MORDET PÅ ÅSGÄRDE

Geometrisk Karta över Åsgärde 1708. Klicka på kartan för en förstoring.

ÅSGÄRDE 1849

Åsgärde i Nårunga är en gård i Nårunga Socken, precis i gränsen till Horla och Ljurs socknar.

1744 ansökte Jonas Alströmer om att få gården utbytt från kronogård till skattegård. Den brukades vid denna tid av bonden Per Torstensson.

I mitten av 1800-talet var Johannes Larsson från Kämpagården i Ljur och hans hustru Stina Eriksdotter ägare efter att ha ärvt gården av Johannes far, Erik Persson.

Johannes och Stina hade bland annat en son, Anders, född 1819 som näst äldsta barn i en stor barnaskara.

Modern karta över delar av Nårunga, Ljur och Ornunga. Åsgärde och Vangklev syns på vänster sida av karatan

Sonen Anders gjorde dagsverken på den närbelägna Vagnklev. Den 22e oktober 1849 hade Anders varit och tagit upp potatis där och på kvällen när han var på väg hem till Åsgärde den korta sträckan från Vagnklev tillsammans med den dubbelt så gamla backstugesittaren Anders Svensson på Sumpängen under Åsgärde, uppstod det handgemäng dem emellan och den äldre mannen gav Anders ett antal hugg i huvudet med potatishackan.

Blödande och vacklande i kvällsmörkret tog sig Anders Johansson till närmaste hus och medan blodet sprutade ur ett flertal sår i huvudet sjönk han stapplande ihop på marken.

Hans sista ord i livet var: ”Jag tror Sûmpel slo ihjôl mäk”

 

Dödsbok för Anders Johansson 22/10 1849ss ”Ihjälslagen”

De båda männen var släktingar genom att den mördade Anders Johanssons far var gift med en Stina Eriksdotter och den äldre Anders gift med hennes syster Britta.

Antagligen på grund av att de var släkt gjordes ingen utredning och det blev heller ingen rättegång och därmed blev ingen dömd för mordet på Åsgärde.

Minnesstenen

På platsen för mordet står det en minnessten. På framsidan kan man läsa årtalet 1819 samt AIS, vilket är Anders initialer; Anders Iohan Son. Det står även förkortningen IÅSN, vilket betyder I ÅSgärde Nårunga.

På baksidan finner man förkortningarna FEK och SUA. Vad den första förkortningen betyder vet vi inte men den andra hänvisar troligtvis till SUmpÄngen, bakstugan där Anders Svensson, den förmodade mördade, bodde.

Stenen låg i många år söndrig i en närliggande stenmur, men har den rests av de närboende och är idag ett minne av en dunkel händelse för länge sedan.

Låt oss försöka oss på att vara lite detektiver och ta reda på vem som var mördaren:

Anders var son till Johannes Larsson från Kämpagården i Ljur och Stina Eriksdotter född 1792 i Åsgärde, dotter till Erik Persson och hans hustru Kerstin Svensdotter. Johannes och Stina hade övertagit gården från svärföräldrarna.

Backstugan Sumpängen låg på Åsgärdes mark intill missionshuset och där bodde vid denna tid Anders Svensson från Oryd med hustrun Britta Eriksdotter född i Åsgärde. Stina och Britta var systrar och döttrar till Erik Persson och Kerstin Svensdotter i Åsgärde.

Anders och Britta hade barnen Johannes, född 1830 och död som femtonåring 1845, Anders Petter, född 1833, Maja Stina född 1837, Johanna Christina, född 1840 och Johannes född, född 1847.

Om Anders i sin sista mening försökte säga att någon från Sumpängen slagit ihjäl honom skulle det antagligen bara kunna vara antingen fadern i familjen, Anders Svensson eller någon av sönerna Johannes och Anders Petter. Johannes var 19 år och Anders Petter bara 16 år, så det är inte troligt att det var den senare.

Då återstår två troliga gärningsmän; Anders Svensson och sonen Johannes. Eftersom den ihjälslagne Anders Johansson benämnde förövaren som ”Sumpel” tyder detta på att det borde varit ägaren själv, nämligen Anders Svensson.

Betygsätt sidan!

Betyg 4.4 / 5. Omdömen 12

Ingen som har tyckt till än

Dela med dig till dina vänner

IGLABO

Iglabo är i en liten vacker by vid kanten av Iglabo sjö strax utanför Vårgårda. På 1600-talet fanns här bara en gård, vilken gjordes till säteri av adelsmannen Nils Nilsson Stiernflycht.

Här "föddes" det unika äpplet "Iglabo Stött" år 1687 och det finns fortfarande kvar på en del gårdar runt omkring och givetvis även i Iglabo.

De viktigaste ägarna till Iglabo har varit adelsfamiljerna Igelström, Stiernflycht, von Schwartzenhoff och Ridderbielke. Läs mer om Iglabos samtliga ägare.

Läs dagens spännande berättelse.

Klicka på bilden nedan så öppnar sig sidan med dagens spännande berättelse.

ROLF BERÄTTAR

Se kortfilmerna där Rolf berättar om adel och torpare, säterier och gårdar, hemskheter och trevliga episoder från förr.

DAGBOK 1889

1889: Februari D. 22 Fr.
"22 Fr. Klart, lugnt, på m. 12 gr. kyla. På f. m. var jag i Nolhagen. Vid 14 m. t. 7 gr. k. i skuggan. På e. m. mulet med något yrväder. Jag arbetade med bokklistring, jag gjorde äfven en virkkrok (eller virknål) åt Hulda. Rydberg stökade med sina redskap. Frun...

ALLA BERÄTTELSER

KÄLLOR

Karl Eriksson “Gårdsägarna Torparn och Knekten”

Abraham Winka: “Iglabo – En gårds historia”

J W A Yllander: “Min dagbok året om 1889”

Svältornas Fornminnesförening: årsskrifter

ArkivDigital: Kyrkoböcker

Linnar Linnarsson: Ett flertal skrifter