VÄRRE ÄN DÖDEN

 Ett litet torp

Den här berättelsen som följer är hemskare än någon mordhistoria, ty den handlar om det käraste varje familj har; deras barn och hur de rycks ifrån en på grund av en hemsk obotlig sjukdom.

September 1857 kom att bli den värsta tänkbara mardröm för några familjer i Ljur och Ornunga. Dessa familjers existens slogs i spillror på bara två veckor.

DEN FRUKTANSVÄRDA RÖDSOTEN

 

Kyrkogård för hundra år sedan. Då fanns det inga gräsmattor 
Dysenteri, förr rödsot eller ”bållsjuka”, är en akut tarminflammation. Den kan orsakas av bakterier eller amöbor som oftast kommer in i matspjälkningskanalen genom att man äter infekterad mat. I tarmarna uppstår då en inflammation som allvarligt försämrar allmäntillståndet. Smittan sprids från dåligt vatten och mat men även direkt mellan människor.

De tre största utbrotten av rödsot inträffade 1772–73, 1808–09 och 1857. Sjukdomen var farligare och smittsammare än kolera, men fick ändå relativt liten uppmärksamhet.

HUSKURER

I huskurerna ingick lavemang, senapsdeg eller brännvinsindränkt gråpapper som skulle läggas på magen, oljedekokter och kräkrotspulver. Följde patienten läkarnas direktiv bedömdes hen ha goda chanser att överleva. Preventiva åtgärder för att förhindra smittspridning tycks inte ha intresserat vare sig läkarkåren eller myndigheterna vid den här tiden.

Även om rödsoten var både vanlig och orsakade stort lidande fanns det andra åkommor som oroade mer. När de första koleraepidemierna bröt ut i Europa i början av 1830-talet innebar sjukdomen ett för denna världsdel nytt och skräckinjagande hot.

Massiva åtgärder vidtogs. Först införde myndigheterna karantäner, senare under 1800-talet vidtogs främst sanitära åtgärder. En omfattande debatt flammade upp, både inom läkarkåren och i den framväxande tidningsbranschen, om hur man bäst stävjade epidemierna.

Rödsot gav aldrig upphov till samma genomgripande intresse – ändå kan vi i efterhand se att sjukdomen för Sveriges del skördade långt fler dödsfall än kolera. Under 1800-talet registrerades drygt 100 000 avlidna i rödsot, medan knappt 40 000 dog i kolera under samma tid.

Viktiga symtom är intensiv diarré och blod i avföringen. Andra vanliga symptom är magkramp, feber och smärta i ändtarmen. Mindre ofta förekommer också blodförgiftning och njursvikt. Rödsot var en vanlig sjukdom före 1900-talet.

LEDET

Ledet var ett litet torp söder om Iglabo sjö i Ljurs socken. Där bodde torparen Anders Bengtsson och hans hustru Maja, dotter till soldaten Johan Krus från Ryatorpet i Ornunga. Anders och Maja hade flyttat hit från Skanterna i Nårunga runt 1850. Anders hade haft en gård där och alltså varit hemmansägare, men hade han tvingats att flytta därifrån och till det enkla torpet Ledet.

Familjen bestod vid detta tillfälle av Anders 43 år, hustrun Maja 36 år och barnen Johanna Christina 13 år, August 10 år, Ulrika 7 år, Mathilda Josefina fyra och ett halvt år och Wilhelmina Charlotta, som var endast ett och ett halvt år gammal.


Lyckorna och Ledet 1857 klicka bilden för förstoring

I mitten av september 1857 blev alla barnen sjuka. De fick frossa och febern steg snabbt. När de fick kolik och blodig avföring förstod Anders och Maja att det var riktigt allvarligt.

Efter bara ett par dagar dog dottern Ulrika. Hon hade bara tre dagar kvar till att fylla sju år.

Anders och Maja förstod att det var en stor risk att det skulle sluta lika illa även för de andra barnen och bad därför prästen att vänta med begravningen.

Tyvärr besannades deras farhågor. Tre dagar senare dog fyraåriga Mathilda. Sorgen var oändlig i den lilla stugan. På bara ett par dagar hade två av deras små barn ryckts ifrån dem och de andra tre led av oerhörda plågor.

Redan dagen efter dog minstingen, Wilhelmina Charlotta. Hon fick aldrig uppleva sin tvåårsdag.

På fyra dagar hade tre av Anders och Majas barn dött i oerhörda smärtor och nu hade de endast två barn i livet; August, 10 år gammal och Johanna Christina som skulle fylla 14 år om en månad. Föräldrarna var utom sig av förtvivlan och sorg och själva försvagade av sjukdomen. De kunde inte göra något för barnen utom att be medan de såg livet försvinna ut ur de små kropparna.

De hade ännu inte begravt sina tre döda barn, men beslöt att göra det i hopp om att de båda som fortfarande var i livet skulle klara sig. Den 27 september följde de sina barn till graven.

Dagen efter blev Johanna Christina ännu svagare och den 29e september 1857 dog även hon.

Den 10-årige August mådde bättre och kanske skulle han klara sig varför Anders och Maja bestämde att låta begrava Johanna Christina redan dagen efter att hon dött.


Lotta på Torpet Ledet vid Iglabo sjö

När de återvände hem från Nårunga kyrka var det till ett tomt hem, där fyra av deras fem barn saknades och aldrig skulle komma tillbaka.

På Ledet föddes Carl Andersson 1827 och hans sju år yngre syster Kristina. De kom att bli involverade i en anna fruktansvärd historia många år senare på det närbelägna torpet Ledsbacken. Läs om detta här.

LYCKORNA

Samma dag som Johanna dog på Ledet, den 29 september 1857, dog även Alina, egentligen Mina Albertina, Pettersdotter, tre år gammal, på det närbelägna torpet Lyckorna. Hon blev tre år gammal. Hon var dotter till Petter Olofsson, ”Karla-Petter” och Anna Carlsdotter som var född på torpet.

Karla-Petter hade varit ägare ett par år, 1836-1839, av själva säteriet på Iglabo, men tvingats därifrån när han inte kunde betala. Han var dock en duktig odlare och skötte sitt torp exemplariskt. Läs mer om honom här.

KÄLLAREBACKEN

Källarebacken. Klicka bilden för förstoring.

Johannes Jonsson var hemmansägare på gården Källarebacken i Ljur. Han var gift två gånger. Den första hustrun hette Johanna Andersdotter och med henne fick han två barn, Kasper född 1847 och Henrik född 1849. Hustrun dog i barnsäng den 3 januari 1849 när sonen Henrik föddes.

Efter några år gifte Johannes om sig med soldaten Johan Sääfs dotter Anna-Maria.

Med Anna-Maria fick Johannes barnen:

  • Johan Aron, född 5/11 1853
  • Ulrika, född 1/4 1851
  • Alexander, född 13/4 1856
  • Ludvig, född 16/9 1858
  • Edit, född 2/2 1861
  • Ida Josefina, född 8/7 1862

Samtliga barn föddes på Källarebacken.

I början av september 1857 bestod familjen alltså av föräldrarna Johannes och Anna-Maria, Johannes barn från första äktenskapet, Kasper och Henrik, och barnen Johan Aron, Ulrika och Alexander, Anna-Marias barn.

Precis som familjen Anders Bengtssons familj på Ledet blir alla sjuka i rödsot.

Den 26 september 1857, fem dagar efter första dödsfallet på torpet Ledet, dör den sistfödde sonen, ett och ett halvt år gamle pojken Alexander.

Två dagar senare dör hans halvbröder Kasper och Henrik, som då var 10 respektive 8 år gamla.

Inom en vecka från det att familjen blev sjuk hade tre av barnen dött.

Sexåriga dottern Ulrika, född den förste april 1851 och brodern Johan Aron, som snart skulle fylla fyra år, överlevde katastrofen

Tragedierna i familjen var dock inte slut med detta.

Precis ett år efter att tre av familjens fem barn dött i rödsot föds sonen Ludvig och i början av februari 1861 kommer dottern Edit till världen.

Edit dör emellertid endast 16 dagar gammal.

Drygt ett år senare föds dottern Ida Josefina. Glädjen i familjen blev emellertid mycket kortvarig. En månad senare drabbas Ludvig, som nu var fyra år gammal, av en annan fruktad barnsjukdom, mässling, och dör efter några dagar.

Lidandet i familjen visste inga gränser. Efter bara ett par månader dör även den lilla Ida Josefina, endast fem månader gammal.

Johannes hade fått åtta barn. Sex av dem dog som barn.

Endast Ulrika och Johan Aron hann bli vuxna innan de dog.

Ulrika gifte sig den 27e juni 1875 på Källarebacken med August Andreasson från Åred Nedergården i Nårunga. Åtta månader senare föds deras son och Johannes och Anna-Marias dotterson Oskar Albin.

Tre veckor slår katastrofen till igen i familjen. Den 4e april 1876, åtta månader efter bröllopet, dör Anna-Maria, endast 25 år gammal. Dagen efter dör även sonen, Oskar Albin, blott 22 dagar gammal.

Vid det här laget har 7 utav 8 av Johannes och Anna-Marias barn dött och även deras enda barnbarn.

Den ende som är i livet är Anna-Marias förstfödde son Johan Aron. Han gifte sig Charlotta Larsdotter från Ornunga och de fick en dotter, som fick namnet Hilma Viktoria Aronsson. Johan Aron var 91 år gammal när han dog på Källarebacken. Hans hustru Charlotta blev ännu äldre och var 95 år när hon dog 1945,

YTTERLIGARE DÖDSFALL

Den hemska farsoten drabbar barnen hårt, men inte bara dem. Den andre oktober dör Andreas Pettersson på Skjutshagen under Tholsgården i Ljur. Han blev 36 år. Dagen efter drabbar olyckan familjen på torpet Källebacken. Då dör flickan Anna Charlotta Åman, som föddes den 20 november 1856 och alltså bara blev 11 månader gammal. Två dagar senare dör hennes mor, änkan Karin Larsdotter, född 1793. Hon blev 64 år gammal.

Bara på en enda dag, den femte oktober, dör 4 personer i rödsot.

Under resten av oktober månad dör ytterligare 10 personer i rödsot, däribland soldaten Anders Peter Stål, som blev 33 år.

Därefter la sig epidemin för denna gång….

Bilden nedan är både vacker och skrämmande. Den är vackert arrangerad, men det finns inget mer skrämmande än att se ett dött barn. Jag tvekade länge om jag skulle ta med den eller inte, men jag valde att göra det till slut eftersom det jag berättat om ovan var verklighet och hade en omfattning som är omöjlig att förstå. För oss ligger det långt bak i tiden, men faktum är att sådana här händelser utspelar sig på andra ställen i världen ännu i dag.

Vi kan dock anta att Anders och Maja på Ledet inte hade råd med en så här fin kista till sina döda barn.

Antagligen hade Johannes och Anna-Maria på Källarebacken inte det heller.

FAMILJERNA PÅ LEDET LYCKORNA OCH KÄLLAREBACKEN

LEDET

1850-1866

  • Anders Bengtsson f 15/3 1814 i Smedsgården Gundlered
  • h Maria Johansdotter f 1821 i Ryet Ornunga
  • d Johanna Christina f 27/10 1843 Ledet i Skantena död 29/9 1857 Ledet dog i ”rödsot”
  • s August f 25/9 1847 i Skantena
  • d Ulrika f 24/9 1850 Ledet död 21/9 1857 Ledet dog i ”rödsot”
  • d Mathilda Josefina f 28/2 1853 Ledet död 24/9 1857 Ledet dog i ”rödsot”
  • d Wilhelmina Charlotta f 16/4 1856 Ledet död 25/9 1857 Ledet dog i ”rödsot”
  • s Johan Aron f 21/9 1858 Ledet
  • d Emma Christina f 1861

Familjen kom hit 1850 från Skantena och emigrerade till USA 1866

LYCKORNA

1837–1887

  • Petter Olofsson f 27/3 1812 i Gundlered Västergården till Frälsegården
  • h Anna Carlsdotter f 1812 i Lyckorna se ovan död 1886
  • s Andreas f 1833 till Frälsegården
  • d Lovisa f 1836 g 58 i Frälsegården
  • s Benjamin f 1839 gift i Frälsegården
  • d Clara f 1842 g 69 m August Gabrielsson Ornunga Simonsgård
  • d Anna Charlotta f 1844 gift 1868 m August Östlund Horla
  • d Johanna Christina f 1846 lyst 1869
  • d Mathilda f 1849 död 1885 ogift
  • s Casper f 1851 gift 1880
  • d Mina Albertina f 1854 död 29/9 1857 i rödsot
  • s Leander f 1857 gift i Frälsegården

”Carla-Petter” friköpte torpet och tillköpte delar av Tolsgården och Frälsegården och fick ihop ett hemman. Se Frälsegården

KÄLLAREBACKEN

  • Johannes Jonsson, f 1822 Åred Nårunga d 5/11 1881 Källarebacken Ljur. Hemmansägare från 1850 till 5/11 1881 Källarebacken
  • h1 Johanna Andersdotter, f 7/11 1816 Lida Storegården Nårunga d 3/1 1849 Källarebacken
  • S Casper Johansson, f 27/4 1847 Källarebacken d 28/9 1857 Källarebacken ” rödsot10 år gammal
  • S Henrik Johansson, f 3/1 1849 Källarebacken d 28/9 1857 Källarebacken ” rödsot8 år gammal
  • h2 Anna Maria Svensdotter-Sääf, f 9/6 1818 Sävsjöos Ljur d 1/6 1890 Källarebacken Ljur
  • s Johan Aron Johansson, f 5/11 1853 Källarebacken d 20/1 1934 Källarebacken gm Johanna Charlotta Larsdotter, f 22/10 1849 Ornunga d 12/1 1945 Källarebacken
  • d Hilma Viktoria Aronsson, f 5/10 1881 Källarebacken d 6/7 1963 Borås Gustav Adolf
  • d Ulrika Johansdotter, f 1/4 1851 Källarebacken d 4/4 1876 Källarebacken g 27/6 1875 Källarebacken m August Andreasson, f 5/7 1848 Nedergården Åred Nårunga d 27/3 1887 Västergården Ljur. Hemmansägare från 1876 till 27/3 1887 i Västergården Ljur. Ulrika dog 8 månader efter bröllopet.
  • s Oskar Albin Augustsson, f 16/3 1876 Källarebacken d 5/4 1876 Källarebacken 3 veckor gammal. Han dog en månad efter modern.
  • s Alexander Johansson, f 13/4 1856 Källarebacken d 26/9 1857 Källarebacken ” rödsot1,5 år gammal
  • s Ludvig Johansson, f 16/9 1858 Källarebacken d 7/8 1862 Källarebacken ” mässling4 år gammal
  • d Edit Johansdotter, f 2/2 1861 Källarebacken d 18/2 1861 Källarebacken ” oangiven16 dagar gammal
  • Ida Josefina Johansdotter, f 8/7 1862 Källarebacken d 14/12 1862 Källarebacken ” ej angiven5 månader gammal

Christina Carlsdotter, född 18/6 1830 i Älmåsen, Ornunga var piga på Källarebacken från 1853 till 1857 då hon flyttade till Älmåsen.

Betygsätt berättelsen!

Betyg 4.9 / 5. Omdömen 10

Ingen som har tyckt till än

Dela med dig till dina vänner

FÖRSLAG BERÄTTELSER

DAGBOK

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 19 T.

"D. 19 T. halfklart, starkt töväder, slädföret bortskämt. På morgon gick Rydberg till Wårgårda. På e. m. klart. Högg jag ved åt mig. På afton 2 gr. k. Kl 10 kom Rydberg hem. Emil var i Wårgårda med potatis och fick der 6 kronor per tunna. Fredr. Gustafsson på Iglabo...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 18 M.

"D. 18 M. Mulet, lugnt, 2 gr. blidt. På f. m. voro A. Johansson i Eggvena Håkansg. med 2 hästar och A. Eriksson i Hoberg Postg. med 1 häst här och köpte virke. Rydberg körde hem bräder från Krutg. På e. m. var Rydberg i Norunga Prestg. hvarest förrättades auktion å de...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 17 S.

"D. 17 S. Mulet, nästan lugnt på m. 6 gr. k. På f. m. var jag i Nolhagen, en rätt tröttsam promenad, emedan snön största delen af vägen räckte till knävecken, på återvägen mötte jag kommunalnämndsordföranden Fredrik Andersson i Kättlingabo, som promenerande var på väg...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 16 L.

"D. 16 L. Strömoln, lugnt, på m. 6 g. kallt. På f. m. voro Rydberg och Emil ute och skottade upp vägen från Iglabo förbi Tolsg. till Ljur stom. Jag skottade vägar på gården, samt sågade och högg ved åt mig. Frun och Hulda hade tagit sig bak före (eller rättare)...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 15 F.

"D. 15. Fr. klart, lugnt, på m. 7 gr. kallt. På f. m. var jag i Långaredsboden, vid Ljurs bod mötte jag Ljurs snöplog förspänd med 4 hästar, hvars snöskottningsdistrikt räcker från Öna till Stommen. Strax hitom Långared mötte jag Långareds snöplog, äfven förspänd med...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 14 Th.

"D. 14 Th. Mulet på m. 5 gr. k., blåst och starkt yrväder, På e. m. 3 gr. blidt, starkare blåst och snöyra. Jag har hela dagen arbetat med att sätta skaft på skedar och knifvar. Hulda hjelpte Emil med tröskning. På afton, frun är orolig öfver att Rydberg ej hemkommer...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 13 O.

"D. 13 O. Strömoln på m. 11 gr. kallt. Något blåsigt. Hulda blef hastigt illamående under natten, men är nu på morgon kry igen. På f. m. satte jag skaft på 3-ne afbrutna metallskedar, den ena skänkte jag till frun, den andra till Alma och den 3-dje till Hulda. På e....

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 12 T.

"D. 12 T. Klart, på morgon 17 gr. k. På f. m. var jag i Nolhagen med tidningar, samt återtog äldre tidningar. Rydberg körde hem ved från skogen. Vid m. t. 10 gr. kallt. På e. m. gjorde jag blanksmörja, Rydberg sålde sitt lilla gula sto till J. H. Österberg, och reste...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 11 M.

"D. 11 M. Första rättegångsdagen med Gäsene härad. 18 gr. kyla, strömoln, narigt. Voro Rydberg och jag vid tinget i Ljung. Några handlingar emottogs ej från någondera af parterna, utan saken dem emellan kommer att vid detta tinget afslutas. Jag slapp att vittna, men...

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 10 S.

"D. 10 S. På m. halfklart nästan lugnt 12 gr. k. vid m. t. 10 gr. På e. m. klart var Petersson uppe hos mig. Karl Andersson i Gundlered var hos Rydberg. Flickorna Hulda och Nanny voro äfven en stund uppe hos mig och sågo i mina böcker." Hulda...

 

BookBeat

Över 200.000 ljudböcker på lager

Prova på GRATIS i två veckor. Klicka här.

ALLA BERÄTTELSERNA

KÄLLOR

Abraham Winka: En Gårds Historia

Linnar Linnarsson: Bygd By och Gård

Karl Eriksson: Gårdsägarn Torparn och Knekten

J. W. A. Yllander: Min dagbok året om 1889

Stig Svenssons memoarer: Bondeminnen

Stefans Hemsida

Svältornas Fornminnesförenings: årskrifter

Kyrkoböcker