymt från en krigsplats, men är och hvar kriget i fråga ägt rum, kunde man ej lämna mig någon uppgift om. Han skulle någon tid hållit sig dold å Iglabo i en gång eller mellanrum mellan rums-taken och vindagolfvet*.

Iglabo stött-äpplen

I trädgården i Iglabo, som är rik på fruktträd, finnes bland annat en ganska egendomlig äpplesort (kallas Iglabo stött/RL). I godhet lära dessa äpplen icke hafva sin like i vida nejder och detsamma gäller om deras storlek. De blefve förr stora som små barnhufvuden och bladen på träden voro likaledes ovanligt stora. Sedan träden emellertid nu nått en ansenlig ålder hafva frukterna blifvit mera småväxta. Denna märkvärdiga äpplesort skulle vara planterad af den nyss nämnde kaptenen (här avses Bengt von Schwartzenhoff som köpte Iglabo 1684 och lät införa äpplet på Iglabo 1687/RL) efter kärnor, som han medfört från den stridsplats där ha icke djärfdes hålla ut såsom en krigsman anstår. Så förmäler folksägnen.

* * Husets mått som det angavs i slutet av 1700-talet då det ägdes av Carl Gustaf Timell och Anna Dorothea von Schwartzenhoff:

Salen:                                                                       Längd 8,34 m Bredd 5,97 m Höjd 3,62 m

Gästkammare inom salen:                                  Längd 4,75 m Bredd 4,45 m Höjd 2,67 m

Farbror Timells kammare:                                  Längd 4,81 m Bredd 4,51 m Höjd 2,73 m

Faster Stinas kammare:                                       Längd 5,76 m Bredd 5,37 m Höjd 2,73 m

Gästkammare på norra gaveln:                          Längd 5,46 m Bredd 4,84 m Höjd 2,43 m

Köket:                                                                      Längd 5,08 m Bredd 6,26 m Höjd 2,40 m

Förstugan:                                                              Längd 7,13 m Bredd 5,64 m Höjd 3,62 m

Total byggnaden:                                                  Längd 21,97 m Bredd 11,28 m Höjd 4,16 m (37×19 alnar)

Här ser vi att salen och förstugan var ungefär 1 meter högre än de övriga rummen, så sägnen kan vara riktig. Det kan ha funnits ett gömställe i mellanrummet mellan taken och golvet i några av rummen.

  Salen på Iglabo 2020

Då jag vid mitt besök å Iglabo gjorde en titt in i den förutnämnda salen, som icke numera användes för bostadsändamål, fann jag den klädd i taket och å väggarna med björklöf. Denna skrud fick salen för 11 år sedan, då det unga par som nu residerar å platsen, firade sitt bröllop. Att de visa pietet för detta minne från sin sköna högtidsdag, fann jag så älskligt och så naturligt. (Läs om bröllopet här)

Betygsätt berättelsen!

Betyg 4 / 5. Omdömen 1

Ingen som har tyckt till än

Dela med dig till dina vänner

FÖRSLAG BERÄTTELSER

DAGBOK

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 19 T.

"D. 19 T. halfklart, starkt töväder, slädföret bortskämt. På morgon gick Rydberg till Wårgårda. På e. m. klart. Högg jag ved åt mig. På afton 2 gr. k. Kl 10 kom Rydberg hem. Emil var i Wårgårda med potatis och fick der 6 kronor per tunna. Fredr. Gustafsson på Iglabo...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 18 M.

"D. 18 M. Mulet, lugnt, 2 gr. blidt. På f. m. voro A. Johansson i Eggvena Håkansg. med 2 hästar och A. Eriksson i Hoberg Postg. med 1 häst här och köpte virke. Rydberg körde hem bräder från Krutg. På e. m. var Rydberg i Norunga Prestg. hvarest förrättades auktion å de...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 17 S.

"D. 17 S. Mulet, nästan lugnt på m. 6 gr. k. På f. m. var jag i Nolhagen, en rätt tröttsam promenad, emedan snön största delen af vägen räckte till knävecken, på återvägen mötte jag kommunalnämndsordföranden Fredrik Andersson i Kättlingabo, som promenerande var på väg...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 16 L.

"D. 16 L. Strömoln, lugnt, på m. 6 g. kallt. På f. m. voro Rydberg och Emil ute och skottade upp vägen från Iglabo förbi Tolsg. till Ljur stom. Jag skottade vägar på gården, samt sågade och högg ved åt mig. Frun och Hulda hade tagit sig bak före (eller rättare)...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 15 F.

"D. 15. Fr. klart, lugnt, på m. 7 gr. kallt. På f. m. var jag i Långaredsboden, vid Ljurs bod mötte jag Ljurs snöplog förspänd med 4 hästar, hvars snöskottningsdistrikt räcker från Öna till Stommen. Strax hitom Långared mötte jag Långareds snöplog, äfven förspänd med...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 14 Th.

"D. 14 Th. Mulet på m. 5 gr. k., blåst och starkt yrväder, På e. m. 3 gr. blidt, starkare blåst och snöyra. Jag har hela dagen arbetat med att sätta skaft på skedar och knifvar. Hulda hjelpte Emil med tröskning. På afton, frun är orolig öfver att Rydberg ej hemkommer...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 13 O.

"D. 13 O. Strömoln på m. 11 gr. kallt. Något blåsigt. Hulda blef hastigt illamående under natten, men är nu på morgon kry igen. På f. m. satte jag skaft på 3-ne afbrutna metallskedar, den ena skänkte jag till frun, den andra till Alma och den 3-dje till Hulda. På e....

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 12 T.

"D. 12 T. Klart, på morgon 17 gr. k. På f. m. var jag i Nolhagen med tidningar, samt återtog äldre tidningar. Rydberg körde hem ved från skogen. Vid m. t. 10 gr. kallt. På e. m. gjorde jag blanksmörja, Rydberg sålde sitt lilla gula sto till J. H. Österberg, och reste...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 11 M.

"D. 11 M. Första rättegångsdagen med Gäsene härad. 18 gr. kyla, strömoln, narigt. Voro Rydberg och jag vid tinget i Ljung. Några handlingar emottogs ej från någondera af parterna, utan saken dem emellan kommer att vid detta tinget afslutas. Jag slapp att vittna, men...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 10 S.

"D. 10 S. På m. halfklart nästan lugnt 12 gr. k. vid m. t. 10 gr. På e. m. klart var Petersson uppe hos mig. Karl Andersson i Gundlered var hos Rydberg. Flickorna Hulda och Nanny voro äfven en stund uppe hos mig och sågo i mina böcker." Hulda...

 

BookBeat

Över 200.000 ljudböcker på lager

Prova på GRATIS i två veckor. Klicka här.

ALLA BERÄTTELSERNA

KÄLLOR

Abraham Winka: En Gårds Historia

Linnar Linnarsson: Bygd By och Gård

Karl Eriksson: Gårdsägarn Torparn och Knekten

J. W. A. Yllander: Min dagbok året om 1889

Stig Svenssons memoarer: Bondeminnen

Stefans Hemsida

Svältornas Fornminnesförenings: årskrifter

Kyrkoböcker