LJURS KVARN

Ljurs Kvarn. Foto Gustaf Ewald. Vänersborgs Digitalmuseum

Den nuvarande kvarnen i Ljur byggdes 1888, men det har funnits i kvarn på platsen åtminstone sedan mitten på 1600-talet då en Nils står som ägare.

Arbetare under byggandet av Ljurs kvarn. Vänersborgs digitalmuseum

NÅGRA MÄNNISKOÖDEN PÅ LJURS KVARN

Från 1735 till 1781 ägde Ingel Jonsson Ljurs kvarn. Förutom att vara mjölnare vid kvarnen var han en mycket omtyckt person och uppskattad hantverkare i bygden. Ingel hjälpte även till att sätta Ljurs kyrka i gott skick Han gjorde 20 dagsverken på inredningen, och fick 8 shilling om dagen på egen kost. Att han var uppskattad framgår av den ganska ovanliga nekrolog som troligtvis skrevs av kyrkoherde Jonas Tengborg:

Död 30/3 1787: ”Mjölnaren och änkemannen Ingel Jonsson vid Ljurs kvarn, född den 23 december 1712 och son till den för länge sedan avlidna mjölnaren Jon Larsson och hans hustru Elin Ingelsdotter vid Nedre kvarnen.

Ingel var begåvad med ett kvickt sinne och mycket bra på att läsa. Han var i sin ungdom inte bara duktig i kristendomskunskap utan lärde sig själv tämligen väl tyska efter det att han fått en tysk bibel. Hans sinne var synnerligen väl lämpat för mekaniska ting så att han med endast ringa handledning av sin fader kunde arbeta sig upp så att han inte endast räknades som en duktig smed och snickaren utan även som en säker och kreativ byggmästaren av såg- och mjölkkvarnar för bönder och finare folk inom flera mils avstånd.

Han var mycket hjälpsam och delade gärna med sig av sina egenskaper och kunde svårligen neka allt som begärdes av honom, varför han drogs in i många besvärliga lagningar av trasiga saker, även om han ej var utbildad därför eller hade rätt redskap, vilket därför stal mycket tid från honom.

Då arbetet var färdigt och oftast var utfört på ett mästerligt sätt, var han tillika mycket försiktig med att ta betalt, så att han som en snäll och arbetsam man väl kunde tjäna till sitt uppehälle men ej mycket mer.

Dessutom var Ingel en mycket nykter man, likaledes sedlig, ärlig och gudfruktig.

Han var gift 2 gånger, första gången 1732 med pigan Karin Larsdotter i Trollö med vilken han hade 6 söner och 2 döttrar, som nu alla är döda förutom sonen Jonas Ingelsson i Åred Lillegård och andra gången 1776 med änkan Ingjerd Andersdotter från Tämta, med vilken han inte hade några barn.

Då han den 25 mars i år följde sin hustru till graven kände han sig sjuk och avsomnade stilla av ålderdom.”

Hustrun, Ingjerd Andersdotter, hade dött den 21/3 samma år, 1787, alltså bara en dryg vecka innan han själv dog.

Minst tre av hans barn dog mycket unga; dottern Elin när hon var 11 år dog den 23 september 1750. sonen Jonas var 4 år när han dog en vecka senare och den 7 årige sonen Anders, som dog bara 4 dagar därefter. Tre av barnen dock alltså inom mindre än två veckor år 1750.

Ljurs Kvarn. Foto Gustaf Ewald. Vänersborgs Digitalmuseum

Ljurs kvarn har utgjort ett exempel på hur adel och präster skaffade sig fördelar på böndernas bekostnad. Kvarnarna har ansetts lämna god inkomst för sina ägare. Under den katolska tiden hörde Ljur Stommen till kyrkan. Kyrkan har då lyckats få kvarnen att tillhöra Stommen. Sedan Gustav Vasa, genom sin egendomliga rättsskipning, lagt beslag på kyrkans egendom, passade den adlige ägaren av Långared på att bli ägare även av kvarnen.

Torpet Högelid låg på Lillegården. Här bodde från 1865 f.d. soldat Anders Larsson-Ljus, född 1811 i Kämpagården, med hustrun Maja Andersdotter och de fyra barnen August, Anna Katharina, Carl Otto och Alexander. Sonen Carl Otto tog över torpet 1875 tillsammans med hustrun Emma Kristina Olausdotter. Carl Ottos broder Alexander blev invalid genom olyckshändelse vid Ljurs kvarn. Han slipade en lie på en sten, som drogs av kvarnens hjul. Oförsiktigt nog hade Alexander en lång överrock på sig. Rockens långa skört virade sig om slipstenens axel och drog åt så hårt att axeln, som var av tvåtums fyrkantjärn, gick av. Det ansågs som ett stort under, att Alexander kom undan med livet. Den vänstra armen var dock så illa skadad, att den måste amputeras. Alexander, född 1852, tog namnet Lundström, utbildade sig till kontorist och fick plats i Göteborg.

Johannes Karlsson, född 1815 i Od, Gamlemjölnaren”, ägde Ljurs kvarn från 1853 till 1864.

Då sonen August Johannesson övertagit kvarnen, 1864, och hustrun, Inga Maja Svensdotter född 1807 i Synnerby, dött, gifte Johannes om sig med en yngre syster till sonen Augusts hustru. Så kom det sig att systrarna Bäck var gifta med fader och son. Fadern med Lotta Benjaminsdotter Bäck, född 1846, och August med Petronella född 1837. Johannes var då 49 år och hustrun 18 år, Sonen August var 26 år gammal och hans hustru 27 år.

Torpet Lyckorna vid kvarnen utgjorde bostad för mjölnaren, ”Ljurskamjölnaren”, Anders Petter Andersson, född 1829 på torpet Ekebacken, och hans familj. Anders Petter och hustrun Katarina hade fyra barn, som nådde vuxen ålder.

Ekeberget på Gundlered Västergården upptogs i början av 1800-talet av Anders Petters far Anders Andersson och hans hustru Ingjärd Eriksdotter. Takkonstruktionen på stugan hade gjorts för svag, varför stugan rasade ihop på grund av snötryck år 1829. Raset kom mycket olämpligt, enär det väntades tillökning i familjen. Makarna måste bo i jordkällaren, där sonen, Anders Petter föddes. Denne blev sedan den bekante väckelsepredikanten Anders Petter Andersson i Ljurs kvarn.

Ljurskamjölnarens Predikstol från Nårunga gamla missionshus

På hösten är 1878 drabbades Anders Petters familj av en svår epidemisk sjukdom, som på den tiden kallades ”nervfeber”. En 18-årig dotter och 23-årige sonen Alfred samt mjölnaren själv dog med några dagars mellanrum.

Änkan och deras överlevande två döttrar, varav den ena var psykiskt defekt, bodde kvar på Lyckorna, under det att kvarnen lämnades till Anders Petter Svensson.

Då Stora Långared såldes i smålotter, inköptes kvarnen av Rickard Benjaminsson född 1884 från Charlottenberg, vilken överlät kvarnen till Karl Nilsson, född 1881 från Marma.

Sedan 1958 ägs kvarnen av dennes son Verner Nilsson född 1929 och hans maka Maj-Lisa Andersson från Mogata i Östergötland.

Kvarnrörelsen är nu nedlagd sedan början av 1960-talet, men producerar numera elektricitet.

BYGGNADEN

Ljurs kvarn. Foto Marie Sandberg

Ljurs kvarn är uppförd i tre våningar i natursten. Taket är ett sadeltak belagt, på den östra sidan med betongpannor och på den västra med tvåkupigt lertegel. Gavelrösten och takkonstruktion är i trä.

Underbyggnaden där turbinerna står är delvis i gjuten betong och delvis i träsumpar.

Väggarna är genomgående natursten som invändigt slätputsats och vitmålats. Golvet är ett trägolv av smala spontade brädor. Bärlaget består av kraftiga timmerbjälkar.

På bottenvåningen inryms idag maskinutrustningen till de två turbinerna. På andra våningen ses kvarnkammaren och den kvarvarande äldre kvarnutrustningen.

Tredje våningen är sannolikt uppförd då man installerade valsstol i kvarnen. På denna våning finns ännu den frisvängande plansikten och säckhissen bevarade.

Både intags- och utloppskanalerna har slagna valv av natursten.

Träfönstren är enkla tvåluftsbågar med spröjs. De är infattade i stickbågsvälvda fönsteröppningar i natursten. Fönstren är inte ursprungliga. Dörr och port består av liggande brädor. Även dessa är infattade i stickbågsvälvda naturstensomfattningar.

På kvarnens södra gavel finns en mindre rödmålad utbyggnad i trä med tegelbelagt sadeltak. Byggnaden har ett underhus med in- och utloppskanal av valvbågar av natursten. Det är okänt när tillbyggnaden uppfördes.

I fasaden ses S-formade ankarslut samt bland annat infästningar till en lastbrygga över dörren.

 

Ljurs kvarn läge på kartan. Klicka på den för att se den i Maps.

LITE OM LJURS KVARN OCH DESS ÄGARE

Arbete vid Ljurs Kvarn 1918 (Kraftstation)
Från vänster: Oskar Andersson (1889-1932) Nordbacka, Kämpagården, Johan Lindgren (1879-1940) Västerlid, Årred, Nårunga, Emil Andersson, David Johansson (1891-1988) Lillegården, Ljur, Karl Johansson (1890-1944) Björkebacken, Ornunga, Oskar Andersson (1881-1940) Spångakil, Ornunga, Anton Augustsson (1877-1960) Hagen, Ljur, Nils Karlsson (1898-1964) Stommen, Ljur.

Ljurs kvarn innehades vid mitten av förra seklet av förutnämnde Johannes Karlsson. Kvarnen övertogs sedan av den kände väckelsepredikanten Anders Petter Andersson. Efter Anderssons död 1878 övertogs kvarnen av Anders Petter Svensson. Då Stora Långared såldes i smålotter, inköptes kvarnen av Rickard Benjaminsson f. 1884 från Charlottenberg, vilken överlät kvarnen till Karl Nilsson f. 1881 från Marma. Sedan 1958 ägs kvarnen av dennes son Verner f. 1929 och hans maka Maj-Lisa Andersson från Mogata i Östergötland. Kvarnrörelsen är nu nedlagd sedan början av 1960-talet.

Ljurs kvarn har utgjort ett exempel på hur adel och präster skaffade sig fördelar på böndernas bekostnad. Kvarnarna har ansetts lämna god inkomst för sina ägare. Under den katolska tiden hörde Ljur Stommen till kyrkan. Kyrkan har då lyckats få kvarnen att tillhöra Stommen. Sedan Gustav Vasa, genom sin egendomliga rättsskipning, lagt beslag på kyrkans egendom, passade den adlige ägaren av Långared på att bli ägare även av kvarnen.

Torpet Högelid låg på Lillegården. Här bodde efter mitten av 1800-talet f.d. soldat Carl Ljus med hustru och två barn. Sonen Alexander blev invalid genom olyckshändelse vid Ljurs kvarn. Han slipade en lie på en sten, som drogs av kvarnens hjul. Oförsiktigt nog hade Alexander en lång överrock på sig. Rockens långa skört virade sig om slipstenens axel och drog åt så hårt att axeln, som var av tvåtums fyrkantjärn, gick av. Det ansågs som ett stort under, att Alexander kom undan med livet. Den vänstra armen var dock så illa skadad, att den måste amputeras. Alexander, som tog namnet Lundström, utbildade sig till kontorist och hade plats i Göteborg.

Torpet Fridhem innehades efter 1860-talet av Johannes Karlsson. Denne hade förut haft först Ljurs kvarn och sedan Långareds kvarn. Då sonen August övertagit kvarnen och hustrun dött, gifte Johannes om sig med en yngre syster till sonens hustru, Lotta Bäck. Johannes och Lotta hade två döttrar och en son. Dottern Frida medföljde, som husföreståndarinna, komminister Sandzen till Skaraborgs län, där hon sedan gifte sig. Hanna var gift med Albin Andersson i Ramnaklev. Sonen Viktor övertog först hustruns hem Almanstorpet, men flyttade sedan till Fridhem. Fostersonen Arne f. 1914 och hans maka Karin f. Carlsson från Falköping övertog Fridhem. Deras son Lars f. 1942 och hans maka Birgit f. Samuelsson från Änet år sedan 1976 ägare.

Torpet Lyckorna vid kvarnen utgjorde bostad för mjölnaren ”Ljurskamjölnaren” Anders Petter Andersson f. 1829 och hans familj.

Anders Petter och hustrun Katarina hade fyra barn, som nådde vuxen ålder.

På hösten är 1878 drabbades familjen av en svär epidemisk sjukdom. En 18-årig dotter och 23-årige sonen Alfred samt mjölnaren själv dog med några dagars mellanrum.

Änkan och deras överlevande två döttrar, varav den ena var psykiskt defekt, bodde kvar på Lyckorna, under det att kvarnen lämnades till Anders Petter Svensson. Efter några år gifte dottern Ida sig med Kasper Andreasson från Halla, som övertog Lyckorna. När sedan Kaspers bror August med familj emigrerade till Amerika övertog Kasper fädernegården och Lyckorna återgick till stamgården.

LJURS KVARN INNEHAVARE

1656

  • Nils

1662

  • Sven

1679

  • Lars Johansson

1710–1727

  • Nils Svensson f 1677
  • h10 Ingeborg Olofsdotter f 1673 död 1752 dotter till Olof o Kerstin (?) f 1711
  • d Elin f
  • d Kerstin f 1719
  • d Karin f 1723
  • s Anders f 1725

Familjen till Ljurs Stom 1727

1727–1735

  • Sven Ingelsson f 1692 död 1748
  • h Marit Andersdotter f 1681 död 1757
  • d Kerstin f 1721 i Nårunga
  • s Ingel f 1723 i Nårunga
  • d Elin f 1729
  • d Lena f 1731

Familjen kom från Hulta rote 1727 och flyttade till Hjulsered 1735

1735–1781

  • Ingel Jonsson f 23/12 1712 i Nårunga död 30/3 1787 se nekrolog i dödsboken
  • h(1) 33 Karin Larsdotter f 1711 i Lilla Långared död 1775
  • s Lars f 10/3 1734 Ornunga Solliden g54 m Karin t Nordhult Nårunga död 26/7 1767
  • s Sven f 1735
  • d Karin f 7/5 1738 Ornunga Solliden död före 30/3 1787
  • d Elin f 16/9 1739 Ornunga Solliden död 23/9 1750 Ornunga Trollö
  • s Anders f 1743 död 4/10 1750 Orununga Trollö
  • s Jonas f 10/8 1746 Ornunga Solliden död 30/9 1750 Ornunga Trollö
  • s Sven f 29/6 1749 Ornunga Trollö g76 m Elin Nilsdotter Öna till Trollö Ornunga död före 30/3 1787
  • s Jonas f 1752 g77 i Åred Lillegård död före 30/3 1787
  • h(2) Ingegerd Andersdotter död 1787 änka från Kubbåsen Tämta död 21/3 1787
  • s Jonas Andersson i Tämta hustruns barn
  • s Anders Andersson f 1755 i Tämta gift i Ledet hustruns barn
  • d Anna Andersdotter f 1756 i Tämta se nedan hustruns barn

Tre av barnen, Elin, Anders och Jonas dog alla inom två veckor år 1750, men det finns ingen uppgift om dödsorsak i dödboken.

1737–1741

  • Anders Larsson f 1695 i Ljur död 1759
  • h37 Kerstin Jonsdotter f 1715 i Röret Nårunga
  • d Ingeborg f 1738 g 55 i Nårunga
  • s Jonas f 1740 g 63 i Nårunga

familjen till Öna Nårunga 1741

1753–1757

  • Jonas Larsson f 1724 i Åred död 1780
  • h53 Ingeborg Karlsdotter f 1734 i Ljurs rote död 1789
  • d Elin f 1754

familjen till Åsgärde 1757 vidare till Halla 1770

1781–1804

  • Anders Larsson f 1750 i Nårunga hit från Åred Lillegård 81 död 1781
  • h81 Anna Andersdotter f 1756 i Kubbåsen Tämta se ovan dotter till Anders o Ingegerd (Ingel Jonssons andra hustru, Ingegerd Andersdotter dotter, som hon hade med sig in i äktenskapet från sitt första gifte)
  • d Anna f 1781 gift i Hafrakulle Nårunga
  • Anna omgift med Jon Bryngelsson f 1757 i Romnefall Asklanda
  • d Inggerd f 1783 g i Stockholmsbacken Nårunga
  • d Annika f 1786 g m Anders Jonsson Låkeslätt Asklanda
  • d Ingeborg f 1788
  • s Anders f 1790 g17 m Anna Larsdotter
  • d Katarina f 1793 gift i Stockholmsbacken Nårunga

1804–1820

  • Andreas Andersson
  • h Rangela Andersdotter
  • s Anders f 1804
  • d Ellika f 1805
  • d Anna Maria f 1806 gift i Åsen Nårunga
  • d Katarina f 1808
  • s Peter f 1810 gift i Torpet Skogsbygden

vart familjen tog vägen (?)

1820–1846 (senare på undantag)

  • Johannes Andersson-Lundgren f 1786 i Ryda död 1871
  • h Kajsa Isaksdotter f 1796 död 1848
  • s Jonas f 1717 i Ryda till Nårunga Västergård
  • d Britta f 1821 struken
  • s Johannes f 1823 till Lekåsa 1846
  • d Maja f 1823 se nedan

1846–1850

  • Sven Jonsson f 1811 i Ornunga Stom
  • h Maja Johansdotter f 1823 se ovan
  • s Johan Fredrik f 1847 död 1847
  • d Mathilda f 1848
  • s Johan Fredrik f 1850

1850–1853

  • Johannes Andersson f 1812 i Nårunga
  • h Anna Katarina Andersdotter f 1819
  • s Casper f 1847
  • d Charlotta f 1849

Familjen kom hit från Ödegärdet Nårunga, tillbaka dit

1853–1864

  • Johannes Karlsson f 1815 i Od
  • h Inga Maja Svensdotter f 1807 i Synnerby
  • s August f 1838 se nedan
  • s Carl Johan f 1840
  • d Kajsa f 1842
  • d Johanna f 1844 till Herrljunga 1862

Familjen kom från Skölvene och flyttade till Fridhem 1864

1864–1866

  • August Johansson f 1838 se ovan
  • h Petronella Benjaminsdotter f 1837 i Ornunga
  • d Selma Gustava f 1864

Till Långareds Kvarn 1866

1866–1879

  • Anders Petter Andersson f 29/1 1829 i Ekeberget Gundlered död 1878 "Ljurskamjölnarn". Dog av en svår epedimisk sjukdom
  • h Katarina Andreasdotter f 1825 i Od
  • s Alfred f 1855 död 1878. Dog av en svår epidemisk sjukdom.
  • d Emma Fredrika f 1857 "idiot"
  • d Charlotta f 1860 död 1878. Charlotta, brodern Fr. Charlotta, brodern Alfred och fadern dog av en svår epidemisk sjukdom samma höst
  • d Ida f 1865
  • d Selma f 1867 död 1872
  • d Ada f 1870 död 1876
  • änka Britta Svensdotter f 1796 i Nårunga moder död 1874

1879–1914

  • Anders Petter Svensson f 1847 i Alingsås Land
  • h71 Albertina Johansdotter f 1848 i Gundlered Smedsgård Ljur
  • d Selma f 1872 i Landa g 93 i Algutstorp
  • d Ada f 1874 i Landa g i Högelid Ljur 1895
  • s Oscar f 1876 i Larv till USA 96
  • d Mina Josefina f 1878 i Larv till Bälinge 96
  • d Hilda f 1880 till Dannike 1898
  • d Hanna Naemi f 1882 till USA 1902
  • d Frida Elisabeth f 1884 till USA 1910
  • s Karl Rickard f 1885 till USA
  • s Nils Petrus f 1891 till USA 1910
  • föräldrarna till dottern Ada i Högelid 1914

1914–1917

  • Rickard Georg Benjaminsson f 1884 i Charlottenberg Nårunga

1916–1958

  • Karl Gustav Nilsson f 1881 i Marma
  • h09 Ellen Theresia Thundal f 1887 i Mjäldrunga
  • d Astrid Margaretha f 1911 till Alingsås 1943
  • uä Kjell Sigurd Valdemar f 1936 till Alingsås 1943
  • d Karin Elisabeth f 1913 till Alingsås 1935
  • s Sven Göran f 1915 till Öna Nårunga
  • s Erik Jonas f 1916 till Falköping 1946
  • s Per Ragnar f 1918 död 1918
  • s Carl Ludvig f 1919 till Alingsås 38 död i Stockholm 71
  • d Tora Gunvor f 1921 till Alingsås g m Carl Ebbe Löfving
  • s Per-Olof Lennart f 1943
  • s Per Verner f 1923 se nedan
  • s Ragnar Benjamin f 1925 till Vänersborg 58
  • s Bengt Ebbe f 1926 till Grude 48

familjen kom från Skölvene 1916

1958-

  • Per Verner Nilsson f 1923 i Ljurs Kvarn se ovan
  • h58 Elsa Maria Elisabeth Andersson f 1927 i Rönö Östergötland
  • s Hans Verner f 1959
  • d Ingeborg Elisabeth f 1963

INGEL JONSSON ANTAVLA

INGEL JONSSONS FARFÖRÄLDRAR

  • ff Lars Jonsson f 1650 d 1721-10-25
  • fm Karin Larsdotter f 1659 d 1722-05-26

INGEL JONSSON FÖRÄLDRAR

  • f Jon Larsson f 1683 Mälltorp d 1771-02-19 t Nedre Kvarn Nårunga
  • m Elin Ingelsdotter f 1688 d 1741-07-25 Ljurs kvarn

INGEL JONSSON MED FAMILJ

  • Ingel Jonsson f 1712-12-23 f N Kvarn d 1787-03-30 Ljurs kvarn
  • h Karin Larsdotter f 1711 Trollö d 1775-11-22
  • s Lars f 10/3 1734 Ornunga Solliden g54 Karin i Nårunga Nordhult d 26/7 1767
  • s Sven f 1735
  • d Karin f 7/5 1738 Ornunga Solliden
  • d Elin f 16/9 1739 Ornunga Solliden d 23/9 1750 Ornunga Trollö
  • s Anders f 1743 d 4/10 1750 Ornunga Trollö
  • s Jonas f 10/8 1746 Ornunga Solliden d 30/9 1750 Ornunga Trollö
  • s Sven Ingelsson f 29/6 1749 Trollö g76 m Elin Nilsdotter i Öna d 1786-11-15 Trollö
  • s Jonas f 13/11 1752 g77 Åreds Lillegård d 15/1 1839
  • h(2) Ingegerd Andersdotter död 1787 änka från Kubbåsen Tämta död 21/3 1787
  • s Jonas Andersson i Tämta hustruns barn
  • s Anders Andersson f 1755 Tämta gift i Ledet hustruns barn
  • d Anna Andersdotter f 1756 i Tämta se nedan hustruns barn

Tre av barnen, Elin, Anders och Jonas dog alla inom två veckor år 1750, men det finns ingen uppgift om dödsorsak i dödboken.

INGEL JONSSONS SON MED FAMILJ

  • s Sven Ingelsson f 1749-06-29 d 1786-11-15 Trollö
  • h Elin Nilsdotter f 1755-03-17 Öna
  • s Lars Svensson f 1783-04-05 Trollö Ornunga d 1855-05-24 Ryagärde Ornunga

INGEL JONSSONS SONSON LARS SVENSSON MED FAMILJ

  • ss Lars Svensson f 1783-04-05 Trollö Ornunga d 1855-05-24 Ryagärde Ornunga (Balla-Lars kallades en som ägde 1/8 mtl Ryagärde i början på 1800-talet)
  • h Annica Olofsdotter f 1782-07-21 Västergården Gundlered Ornunga
  • sss Johannes Larsson f 1813 Ornunga (Tab I)
  • sss Andreas Larsson f 1814 Ornunga d 1895 Ornunga
  • sss Peter Larsson f 1816 Ornunga d 1896 Ornunga
  • sss Carl Larsson f 1817 Ornunga d 1820 Ornunga
  • ssd Ella Larsdotter f 1819-09-21 Ryagärde Ornunga d 1889-01-21 Spångakil Ornunga (”Ella var ett manhaftigt fruntimmer och hade krafter som en man”) gm Andreas Carlsson f 1814-10-15 Lyckorna d 1876 Spångakil
    • ssdd Lotta Andreasdotter f 1843 Spångakil
    • ssdd Fredrika Andreasdotter f 1845 Spångakil
    • ssds Casper Andersson f 1848-03-29 Spångakil Rallare
    • ssdd Tilda Andreasdotter f 1850 Spångakil
    • ssds August Andreasson f 1853 Spångakil
    • ssds Fredrik Andreasson f 1855 Spångakil
    • ssds Leander Andreasson Chindahl f 1859 Spångakil
    • ssdd Selma f 1863 Spångakil d 1900 USA
  • sss Gustaf Larsson f 1821-09-09 Ryagärde Ornunga (Tab II)
  • sss Carl Larsson f 1824 Ornunga

Tab I INGEL JONSSONS SONSONS SON JOHANNES LARSSON MED FAMILJ

  • sss Johannes Larsson f 1813 Ornunga
  • h Anna Britta Johannesdotter f Såkhult (Astrids) Siene d Smedsgården Ornunga
  • ssss Kasper Johannesson Lindgren kronojägare (bodde i närheten av Fåglavik)
  • ssss Henrik Johannesson (Övertog gården men kunde inte klara ekonomin utan emigrerade till Amerika, varför fadern återtog den)
  • sssd Kristina Johannesdotter (gifte sig med skräddaren August Pettersson från Kvinnestad. De fick övertaga en del av gården, där de byggde erforderliga hus. Efter några år såldes stället till Johan Rojd, vilken förut bott i Hallavad. Makarna Pettersson emigrerade till Amerika. Snart smittades även Johan Rojd av amerikafebern, varför han sålde stället till Ella Bengtsdotter från Kyrketorp och reste med familjen till Amerika)
  • sssd xxx Johannesdotter gm Gustaf arrendator i Svenstorp
  • sssd Albertina Johannesdotter f 1848 Gundlered gm 1871 Anders Petter Svensson f 1847 ägde Ljurs Kvarn 1879–1914 kusin

Tab II INGEL JONSSONS SONSONS SON GUSTAF LARSSON MED FAMILJ

  • sss Gustaf Larsson f 1821-09-09 Ryagärde Ornunga d 1904-03-23 Iglabo. Gustaf ägde Iglabo 1:3 under åren 1876 till 1891
  • h 1850-04-14 Anna Christina Andreasdotter f 1826-07-30 Jonsgården Bälinge d 1901-10-29 Iglabo
  • ssss Sven Johan August Gustafsson f 1850 d 1904
  • ssss Carl Fredrik Gustafsson f 1853 d 1893
  • ssss Aron Sven Gustafsson f 1856
  • sssd Eva Gustafsson f 1857 d 1859
  • sssd Kajsa Emma Gustafsdotter
  • sssd Sofia Gustafsdotter f 1862 d 1934 (Tab III)
  • sssd Selma Gustafsdotter f 1865
  • ssss Herman Gustafsson f 1858 d 1870
  • sssd Hilma Gustafsdotter 1870 d 1946

Tab III SOFIA GUSTAFSDOTTER INGEL JONSSONS SONSONS SONS DOTTER MED FAMILJ

  • sssd Sofia Gustafsdotter f 1862-04-27 Iglabo d 1934-12-31 Iglabo. Ägde Iglabo 1:3 1891-1925
  • m 1891-08-12 Alexander Andreasson f 1854-09-12 Stormskogshöjd Stommens Soldatstom 323 Ornunga d 1925-05-02 Iglabo
  • ssss Arthur Natanael Andreasson f 1893-09-08 Iglabo d 1974-07-24 Iglabo (Tab IV)
  • sssd Anna Sofia Andreasson f 1895-02-23 Iglabo d 1969-07-06 gm Paul Petrus Valdemar Leandersson, f 1891-02-19 Skattegården Ljur d 1966-01-04 Skattegården Ljur
  • sssd Dagny Linea Andreasson f 1900-04-28 Iglabo d 1935-07-31 Skövde

Tab IV ARTHUR NATANAEL ANDREASSON INGEL JONSSONS SONSONS SONSON MED FAMILJ

  • ssss Arthur Natanael Andreasson f 1893-09-08 Iglabo d 1974-07-24 Iglabo. Ägde Iglabo 1:3 1925-1974
  • h 1929-09-13 Annie Linea Johansson 1896-06-05 Lilla Långared d 1977-07-30 Iglabo
  • ssssd Rakel Gunborg Irene Andreasson f 1930-08-12 Alingsås
  • ssssd Annie Stina Margareta Andreasson f 1931-10-13 Alingsås
  • ssssd Britta Eivor Linnea Andreasson f 1935-02-08 Alingsås gm 1959-05-16 Lars Gustaf Rosenius Ruusvik f 1928-02-24
  • sssss Gustav Gösta Andreasson f 1937-10-09 ägare till Iglabo 1:3 från den 24 juli 1974 till februari 2020 när han skänkte gården till en systers dotterdotter

NERVFEBER

Tyfoidfeber, förr nervfeber, är en smittsam febersjukdom orsakad av bakterien Salmonella typhii. Sjukdomen ska ej förväxlas med fläcktyfus, som orsakas av rickettsiabakterier, men förr användes begreppet "tyfus" om både fläcktyfus och tyfoidfeber.

Antalet fall per år i Sverige har under 2000-talet varierat mellan 8 och 32.

Tyfoidfeber domineras inledningsvis av hög feber (39°-40° Celsius). Den höga febern till trots är pulsen ofta långsam. Ibland får infekterade personer hosta och blir förvirrade. Typiskt symptom för tyfoidfeber är även små blekröda fläckar på buken, men symptomet behöver inte nödvändigtvis framträda. Under första veckan kan magen vara förstoppad för att under den andra veckan övergå i diarréer. Om sjukdomen får fortlöpa obehandlad finns risk att blödande sår i mag- och tarmkanalen utvecklas. Dessa kan i sin tur ge bukhinneinflammation, vilket är livshotande.

 

Betygsätt sidan!

Betyg 5 / 5. Omdömen 1

Ingen som har tyckt till än

Dela med dig till dina vänner

IGLABO

Iglabo är i en liten vacker by vid kanten av Iglabo sjö strax utanför Vårgårda. På 1600-talet fanns här bara en gård, vilken gjordes till säteri av adelsmannen Nils Nilsson Stiernflycht.

Här "föddes" det unika äpplet "Iglabo Stött" år 1687 och det finns fortfarande kvar på en del gårdar runt omkring och givetvis även i Iglabo.

De viktigaste ägarna till Iglabo har varit adelsfamiljerna Igelström, Stiernflycht, von Schwartzenhoff och Ridderbielke. Läs mer om Iglabos samtliga ägare.

Läs dagens spännande berättelse.

Klicka på bilden nedan så öppnar sig sidan med dagens spännande berättelse.

ROLF BERÄTTAR

Se kortfilmerna där Rolf berättar om adel och torpare, säterier och gårdar, hemskheter och trevliga episoder från förr.

DAGBOK 1889

AFOTO
FOTOARKIV

ALLA BERÄTTELSER

KÄLLOR

Karl Eriksson “Gårdsägarna Torparn och Knekten”

Abraham Winka: “Iglabo – En gårds historia”

J W A Yllander: “Min dagbok året om 1889”

Svältornas Fornminnesförening: årsskrifter

ArkivDigital: Kyrkoböcker

Linnar Linnarsson: Ett flertal skrifter