TRAGEDIN PÅ HAGA

FRIDA

Stora Långared Foto Gustaf Ewald Vänersborgs Museum

FRIDA IDA ADA ALMINA

Haga på Stora Långareds mark innehades på 1870-talet av Lars Andersson. Denne hade varit sågare vid den gamla sågen vid Ljurs kvarn och därifrån hade han fått namnet ”Såge-Lars”. Kvarnen innehades vid denna tid av ”Ljurskamjölnaren”.

Sonen Frans Viktor övertog hemmet. Han gifte sig sedan med Hanna Johansson från Öna Sörgården i Nårunga och övertog hustruns hem.

Haga överläts då till Ivar Blomgren och hans hustru Elsa, född Frisk. Deras son Erik född 1930 övertog stället.

Lars Andersson föddes den förste december 1831 i Nårunga. Han gifte sig med Clara Svensdotter som var född den 30/5 1843. Hon var dotter till Sven Emanuelsson från Hasselhagen i Skogsbygden och Stina Svensdotter född 1800 i Åreds Mellomgård.

1888 flyttade de från gården till ett torp under Haga.

De fick nio barn, 6 flickor och 3 pojkar. Samtliga barnen föddes på Haga.

Den förste pojken, Johan Emil föddes när Clara var 20 år gammal och Lars 32 år.

Johan Emils syster Ida föddes två och ett halvt år senare, den 10 januari 1866. Ida hann dock bara bli 16 månader gammal innan hon dog och begravdes av pastor Lundqvister.

Ett drygt år efter Idas död fick paret en ny dotter, som även hon fick namnet Ida. Hon föddes mitt i sommaren 1868, den 25 juli, på Haga Stora Långared. Efter bara 10 månader gick Ida bort den 9/5 1869 i mässling.

Ett år senare föddes nästa dotter som fick namnet Ada. Hon dog i scharlakansfeber, endast 4 månader gammal.

Inom ett och ett halvt år hade Lars och Clara förlorat tre av sina fyra barn. Efter att samtliga tre flickor dött som småbarn, levde endast Johan Emil, som nu var sju år gammal.

Den 22 januari 1872 föddes en fjärde dotter och hon fick namnet Almina. Den 8 maj 1874 dog hon endast två år gammal. Även hon dog i den fruktade sjukdomen scharlakansfeber.

Tre veckor senare, den 1 juni 1874, senare dog familjens förstfödde son Johan Emil i lunginflammation. Han var då 11 år gammal. Lars är 43 år och Clara 31. 1874 har du hunnit få 5 barn, men samtliga har dött.

Fotografiet från 1913 visar några barn från Jeppetorps fattiggård norr om Grythyttan i Bergslagen

Nästan exakt år efter att Lars och Claras samtliga fem barn dött föddes dottern Frida på Claras födelsedag den 30 maj 1875. Kanske fick hon namnet Frida för att hedra och komma ihåg Ida och senare Ada, som båda dött. När Frida var 19 år gammal flyttade hon till Ornunga Algutsgärde och blev piga. Hon gifte sig 1903 med Johan Leonard Lindgren i hans andra gifte. Han hade tidigare varit gift med Ada Maria Svantesson. Frida och Johan bodde på Lida Storegården Wästerlid.

1878 fick Lars och Clara en son vid namn Henning Robert. Han föddes den 4 augusti. Lars var då 47 år och Clara 35.

Tre år senare, den 13/12 1881, fick de en dotter, som fick namnet Hanna Olivia.

Vid det här laget hade familjen mist 5 barn och hade tre barn i livet, Frida, Henning Robert och Hanna Olivia. Olyckan slog dock snart till igen. Den 23 mars 1882 dog även Hanna Olivia endast tre månader gammal. Pastor L J Källdal uppger dock ingen dödsorsak.

Den 18 april året efter föddes sonen Frits Viktor.

Frida var då 8 år gammal och Henning Robert var 5 år. Den senare dog 1905 och var då 27 år.

Frida fick leva tills hon var 41 år gammal.

Torpet Lunnen eller Lunnatorp på Brogårdens (vid Alingsås) ägor

Foto Torsten Fält Falbygdens Museum

Frits Viktor tog först över faderns torp, men tvingades nästan omedelbart ta ett drängjobb, först på Sävsjöos och senare i Borås. Innan han flyttade till Borås gifte han sig med Hanna Elisabet Linnarsdotter från Öna Sörgården (Öna 1:3) i Nårunga. Han dog 8/1 1949 i Nårunga och blev alltså 66 år.

Lars levde tills han var 89 år gammal och Clara blev 79 år. När de båda dog levde endast den sistfödde sonen Frits Viktor. Alla de andra 8 barnen hade gått ifrån dem långt tidigare.

Ida dog alltså av mässlingen, Ada och Almina av scharlakansfeber och Johan Emil av lunginflammation. Infektionssjukdomar var på den här tiden dödliga och skördade många offer, speciellt bland de fattiga torparna.

MÄSSLING

Mässling har funnits i Sverige så långt vi kan se. Den är välkänd på 1800-talet, men används som diagnos även i 1600- och 1700-talens begravningslängder.

Första mässlingsfallet, belagt i en begravningslängd, är från Lima, Dalarna, år 1646.

Sett till hela sjukdomspanoramat är inte mässling en av de värsta sjukdomarna som härjar i Sverige vid den här tiden. Jämfört med pest, tyfus, dysenteri och senare kolera är det en relativt snäll sjukdom. Även om människor dog av mässling så påverkade den inte demografin såsom till exempel pesten eller smittkoppor, som bröt ut var sjätte till sjunde år under hela 1700-talet och dödade mängder av barn.

Från 1800-talet förekom mässlingsepidemier med fem till tio års mellanrum och de som drabbades värst var barn i förskoleåldern.

Mässling, kikhosta och schalakansfeber var stora sjukdomar som var några av de största dräparna under början av 1800-talet.

Epidemiutbrott som drabbade småbarn var något som inträffade i varje familj någon gång under 1800-talet. Och att ett barn dog i en infektionssjukdom drabbade var och varannan.

Under andra hälften av 1800-talet och in på 1900-talet minskar mässling och övriga infektionssjukdomar successivt.

SCHARLAKANSFEBER

Vänersborg infektionssjukhus öppnat 1920 för framför allt difteri och scharlakansfeber

Scharlakansfeber var mycket utbredd och elakartad i Sverige under åren 1850 – 1890 med 30% dödlighet.

Scharlakansfeber är en infektionssjukdom orsakad av streptokocker. Scharlakansfeber drabbar främst barn. Den var före penicillineran en fruktad infektionssjukdom med icke ringa dödlighet och med hög frekvens av komplikationer, speciellt reumatisk feber, hos överlevande.

Under senare delen av 1800-talet var scharlakansfeber den infektionssjukdom som vållade flest dödsfall i Sverige; 1861–90 avled 86 700 personer, vilket innebar en dödlighet bland de insjuknade på över 30%.

 

FAMILJEN LARS ANDERSSON LJUR STORA LÅNGARED HAGA

  • Torp Lars Andersson f 1/12 1831 Nårunga d 13/11 1920, 89 år gammal
  • h Clara Svensdotter f 30/5 1843 Loco d 21/9 1922, 79 år gammal
  • s Johan Emil f 12/7 1863 loco d 1/6 1874 död 11 år gammal
  • d Ida f 10/1 1866 Haga d 27/5 1867 död 16 månader gammal
  • d Ida f 25/7 1868 Haga d 9/5 1869 död 10 månader gammal
  • d Ada f 7/7 1870 Haga d 25/11 1870 död 4 månader gammal
  • d Almina f 22/1 1872 Haga d 8/5 1874 död 2 år gammal
  • d Frida 30/5 1875 Haga g 6/6 1903 med Johan Leonard Lindgren i hans andra gifte (första giftet med Ada Maria Svantesson) Lida Storegården Wästerlid lägenhet, d 25/8 1916 Nårunga Lida Storegården Wästerlid lägenhet död 41 år gammal
  • s Henning Robert f 4/8 1878 Haga d 28/4 1905 död 27 år gammal 
  • d Hanna Olivia f 13/12 1881 Haga d 23/3 1882 död 3 månader gammal
  • s Frits Viktor f 18/4 1883 Haga d 8/1 1949 Nårunga

1902 till Sävsjöos som dräng

1903 tillbaka till Haga

tillbaka till Sävjöos

27/12 1924 gm Hanna Elisabet Johansdotter Öna Sörgården Nårunga

1928 från Sävsjöos till Borås som dräng

 

Betygsätt sidan!

Betyg 3.7 / 5. Omdömen 3

Ingen som har tyckt till än

Dela med dig till dina vänner

DAGENS BERÄTTELSE

DAGBOK 1889

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 19 T.
"D. 19 T. halfklart, starkt töväder, slädföret bortskämt. På morgon gick Rydberg till Wårgårda. På e. m. klart. Högg jag ved åt mig. På afton 2 gr. k. Kl 10 kom Rydberg hem. Emil var i Wårgårda med potatis och fick der 6 kronor per tunna. Fredr. Gustafsson på Iglabo...

ALLA BERÄTTELSER

KÄLLOR

Karl Eriksson ”Gårdsägarna Torparn och Knekten”

Abraham Winka: ”Iglabo – En gårds historia”

J W A Yllander: ”Min dagbok året om 1889”

Svältornas Fornminnesförening: årsskrifter

ArkivDigital: Kyrkoböcker

Linnar Linnarsson: Ett flertal skrifter