KÖTTSLIGT UMGÄNGE

Norra Vånga gästgivaregård och Tingshus Foto Sanfrid Welin

UTOMÄKTENSKAPLIGT SEX 1752

Pigan Maria Eriksdotter och drängen Bengt Persson anklagades för att ha ”plägat köttsligt umgänge” och eftersom de ej var gifta ansågs det som ett straffbart brott. Dessutom anklagas Maria för att ha dödat sitt nyfödda barn.

Hon erkänner att de vid pingsttiden 1752 börjat ”plägat köttsligt umgänge” och att hon förstått att hon var gravid framåt jul när hon ”länge saknat sin vanliga qvinnosjuka”.

Inte långt innan hon skulle föda råkade hon stöta till mangeln med magen och kände omedelbart smärta. Det tog bara någon dag så fick hon missfall. Det framfödda barnet påstår hon dock vara dödfött och betydligt mindre än ett normalt barn.

Hon försökte dränka fostret i brunnen men lyckades inte varför hon gav det till svinen som åt upp det. Därigenom menade hon att hon inte begått något brott.

RÄTTEGÅNG I NORRA VÅNGA

Gäsene tingshus från 1766 Foto Birgitta Saunders

Rättegången börjar med en samlad gudstjänst och därefter efterlyses tingsfrid av häradshövdingen.

På plats finns nämndemännen som har ansvaret för att döma i fallet.

LÄGERSMÅL

Nittonåriga pigan Maria Eriksdotter är tillsammans med drängen Bengt Persson anklagade för att ha begått ett så kallat ”lägersmål”, vilket innebär att de har haft sex utan att vara gifta. Detta var ett vanligt brott på den här tiden. Brottet blev bekräftat genom att kvinnan blev gravid.

Maria sitter redan i fängelse i väntan på förhör eftersom hon även misstänks för att ha dödat barnet. Om hon ”bara” begått lägersmål hade hon antagligen varit på fri fot fram till rättegången.

Vid rättegången förhörs Maria och svaren antecknas noga, vilket däremot inte frågorna i regel gjordes.

Piga Foto August Christian Hultgren

ERKÄNNER

Första vittnet är kapten Bagge, som är den som initierade processen mot Maria genom att han misstänkte barnamord och anmälde detta till länsman. Han säger att många vägrade att gå till brunnen för att hämta vatten eftersom man visste att Maria dränkt sitt foster. Man hade hört barnaskrik vid brunnen.

UPPSÅT ATT GIFTA SIG

Drängen Bengt förhörs också. Han säger att han och Maria haft för avsikt att gifta sig, men erkänner samtidigt att de haft sexuellt umgänge.

Rätten ajourneras inför nästa ting som skall vara om några veckor så att man skall kunna förhöra några andra personer.

Maria fick återvända till kronofängelset i Mariestad i väntan på tinget.

Anteckningarna om Maria Eriksdotter och Bengt Persson finns i Skånings härads dombok. Förutom deras egna berättelser finns flera vittnesuppgifter.

UPPMANAR TILL BEKÄNNELSE

När rättegången återupptas i början på maj kallar Länsman Åwall först pigan Rangela Andersdotter. Hon säger sig inte ha märkt något när de arbetat vid mangeln.

Två andra pigor vittnar om Marias graviditet.

Med hjälp av prästen försöker man få Maria att erkänna att barnet varit vid liv och att hon dödat det, vilket hon inte gör.

DOMEN

Mariestad länscellfängelse 1890-1900 Foto Eriksen

Några veckor senare samlas rätten igen, men Maria ändrar inte sitt vittnesmål. Hon påstår fortfarande att barnet var dödfött.

Efter överläggningar kommer rätten fram till att Maria inte gjort sig skyldig till mord på sitt barn. Anledningen till den friande domen är att hon och Bengt kommit överens om att giftas och att hon inte försökte dölja havandeskapet. Det verkar inte ha funnits motiv för henne att döda barnet.

Hon måste dock bikta sig inför församlingen i Vånga kyrka och utstå ett spöstraff, som straff för att hon gömt fostret.

Även drängen Bengt Persson döms för att ha haft utomäktenskapligt sex. Hans straff blev två daler silvermynt.

Vi vet inte om Maria och Bengt överklagade sina straff men enligt domboken fördes Maria efter tinget tillbaka till kronofängelset i Mariestad och vi vet inte heller om och var spöstraffet utdelades.

Betygsätt sidan!

Betyg 4.6 / 5. Omdömen 25

Ingen som har tyckt till än

Dela med dig till dina vänner

IGLABO

Iglabo är i en liten vacker by vid kanten av Iglabo sjö strax utanför Vårgårda. På 1600-talet fanns här bara en gård, vilken gjordes till säteri av adelsmannen Nils Nilsson Stiernflycht.

Här "föddes" det unika äpplet "Iglabo Stött" år 1687 och det finns fortfarande kvar på en del gårdar runt omkring och givetvis även i Iglabo.

De viktigaste ägarna till Iglabo har varit adelsfamiljerna Igelström, Stiernflycht, von Schwartzenhoff och Ridderbielke. Läs mer om Iglabos samtliga ägare.

Läs dagens spännande berättelse.

Klicka på bilden nedan så öppnar sig sidan med dagens spännande berättelse.

ROLF BERÄTTAR

Se kortfilmerna där Rolf berättar om adel och torpare, säterier och gårdar, hemskheter och trevliga episoder från förr.

DAGBOK 1889

1889: Februari D. 22 Fr.
"22 Fr. Klart, lugnt, på m. 12 gr. kyla. På f. m. var jag i Nolhagen. Vid 14 m. t. 7 gr. k. i skuggan. På e. m. mulet med något yrväder. Jag arbetade med bokklistring, jag gjorde äfven en virkkrok (eller virknål) åt Hulda. Rydberg stökade med sina redskap. Frun...

ALLA BERÄTTELSER

KÄLLOR

Karl Eriksson “Gårdsägarna Torparn och Knekten”

Abraham Winka: “Iglabo – En gårds historia”

J W A Yllander: “Min dagbok året om 1889”

Svältornas Fornminnesförening: årsskrifter

ArkivDigital: Kyrkoböcker

Linnar Linnarsson: Ett flertal skrifter