ALLA BERÄTTELSER

LIVET PÅ LANDET

Stor ladugård med halmtak hos August Andersson, Nolåsen, Töreboda, 1913

Vem kan väl bättre beskriva hur det gick till på en gård på landet i Västergötland under slutet av 1800-talet än en äkta västgöte? Så låt oss ryckas med till tonerna av äkta västgötska.

”Far hade ett mindre jordbruk och gjorde tofflor hemma på kvällarna för de mesta. Mor skötte ladugården och hjälpte till på gården. När det våra´ å hösta´ hjälpte han te´.

Fruntimmera hade´t djuriskt. Di sulle mjölka, ofta tre gånger om da´n. Dä va´ genant för karla å mjölka, då sulle i så fall kvenna va alldeles dödssjuker. Va´ han tvongen te å mjölka, då så kroka´ han dörra innefrå.

När mor hade morgonmjölkat, sulle ho laga frukost (sill å potatis) å skecka barna te skolan.

Se´n ut å arbeta med hö, sä´ potater, trösking. Så va´ dä dags å laga medda. Å när fruntimmera mjölka medda, så tog karla meddaspusta.

Se´n va´ dä te å ställa upp igen, in å laga eftermeddagskaffe, å hålla på ute te 7 – 8 på kvälla´, mjölka å laga kvällsmat å deska för da´n.

Torparfamilj med nio barn

Å så kunde de få en barnonge på åre´t. Man sa att storken hade varit där när ett barn blev till. Jag vet inte hur di va go te å klara´t. Karla hade´t bättre.

När mor fött barn, feck ho´ släpa sig ut te yttertrappa för å mjölka koá, som far lede fram. Ho´ feck setta vintertid på den kålla stentrappa å mjölka. På sommarn va ho ute å harva samme da, å da’n ätter baka ho. Bevars va´ ho´slet ont!

Två äldre kvinnor med ett barn och en spinnrock. Foto Karl Lärka Nordiska museet

Å ho feck böta å binna, väva å sy skjortor. Böxtyg köptes utå en gårdsfarehandlare.

Jag minns när vi satt där på kvällen i stugan. Mor hon spann, å far kunde ibland karda ull. Så spela han dragspel å sjöng viser å psalmer omvartannat. Bägge två berättade sager för oss, en del som di hört som barn. Helas ongaskaran satt omkring på kvällen när det var mörkt.

Mor va relischöser´. Dä ble´ la farsan me. De geck la te körka. Om vi hade klä´r följde vi mä. Å så geck vi i söndagsskola.”

Dä va´ klart dä va fattigt, en del va så många.

Vi hade ett rum, en liten kammare, ett förråd, förstu vid fin ingången, å litet kök på törpet.

Där va´ mest träsöffer, Dom lå vi skaffötters i, på hackelsemadrasser (hackad halm i bäddsäckar).

På vintern va dä kallt. Vattnet frös i köket och desktrasa va´ som horn på mörna. Jag kommer ihåg en gång, när mina strumper va´ alldeles utsletna. Mor band ny strumpfot på natta, å på möérn när ja´ vakna´ hade ja´ nya strumper.

Religiösa läste evangeliet på söndagar innan man feck gå ut och leka. Vi var fattiga men lyckliga. Geck och läste för prästen å konfirmerades.

Klockan sju på morgonen åt man frukost, vilket alltid bestod av bröd, potatis och sill. Sillen köptes hem i tunnor, stektes på glöden. Mellan 12–1 åts middag, som endast utgjordes av mjölvälling och bröd. Klockan 1/2 5 kom aftonvarden, då man serverades potatis och fläsk. Vid 8-tiden på kvällen åt man gröt (svartegröt). Den åts oftast direkt ur ett träkar placerat mitt på bordet, som kallades för ”hagen”.

Ja va la inte mer än 7 år, när ja´feck köra vandringa te tröskeverket. Dä va kållt å gå därute. När ett puste va färdi´t ropa´di ho därinne på lo´n . Då stanna hästa, för det ropet kände di igen. Så ble´ dä te å vänte, tess di kastat fram ett nytt puste. Dä va så många neker di feck plats på loge gölvet. Ett sån´t puste kunde vara en timme. Ingen rast hade vi. Man ble trötter i bena.

Ja rensa rover och potatis mä.

1914 kom krig mellan Ryssland och Finland. Ransonering på mat, fick handla på kort. Lite lättare för oss som hade jordbruk. Men vi fick inte sälja så mycket vi ville eller mala så mycket vi ville, de gick syn.

Vi blanda havremjöl i mjölet det gick bra men var lite beskt. Kaffe fanns ej att köpa, vi fick bränna råg eller vete, men det var inte gott.

Kriget tog slut 1918.

Visst är det väl som vacker musik, härlig glädje med en stark underton av ett hårt men älskat liv?

Betygsätt sidan!

Betyg 4.8 / 5. Omdömen 25

Ingen som har tyckt till än

Dela med dig till dina vänner

FÖRHANDSBESTÄLL "ORIGINAL PÅ BÖGDA"

Nu kan du förhandsbeställa boken "ORIGINAL PÅ BÖGDA" och få den levererad före jul. Boken handlar om speciella människor som levt i Svältbygderna. Där finns berättelsen om "Ljurskamjölnaren", "Ledsbackabarnen", "Anders Alf", "Petter-Smed" och många fler.

Pris: 395 kr plus frakt 65 kr = 460 kr

20% rabatt vid förhandsbeställning senast 30/9 2021 315 kr, plus frakt 65 kr. Total 380 kr.

Använd koden ORIGINAL20 när du betalar för att få rabatten eller Swisha med namn till 0735392030 eller maila mig.

HAR DU LÄST DEN HÄR?

DAGBOK 1889

16 September Måndag
"16 M. Klart, lugnt, något nattfrost. Termometern visade på m. 1 gr. blidt. Vid in. t. 13 gr. blidt. Rydberg körde bräder från Krutg. Jag var hos Skomakaren Nils Peter Andersson med ett par stöflar åt Rydberg, för att halfsulas. Vid m. t. 13 gr. blidt. Potatis togs...

FÖRHANDSBESTÄLL "ORIGINAL PÅ BÖGDA"

Nu kan du förhandsbeställa boken "ORIGINAL PÅ BÖGDA" och få den levererad före jul. Boken handlar om speciella människor som levt i Svältbygderna. Där finns berättelsen om "Ljurskamjölnaren", "Ledsbackabarnen", "Anders Alf", "Petter-Smed" och många fler.

Pris: 395 kr plus frakt 65 kr = 460 kr

20% rabatt vid förhandsbeställning senast 30/9 2021 315 kr, plus frakt 65 kr. Total 380 kr.

Använd koden ORIGINAL20 när du betalar för att få rabatten eller Swisha med namn till 0735392030 eller maila mig.

KÄLLOR

Karl Eriksson "Gårdsägarna Torparn och Knekten"

Abraham Winka: "Iglabo - En gårds historia"

J W A Yllander: "Min dagbok året om 1889"

Svältornas Fornminnesförening: årsskrifter

ArkivDigital: Kyrkoböcker

Linnar Linnarsson: Ett flertal skrifter

Oskar Lidén: Svältorna och Livet i Svältbygden förr och nu