SNÄRJESSKRÄDDAREN

Östtorp under Frälsegården i Ljur

Vid Snärjeskullen på Frälsegården i Ljurs mark fanns två backstugor. I den ena hade den beryktade väckelsepredikanten Anders Petter Andersson vid Ljurs kvarn växt upp. Anders Petter föddes i en jordkällare på torpet Ekeberget under Gundlered i Ljur. Vintern 1829 var oerhört kall och i januari snöade det ymnigt. Snön la sig tung på taket till den sköra lilla stugan och en dag rasade helat taket in och familjen blev utan hem över huvudet. De såg då ingen annan utväg än att flytta in i jordkällaren. Den var bara ett par kvadratmeter stor och det var inte ens ståhöjd inomhus. Därinne bodde fadern Anders Andersson och Inggerd Eriksdotter med de två pojkarna Johannes som var åtta år och Andreas som var knappt fyra när Inggerd födde sonen Anders Petter. Från Snärjeskullen flyttade familjen till den närbelägna backstugan Östtorp.

Skräddare fotograf okänd

I den andra stugan på Snärjeskullen bodde skräddaren Johannes Andersson-Hult född 1833 i Sandvadet vid Stora Långared och hans ett år äldre hustru Anna Katarina Johansdotter som var född i Enet, som låg mellan Korpås och Frälsegården.  Johannes var son till soldaten Anders Hult från Algutstorp. Hans hustru som kallades ”Kulesa”, men vars riktiga namn var Stina Andersdotter, var från Lillegården i Ljur. Johannes var skräddare och kallades allmänt för ”snärjesskräddaren”,

I hemmet rådde den yttersta fattigdom. Skräddaren kunde inte åstadkomma de pengar som behövdes för inköp av en symaskin, varför det inte blev mycket med hans sömnad.

Då de små inkomsterna användes till inköp av brännvin åt husfadern, blev det vanligtvis inget över till mat åt familjen. Hustrun Anna måste därför uppehålla familjen genom att tigga på bygden.

En mörk natt började stugan att brinna. Familjen lyckades fly ut ur det brinnande huset, men de kunde inte göra något åt branden, så stugan brann ner fullständigt.

Det blev mycket svårt att få plats för en ny stuga bredvid den nedbrunna. Ägaren av marken där den brunna stugan stått, förbjöd bestämt, att någon annan stuga fick uppföras där och ingen annan bonde ville ha familjen på sin mark.

Till slut fick skräddaren bygga på en bit fastmark, som låg långt ute på torvmossen, Jorda mosse ”Mossen” under Ljurs Stom.

Snärjeskullen, Jorda mosse och backstugan ”Mossen”. Klicka för förstoring

Paret hade fem barn, två pojkar och tre flickor.

Det äldsta barnet var en pojke och han hette Fredrik. Han flyttade som yngling till Bredared. Nästa barn de fick var en dotter och hon fick namnen Thilda Paulina. Hon fick en ”oäkta” dotter med drängen på torpet, Klas Johansson, innan de var gifta och senare två en pojke och en flicka inom äktenskapet.  

Den äldste sonen, Gustaf, blev soldat vid Göteborgs garnison och tog namnet Julin. Han var emellertid flera perioder sinnesförvirrad och kom snart hem igen. En höstdag 1889 tog han sitt liv genom att köra en kökskniv in i bröstet.  

Johannes och Anna fick ytterligare två barn, döttrarna Hilda och Anna Charlotta. Båda dog 1870 i scharlakansfeber. Då var Hilda fyra år och Anna Charlotta bara ett halvt år.

FAMILJEN

• Johannes Andersson-Hult f 1833 i Sandvadet skräddare ”snärjesskräddarn”
• h Anna Katarina Johansdotter f 1832 i Enet se ovan
• s Johan Fredrik f 1855 till Bredared 1887
• d Thilda Paulina f 29/12 1857 (eller 1859?) till Örgryte 1885 gift i Alingsås se nedan
  • oä d Elin Constantia f 20/8 1891
  • gift 20/12 1891 med inhyses drängen Klas Johansson f 20/3 1865 Kållereds Stom
  • barn i äktenskapet Anna Elisabet f 16/8 1893
  • barn i äktenskapet Karl Wilhelm f 25/3 1895
  • s Carl Gustav f 1861 (antog namnet Julin som soldat), till Göteborgs Garnisonsförsamling 5/11 1886, sinnesförvirrad, dog 18/9 1887 på Stommen i Ljur, ogift. Han är då 26 år 9 månader och 6 dagar gammal, ”afhändt sig sjelv lifvet medelst en knifs instötande i bröstet”
• d Hilda f 12/6 1866 i en backstuga på Östtorp Frälsegården Ljur, död 12/9 1870 Scharlakansfeber
• d Anna Charlotta f 7/4 1870 i en backstuga på Östtorp Frälsegården, död 15/12 1870