EN KISTA AV GULD

Jordberga gods

Elinor Krabbe berättade:

Jag är född Krabbe,

När jag 8 eller 9 år tog pappa med oss till Jordberga gods där den dåvarande ägaren visade oss runt.

Vilken upplevelse som liten flicka, dessa vackra rum. Här kunde nog prinsessor bo. Jag vet att man var andäktig och satt på kanten av de vackra möblerna. Vi blev bjudna på saft och vågade knappt dricka för man var så rädd att spilla.

Det fanns en öppen spis i gigantiska mått med Krabbes vapen i. Den var så stor att man kunde krypa in i den.

KRABBE ÄTTERNA

Om den linjen på Krabbesläkten tillhör oss vet jag inte. Krabbe är adlat i två (tre/Red. Anm.) omgångar (Krabbe af Svaneby Nr 46, introducerad på Riddarhuset 1625, Krabbe af Krageholm Nr 21, introducerad 1664 och Krabbe Nr 2149, introducerad på Riddarhuset 1789/Red. anmärkning) och har en av de äldre vapensköldarna i riddarhuset.

Släkten kommer ifrån början från Danmark och har en mycket tragisk historia.

Gamle Krabbe blev adlad av Sveriges konung (kan inte årtal) men adeln i Sverige gillade inte detta och baktalade därför Krabbe för spioneri. Han blev då tagen och ställd inför rätta. Han blev dömd för spioneri och arkebusering på Malmö stortorg. Men det kom till kungens kännedom att det var baktaleri från den svenska adeln och det skickades ut en kurir för att stoppa arkebuseringen.

Men denna kurir kom för sent.

ARKEBUSERAD

Krabbe blev avrättad och hans änka som ägde Marsvinsholm och var född Marsvin, sålde Marsvinsholm och bosatte sig i ett mindre hus på ägorna. Hon ska ha murat igen alla fönster förutom det som var mot Malmö stortorg och sörjt sig till döds.

För pengarna hon fick vid försäljningen av sitt gods så lät hon tillverka en kista i rent guld med fantastiska figurer och ornament på.

Den stod i Krabbes kyrka (även den kyrkan besökte jag som barn med min familj).

Kistan var så värdefull och besökare bröt av figurerna bla vingar på på änglarna mm.

Då bestämdes det att kistan skulle grävas ner på hemlig plats, och så blev det. Ingen visste var kistan tog vägen.

Gudstjänsterna i kyrkan fortsatte och under predikningarna stod prästerna i predikstolen och skrapade med fötterna.  Då fick någon se att det var något som glimmade till. Kistan var alltså nedgrävd under predikstolen. Kistan grävdes upp och står numera i Krabbes kyrka bakom galler till beskådning. (Den såg jag som barn).

Och jag kommer ihåg herren som visade oss kyrkan, han hade dessutom döpt en av sina hästar till Krabbe. Alla dessa personer som vi i vår familj mötte under denna korta resa var mycket trevliga och tillmötesgående och delade med sig av denna fantastiska historia.

Och jag som alltid älskat historier, sagor, myter, sägner mm sög åt mig som en törstig björk, och gör fortfarande.

Det verkliga livet är verkligen ofta mer spännande än dikten.

JÖRGEN KRABBE

(21/8 1633 Varberg – 26/1 1678 Malmö)

Jörgen, naturaliserad Krabbe af Krageholm [friherre Krabbe, men ej introducerad], till Krageholm samt Ingelstorp i Ingelstorps socken, Kristianstads län och Baldringe i Baldringe socken, Malmöhus län. Född 1633-08-21 på Varberg.

Efter utländska resor sekreterare i danska kansliet, men lämnade denna sin anställning vid Skånes avträdelse och blev svensk undersåte 1658.

Introducerad 1664-06-14 på svenska riddarhuset under nr 21 bland adelsmän.

Friherre 1676-01-12 (ej introducerad).

Blev för det han under kriget stämplat för Danmark dömd från liv, ära och gods 1677-11-06. Arkebuserad 1678-01-26 i Malmö och slöt, såsom barnlös, själv sin svenska adliga ätt.

”Han gjorde, efter Skånes övergång, svenska kronan stora penningförsträckningar och stod en tid i konung Carl XI:s synnerliga nåd samt fick skriftlig försäkran att bliva antingen landsdomare i Skåne eller vice president i Göta hovrätt.”

Gift 1661-08-25 i Malmö med Jytte Tott, född 1644, död 1707, dotter av danska riksrådet och befallningsmannen på Malmö slott Otto Tott, till Näs, Sövde och Eriksholm, och hans 2:a fru Dorte Holgersdotter Rosenkrantz, samt syster till Knut Tott, naturaliserad Tott.

Betygsätt sidan!

Betyg 1 / 5. Omdömen 1

Ingen som har tyckt till än

Dela med dig till dina vänner

DAGENS BERÄTTELSE

DAGBOK 1889

J. W. A. YLLANDERS DAGBOK 1889: Februari D. 19 T.
"D. 19 T. halfklart, starkt töväder, slädföret bortskämt. På morgon gick Rydberg till Wårgårda. På e. m. klart. Högg jag ved åt mig. På afton 2 gr. k. Kl 10 kom Rydberg hem. Emil var i Wårgårda med potatis och fick der 6 kronor per tunna. Fredr. Gustafsson på Iglabo...

ALLA BERÄTTELSER

KÄLLOR

Karl Eriksson ”Gårdsägarna Torparn och Knekten”

Abraham Winka: ”Iglabo – En gårds historia”

J W A Yllander: ”Min dagbok året om 1889”

Svältornas Fornminnesförening: årsskrifter

ArkivDigital: Kyrkoböcker

Linnar Linnarsson: Ett flertal skrifter