Berghems kyrka och Prästgård

En kamp för hustruns värde

Eric Bergin

År 1660 högg Eric Bergin ihjäl sin bror Daniel. Deras fader hette Gunnar Berginus och moder var Anna Molithæa Kaxe. Sonen Eric var faderns adjunkt och han friade till en illa beryktad flicka i Skövde. Hon var ”hustru Reginas dotter”. Daniel var däremot förlovad med en adlig änka. Detta gav anledning till en tvist mellan bröderna. Det handlade om vems hustru skulle få sitta främst i kyrkan. Daniel sa: ”såsom de äro qvinnor till, få de fuller skålerne”. Detta gjorde Eric väldigt uppretad, varpå han grep en kniv och stötte den fem gånger i Daniels rygg, som därmed föll ner död framför faderns kammardörr den 22 juli 1660.

Eric flydde till Danmark men kom snart tillbaks till Sverige för han tänkte åka vidare till Norge. Han blev dock gripen och fördes till Skövde, där han dömdes till döden.

Han halshöggs 1661.

Både fadern och andra trodde att Eric fått en trolldryck av ”hustru Regina”.

Gunnar Berginus

Eric och Daniels fader Gunnar var född 1589 i Berghems prästgård, Marks härad.

År 1609 begav sig Gunnar Bergin ut i världen för att studera. Han började sin bana i Greifswald där han disputerade två gånger, den 5 oktober 1609 och den 24/1 1610 under professor mag. Johannis Trygopheri (1580–1626, professor i historia).

Den 30 oktober 1613 skrevs Gunnar Bergin in vid universitetet i Wittenberg och tog där en magisterexamen den 20/9 1614. Han ska också ha tagit 34 kandidater där under professorn Ambrosius Rhodius (1577–1633, professor bland annat matematik).

Efter detta bevistade Gunnar Bergin många olika tyska universitet: Rostock, Leipzig, Giessen, Helmstadt och sedan återigen Greifswald. På dessa olika universitet fick han umgås med många stora och lärda män.

Gunnar Bergin kom till Stockholm år 1615 och i en av hans böcker har rikskanslern och greven Axel Oxenstierna hedrat honom med orden: ”Människolivet är liksom ett spel med tärningar. Om det som du mest behöver inte faller ut, Bör du själv rätta till det som ödet gav.”

Under dessa rader har den lärda doktor Johan Messenius skrivit: ”Ett liv utan lärdom är döden, och en levande människas begravning.”

År 1620 (det finns även uppgifter om år 1615) blev Gunnar Bergin rektor för Skara katedralskola.

Han prästvigdes år 1621 av biskopen i Skara, Sveno Svenonis och efter att ha varit rektor i cirka sju år blev han prost och kyrkoherde i Skövde stad med tillhörande kontrakt.

Giften

  1. Cirka 1620 med Anna Molithaea.
  2. Cirka 1649 med den adliga jungfrun Margareta Lenck.

Gunnar Bergin dog måndagen den 11.2 1661. Dagen innan hade han hållit en märklig predikan i Skövde stads kyrka om arbetarna i Wingården.

Gunnar Bergin begravdes av biskopen Mag. Hans Kempe.

Gunnar Bergins barn med Anna Molthaea:

Elisabeth (1623 Skövde-1658 Skövde)

Gm Andreas Ambjörnsson Omoenius (25/3 1608 Öms-6/9 1684 Biskop

Christina (11/1627 Skövde-11/1696 Kyrkefalla

Gm 15/8 1643 Joen Larsson Uplänning Björnberg (Nr 359)(11/3 1589 Bogesund-31/12 1663)

Britta (1629 Skövde-)

Maria (1630 Skövde-)

Gm1 1648 Jonas Salanus (12/1 1622 Uppsala—12/1 1652 Skara

Gm2 Peter Rigman

Eric Bergin (1632 Skövde1661 Skövde)

Högg ihjäl sin bror Daniel 1660. Halshuggen 1661

Mathias (1634 Skövde-)

Daniel Bergin (1635 Skövde-1660 Skövde)

Blev mördad av sin bror Eric 1660

Malin Bergin (1636 Skövde)

Gm Jonas Brink

Catharina Bergin (1640 Skövde-1674 Norra Vånga)

Gm1 1657 Joh. Rhydelius (13/7 162120/1 1669)

Gm2 Henr. Schyherin (-28/6 1696) son till Haqv. Andrese, Skölvene

Johannes Jan (10/5 1643 Skövde-4/18 1716 Skölvene)

Gm Margareta Schylverin

Källor

– www.skarastiftshistoria.nu/Medlemsblad1002.pdf , nedskriven artikel om Gunnar Bergin av prästen Anders Bidberg år 1758 utifrån Gunnar Bergins egna dag- och reseböcker.

– Svenska adelns ättartavlor

HUGGER IHJÄL BRODERN

Betygsätt sidan!

Betyg 5 / 5. Omdömen 1

Ingen som har tyckt till än

Dela med dig till dina vänner

IGLABO

Iglabo är i en liten vacker by vid kanten av Iglabo sjö strax utanför Vårgårda. På 1600-talet fanns här bara en gård, vilken gjordes till säteri av adelsmannen Nils Nilsson Stiernflycht.

Här "föddes" det unika äpplet "Iglabo Stött" år 1687 och det finns fortfarande kvar på en del gårdar runt omkring och givetvis även i Iglabo.

De viktigaste ägarna till Iglabo har varit adelsfamiljerna Igelström, Stiernflycht, von Schwartzenhoff och Ridderbielke. Läs mer om Iglabos samtliga ägare.

Läs dagens spännande berättelse.

Klicka på bilden nedan så öppnar sig sidan med dagens spännande berättelse.

ROLF BERÄTTAR

Se kortfilmerna där Rolf berättar om adel och torpare, säterier och gårdar, hemskheter och trevliga episoder från förr.

DAGBOK 1889

1889: Februari D. 22 Fr.
"22 Fr. Klart, lugnt, på m. 12 gr. kyla. På f. m. var jag i Nolhagen. Vid 14 m. t. 7 gr. k. i skuggan. På e. m. mulet med något yrväder. Jag arbetade med bokklistring, jag gjorde äfven en virkkrok (eller virknål) åt Hulda. Rydberg stökade med sina redskap. Frun...

ALLA BERÄTTELSER

KÄLLOR

Karl Eriksson “Gårdsägarna Torparn och Knekten”

Abraham Winka: “Iglabo – En gårds historia”

J W A Yllander: “Min dagbok året om 1889”

Svältornas Fornminnesförening: årsskrifter

ArkivDigital: Kyrkoböcker

Linnar Linnarsson: Ett flertal skrifter