BENGT VON SCHWARTZENHOFF

Ätten von Schwartzenhoff (Nr 1040) adelsvapen

BENGT VON SCHWARTZENHOFF

(5/5 1647 Stralsund– 29/5 1721 Iglabo)

Von Schwartzenhoffs Relationer till Iglabo och andra släkter. Klicka på bilden

ÄTTEN VON SCHWARTZENHOFFS URSPRUNG

Olof Bengtsson Schwartz till Pålstorp i Hemsjö socken Älvsborgs län. Född 1585. Kapten vid överste Hårds (Skaraborgs) regemente. Död 1670-02-14 på Öjared i Stora Lundby socken Älvsborgs län »uti Miles Fleetwoods bröllop» och begraven i en murad grav på Hemsjö kyrkogård. Gift 1640 med Anna Plantina von Schulteissen, född 1619-01-04 i Leipzig, död 1690-01-20 på Pålstorp, dotter av rådmannen von Schulteissen.

Barn:

  • Bengt Schwart, adlad von Schwartzenhoff, född 1647. Major. Död 1721. 
  • Johan Schwart, adlad von Schwartzenhoff, född 1649. Kapten. Död 1708. 
  • Anders Schwart, adlad von Schwartzenhoff, född 1652. Kapten. Död 1701. 

ETT HÄNDELSRIKT LIV

Av alla som i gångna tider ägt, bott och verkat på Iglabo, finns det ingen som fört en så växlingsrik levnad som Bengt von Schwartzenhoff.

Bengt von Schwartzenhoff har själv bidragit till vetskapen om sin person på ett föredömligt sätt. Han förde nämligen dagbok, och denna bok eller levnadsbeskrivning fanns, så vitt man vet, i Älvsborgs regementes arkiv. Detta arkiv har dock numera överförts till Riksarkivet. För att göra Bengt rättvisa och hans levnadsteckning fullständig, börjar vi med hans släkttavla.

Bengts far hette Olof Bengtsson-Schwartz (1585–14/2 1670 Pålstorp). Han var bondson från Barne härad i Skaraborgs län och ägare till gården Pålstorp i Hemsjö socken utanför Alingsås. Han var kapten vid överste Hårds regemente i Skaraborg. 1640 gifte han sig med rådmansdottern Anna Plantina Schulteissen från Leipzig. Hon var född den 4 januari 1619 i Leipzig och dog den 20 januari 1690 på gården Pålstorp.

Olof och Anna Plantina hade fyra barn:

  • Bengt (5/5 1647 Stralsund –29/5 1721 Iglabo), ägare till Iglabo.
  • Johan (1649–31/8 1708 Meskowitz), stupade under Karl XII:s krig med Ryssland.
  • Anders (1652 Pålstorp –9/7 1701 Düna, Lettland)
  • Anna Maria

Att Bengts födelseplats blev just Stralsund torde bero på att modern Anna Plantina följde sin man under dennes kommendering till Tyskland under 30-åriga kriget.

Bengts uppfostran tog sikte på den militära banan redan från början. Om sin uppväxttid skriver han själv:

”Jag har allt sedan min ungdom uppfostrats i vackra, hederliga dygder, har hållit mig studerande, läsande, skrivande och räknande och där bredvid med andra Exercicier mig låtit öfva”.

Kapten Bengt von Svart adlades 16/12 1682 och fick då namnet von Schwartzenhoff. Han och hans bröder introducerades 1686.

Han blev löjtnant 1674, kapten 1680, fick majors avsked 1716 och avled 29/5 1721 på Iglabo. Han blev begraven i Ljurs kyrka.

SOLDAT VID 13 ÅR

Vid 13 års ålder år 1660 blev Bengt antagen som soldat vid faderns kompani i Skaraborgs regemente, under överste Johan Hård. Efter två års tjänst befordrades han till korpral. Efter ytterligare något år blev han kompaniets secretarius, d v s kompaniadjutant Korpralen Schwart steg nu snabbt i graderna. Han följde sitt kompani till Tyskland 1670 och två år senare blev han förare vid Älvsborgs regemente. Kungen själv, Karl XI, uppmärksammade hans goda soldategenskaper och befordrade honom till löjtnant 1674.

ROMANTIK I FÄLT

Liksom sin far hämtade Bengt Schwart sin hustru från Tyskland. Han gifte sig den 28 januari 1676 och skriver själv därom i sin dagbok:

”Den 28 Janu trädde jag uti det heliga äktenskapet med Jungfru Catharina Dorotea Orwegen. Gud give oss en god hälsa, lycka och välsignelse i vår livstid med kärlek och god sämja leva måtte tillsammans. Amen”.

Från Tyskland blev Schwart kommenderad till Lettland. Hans unga hustru, Catharina Dorotea, var med under tjänstgöringen i de baltiska staterna, och hon födde där deras första barn, dottern Anna Plantina. Mellan åren 1677 och 1695 fick paret Schwart inte mindre än tio barn. Som den ordningens man han var, blev det först fem rara töser och sedan fem raska pojkar, som alla blev soldater. Barnen kom i följande ordning:

  • Anna Plantina, 1677—?
  • Jisken Juliana, 1679—?
  • Ulrik Ludvig, 1681 – 14/8 1754 Iglabo, blev näste ägare till Iglabo.
  • Anna Sofia, 1683 – 10/12 1773, gift med löjtnant Christer Lood, blev 88 år gammal.
  • Johan Crispin, 1685 – 1738 Karlskrona, gift med Margareta Persdotter Falk, död 3 april 1715
  • Christina, 1686 – 20/5 1706, dog i 20 års åldern.
  • Maria, 1688 – 1763 Bäleryd, dog vid 75 års ålder.
  • Carl Gustaf, 18/9 1689 – 19/10 1719 Älvsborg, sekundlöjtnant, dog i 30 års ålder.
  • Gustaf Adolf, 2/10 1691 – 20/3 1710 Väling prästgård, förare vid Älvsborgs regemente. Dog på Väling prästgård vid 18 års ålder av skador, som han erhöll i slaget vid Hälsingborg 1710.
  • Otto Wilhelm, 10/8 1695–5/5 1745 Roasjö, gift med Anna Maria Elfman. Den sistnämnda blev sedermera ägare till Iglabo.

 KAPTEN VID 33 ÅRS ÅLDER

Vid 33 års ålder, men med 20 års tjänst bakom sig, blev Bengt Schwart befordrad till kapten och fick befälet över Gäsene kompani. Soldaterna i kompaniet kom från Nårunga, Ljur, Asklanda, Ornunga, Molla, Alboga, Öra, Hudene, Grude och Jällby socknar. Tillsammans med sina bröder Johan och Anders blev Bengt Schwart adlad år 1682. De antog då namnet von Schwartzenhoff. Den nya ättens vapen bestod av tre manshuvuden i svart mot en guldbotten. Skölden pryddes av en krigare i harnesk, omgiven av sex schackmönstrade fanor i svart och guld. De tre manshuvudena skulle förstås symbolisera de tre bröderna.

GOTT BETYG

Som en följd av indelningsverkets införande år 1680–1682 infördes också ett nytt exercisreglemente ett par år senare. I det nya reglementet föreskrevs om ett utlåtande om befälens insikter och kunskaper i krigandets ädla konst. Om Bengt von Schwartzenhoff heter det: ”Excercirte zimlich wohl”. Detta betyder på svenska att han exercerade tämligen väl.

Under 1600-talets sista årtionde och i början av 1700-talet vistades von Schwartzenhoff den mesta tiden tillsammans med familjen på Iglabo. Han hade som kompanichef också rätt till kompanichefsbostället Åsen vid Sävsjöos i Ljurs socken, men där bodde han emellertid aldrig, så vitt man vet.

DONERADE KYRKKLOCKA

Till Ljurs kyrka skänkte Bengt von Schwartzenhoff en kyrkoklocka. Klockan var gjuten i Skara 1687 och finns nu sedan Ljurs kyrka revs 1851, i Nårunga kyrka. I Ljurs gamla kyrkobok kan man läsa ”til Gudz heliga namnps ähra och Liurs Kyrka tu l Prydnat” förärad 1687 av Bengt von Schwartzenhoff.  En femarmad ljusstake, försedd med en plåt, på vilken man kan läsa: ”Av välborna fru Anna Sofia Schwartzenhoff och Anna Dorotea Schwartzenhoff”, finns även i Nårunga kyrka.

Likaså donerade han en bok för sockenstämmoprotokoll till Ljurs kyrka. På titelbladet står det:

”Åhr 1687 den 1 January hafver Isak Benedich von Schwartzenhoff till Guds heliga namns ära och Ljurs kyrkas prydnad föräradt denna bok. Till kyrkan derutinnan uppteckna alla kyrkans Intradier, så vhäl som de utgifter.

Actum Iglabo ut Supra B. v. Schwartzenhoff”,

NYA KRIG

År 1708, vid 61 års ålder befinner sig den gamle krigaren Bengt von Schwartzenhoff åter i krigstjänst. Hans uppgift är nu, att med sina soldater från Gäsene kompani blockera S:t Petersburg. I slutet av oktober fick han lämna de ryska farvattnen och segla hemåt igen.

Två år senare är han med i slaget vid Hälsingborg, där sonen Gustaf Adolf stupade. Då regementet fördes över till norra Tyskland, var von Schwartzenhoff med även där. Efter slaget vid Gadebusch den 9 december 1712, fick han fara hem till Sverige och undkom därigenom att dela sönerna Ulrik Ludvigs och Carl Gustafs öde att gå i krigsfångenskap, då regementet tvangs att kapitulera för danskarna.

Man hade flera gånger försökt att bli av med den gamle von Schwartzenhoff som kompanichef och få honom ersatt av en yngre officer, men alla ansträngningar i den vägen misslyckades. Det fanns nämligen ingen fastställd pensionsålder för officerare, utan dessa avgick, när de själva ansåg tiden vara mogen att dra sig tillbaka. Oftast sålde man sin tjänst till en hugad spekulant, som var villig att betala ett par tusen daler. Tjänsteålder och skicklighet var inte alltid det som avgjorde en befordran, utan det var oftast tillgången på pengar. Till slut grep Karl XII själv in och lovade den gamle karolinen ett s k ”beneficiehemman”. Detta innebar att kungen gav honom ett hemman, som han hade rätt att uppbära avkastningen från. Huruvida von Schwartzenhoff fick sitt hemman eller inte, vet vi ingenting om, men den 27 augusti 1716 erhöll han majors avsked. Han var då 69 år och hade varit soldat i 56 år, varav 36 år som kompanichef. Oss veterligt har ännu ingen slagit detta rekord vid Älvsborgs regemente.

KAROLINENS AVSLUTNING

Vid 74 års ålder avled Bengt von Schwartzenhoff den 29 maj 1721. Han dog hemma på Iglabo och blev begraven i Ljurs kyrka, där hans kära fru Catharina Dorotea redan vilade. Hon hade lämnat honom den 27 augusti 1714.

Ett långt och växlingsrikt liv var till ända. von Schwartzenhoff hade upplevt fyra kungars och två drottningars regeringstid. Han hade varit med om att göra Sverige till en stormakt i Europa. Nu fick han lämna detta jordiska, när naturen stod i sin vackraste fägring här på Iglabo. Han behövde inte heller uppleva det förnedrande fredsavtalet med Ryssland ett par månader senare, vilket innebar, att Sverige lämnade sin plats bland Europas stormakter.

Gården Iglabo förblev i den Schwartzenoffska ätten i ungerfär 150 år.

Betygsätt berättelsen!

Betyg 0 / 5. Omdömen 0

Ingen som har tyckt till än

Dela med dig till dina vänner

FÖRSLAG BERÄTTELSER

DAGBOK

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 19 T.

"D. 19 T. halfklart, starkt töväder, slädföret bortskämt. På morgon gick Rydberg till Wårgårda. På e. m. klart. Högg jag ved åt mig. På afton 2 gr. k. Kl 10 kom Rydberg hem. Emil var i Wårgårda med potatis och fick der 6 kronor per tunna. Fredr. Gustafsson på Iglabo...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 18 M.

"D. 18 M. Mulet, lugnt, 2 gr. blidt. På f. m. voro A. Johansson i Eggvena Håkansg. med 2 hästar och A. Eriksson i Hoberg Postg. med 1 häst här och köpte virke. Rydberg körde hem bräder från Krutg. På e. m. var Rydberg i Norunga Prestg. hvarest förrättades auktion å de...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 17 S.

"D. 17 S. Mulet, nästan lugnt på m. 6 gr. k. På f. m. var jag i Nolhagen, en rätt tröttsam promenad, emedan snön största delen af vägen räckte till knävecken, på återvägen mötte jag kommunalnämndsordföranden Fredrik Andersson i Kättlingabo, som promenerande var på väg...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 16 L.

"D. 16 L. Strömoln, lugnt, på m. 6 g. kallt. På f. m. voro Rydberg och Emil ute och skottade upp vägen från Iglabo förbi Tolsg. till Ljur stom. Jag skottade vägar på gården, samt sågade och högg ved åt mig. Frun och Hulda hade tagit sig bak före (eller rättare)...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 15 F.

"D. 15. Fr. klart, lugnt, på m. 7 gr. kallt. På f. m. var jag i Långaredsboden, vid Ljurs bod mötte jag Ljurs snöplog förspänd med 4 hästar, hvars snöskottningsdistrikt räcker från Öna till Stommen. Strax hitom Långared mötte jag Långareds snöplog, äfven förspänd med...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 14 Th.

"D. 14 Th. Mulet på m. 5 gr. k., blåst och starkt yrväder, På e. m. 3 gr. blidt, starkare blåst och snöyra. Jag har hela dagen arbetat med att sätta skaft på skedar och knifvar. Hulda hjelpte Emil med tröskning. På afton, frun är orolig öfver att Rydberg ej hemkommer...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 13 O.

"D. 13 O. Strömoln på m. 11 gr. kallt. Något blåsigt. Hulda blef hastigt illamående under natten, men är nu på morgon kry igen. På f. m. satte jag skaft på 3-ne afbrutna metallskedar, den ena skänkte jag till frun, den andra till Alma och den 3-dje till Hulda. På e....

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 12 T.

"D. 12 T. Klart, på morgon 17 gr. k. På f. m. var jag i Nolhagen med tidningar, samt återtog äldre tidningar. Rydberg körde hem ved från skogen. Vid m. t. 10 gr. kallt. På e. m. gjorde jag blanksmörja, Rydberg sålde sitt lilla gula sto till J. H. Österberg, och reste...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 11 M.

"D. 11 M. Första rättegångsdagen med Gäsene härad. 18 gr. kyla, strömoln, narigt. Voro Rydberg och jag vid tinget i Ljung. Några handlingar emottogs ej från någondera af parterna, utan saken dem emellan kommer att vid detta tinget afslutas. Jag slapp att vittna, men...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 10 S.

"D. 10 S. På m. halfklart nästan lugnt 12 gr. k. vid m. t. 10 gr. På e. m. klart var Petersson uppe hos mig. Karl Andersson i Gundlered var hos Rydberg. Flickorna Hulda och Nanny voro äfven en stund uppe hos mig och sågo i mina böcker." Hulda...

 

BookBeat

Över 200.000 ljudböcker på lager

Prova på GRATIS i två veckor. Klicka här.

ALLA BERÄTTELSERNA

KÄLLOR

Abraham Winka: En Gårds Historia

Linnar Linnarsson: Bygd By och Gård

Karl Eriksson: Gårdsägarn Torparn och Knekten

J. W. A. Yllander: Min dagbok året om 1889

Stig Svenssons memoarer: Bondeminnen

Stefans Hemsida

Svältornas Fornminnesförenings: årskrifter

Kyrkoböcker